Paul Lipschutz samling

Paul Lipschutz var internationