Affärstryck i samlingarna

Uttrycket affärstryck dök upp i Kungl. bibliotekets ämbetsberättelser för första gången år 1910. Priskuranter, varubeskrivningar, annonser och reklam ingick i affärstrycken. Om du lägger till företags informationsmaterial, kataloger, instruktioner, firma- och personaltidskrifter håller innehållsbeskrivningen fortfarande. Inom den moderna grafiska branschen har affärstryck en delvis annan betydelse.

Indelning

Fram till 1910 sorterades affärstrycken ihop årsvis. Därefter indelades materialet under 33 ämnesrubriker. Exempel på rubriker är beklädnad, byggnadsmaterial, kemisk-teknisk industri, kvarnindustri och velocipeder. Denna indelning fungerade inte i längden eftersom många produkter kunde sorteras in under flera rubriker.

Nu är det mesta sorterat i alfabetisk ordning efter företagsnamnen. Det är uppdelat i tidsperioderna 1700-talet, 1800-talet, 1900-1920, 1920-1970 och sedan på tioårsperioder. Kategorierna film, fröhandel, grammofonmusik, hotell och pensionat, medicin och spritbolag behöll sin ämnesuppdelning fram till och med 1970. Bokförlagens och boktryckeriernas affärstryck placerades i ett speciellt fack med övrigt material från dessa branscher.

Interiör från Norrköpings tapetfabrik, 1889

Tillväxten av affärstryck

Det finns mindre än 100 affärstryck från 1700-talet. Företagen producerade säkert fler utan att de levererades till KB. Många av trycken saknar också uppgift om tryckår. Tillväxten under början av 1800-talet är blygsam men mängden tryck ökar på 1870-talet. Detta speglar säkert industrialiseringens framsteg och den grafiska branschens utveckling. Det spelade förmodligen också en viss roll att KB ställde större krav på att tryckerierna skulle leverera tryck.

Användningsområde

Samlingen av affärs- och bolagstryck bildar ett industrihistoriskt arkiv. Här hittar du ett bra underlag för att studera ett företags marknadsföring i trycksaker över tiden och utvecklingen av produkter. I många broschyrer finns illustrerade eller fotograferade interiörbilder från fabriker och affärslokaler. Instruktioner för olika produkter är populära. Reparationshandböcker för bilar och motorcyklar eftertraktas mest, men även exempelvis sy- och bakmaskiner.

 

Bruksanvisning till Husqvarna glacemaskiner, 1903

Föreskrifter om skötseln af Munktells lokomobiler, 1903

Affärstryck om trädgård och fröer

Om du vill följa utvecklingen av fröhandel och trädgårdsodling har du mycket att botanisera i. De tidigaste affärstrycken från 1720 och 1722 är listor över trädgårdsfröer från Johann Achlichs fröhandel i Stockholm. Fröhandeln är den dominerande branschen i affärstryckssamlingen både under 1700-talet och under den första halvan av 1800-talet. Du kan studera förändringarna i grönsakernas och blommornas namnformer, lokala skillnader i sortiment och pris och så vidare. Du kan också spåra ägarbyten genom affärstrycket, men i det fallet är företagens årsredovisningar en säkrare källa.

Göteborgs trädgårdsförening, 1872

Sök i Regina

Du kan söka affärstryck i Regina eftersom en del från perioden 1900-1920 och 1800-talet är katalogiserat. Om du söker på ämnesord kombinerat med affärstryck hittar du företag inom en viss bransch. När trycken inte har någon titel fungerar kategoribenämningen som titel.

Sök på

  • priskurant, en prislista över produkter
  • rekommendationer, intyg eller utlåtanden från kunder
  • prospekt, nylansering av en produkt
  • cirkulär, interntryck som består av ett blad
  • bruksanvisning, instruktion eller handledning
  • katalog, ofta illustrerad, större än en priskurant
  • tillkännagivande, om ägarbyte eller lokalbyte
  • broschyr, om ingen annan rubrik är lämplig

Du hittar uppgifter om företagsnamn, titel eller kategori, företagsort, tryckår, antal sidor eller tryck, ämnesord, agent och produktnamn som inte nämns i titeln.  

Affärstryck ur grafisk synvinkel

Tryckerier

På 1700-talstryck är tryckeriets namn sällan utsatt. Tryckerier på orten producerade det mesta av affärstrycken från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Det fanns tryckerier i Stockholm och Göteborg som satsade på påkostade kataloger vid den tidpunkten, exempelvis Haeggströms och Centraltryckeriet i Stockholm och Waldemar Zachrisson (senare Wezäta) i Göteborg.

Affärstryckerier

Elanders, Tofters, Graphium, Västra Aros och Svenskt tryck är exempel på stora tryckerier för affärstryck under 1900-talet. Oftast är dock tryckeriuppgiften även nu utlämnad. Det är lagligt eftersom reklam- och affärstryck generellt sett inte är åsiktsbildande och därför inte behöver tryckfrihetsrättsligt skydd.

Bernard Lundstedt uppmanade 1892 i ”Råd och upplysningar för boktryckare” att tryckarna skulle sätta ut namnet även om det inte krävdes: ”I boktryckarens eget intresse är det ock att så sker, då hvarje tryckalster, som är försedt med dessa uppgifter, ju för med sig öfver allt en gratisannons om hans boktryckeri”. Ibland utelämnade tryckeriet namnet på grund av den reklamskatt som förekom. Andra gånger kunde beställaren förbjuda tryckeriet att sätta ut sitt namn.

Illustrationer

Det finns inga illustrationer i 1700-talets affärstryck. De blir vanliga först i slutet av 1800-talet. Normans tryckeri i Stockholm producerade 1878 en beskrivning över Palmcrantz slåttermaskiner med omslag i flera färger. Omkring sekelskiftet börjar det bli vanligt med kolorerade tryck. Det finns ljustryck från Johannes Jaegers ateljé i kataloger över ångsprutor från Ludvigbergs mekaniska verkstad och på möbler från Åkerlunds etablissemang.

Marknadsföring

I ”Några ord om katalog-utstyrsel” från Hasse W Tullbergs tryckeri poängteras det att: ”Vikten af att få sina kataloger priskuranter, broschyrer och öfriga trycksaker utförda på ett förstklassigt och fullt modärnt sätt kan därför icke nog beaktas.” Skribenten uppmanar firmorna att använda produktkatalogerna som främsta försäljningsknep. ”Katalogen ökar afsättningen, därigenom att den med posten söker upp nya kunder, den rekommenderar firman på ett sätt, som ingenting annat förmår.” Skriften försäkrar att tryckeriet har ”erfarna konstnärligt utbildade artister”, som kan formge affärstrycket. Trycken nedanför är ett exempel på det.

Utveckling av reklamtrycket

Waldemar Zachrisson (1861-1924), som gjorde viktiga insatser för reklamtryckets utveckling, påpekar också tidigt i sitt informationsmaterial betydelsen av konstnärligt utformade reklamtrycksaker. Upphovsmännen till illustrationerna i Wezätas reklamtryck är dock mycket sällan angivna. Någon gång finns en signatur på omslaget, och detsamma gäller för huvuddelen av affärstrycket. För prisbelönta reklamalster kan man via utställningskataloger och liknande få uppgift om upphovsmännen, men detta gäller bara en bråkdel av trycket. De flesta förblir anonyma. 

Palmcrantz, Bruksanvisning för slåttermaskin, 1878 (Normans tryckeri)

V.K. Hultin cigarrimport, Priskurant, 1894 (Tullbergs tryckeri)

Husqvarna, Priskurant å velocipeder, 1899 (Wezäta)

Senast uppdaterad: 2012-05-14
Innehållsansvar: Catarina Nordling, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Sveriges nationalbibliotek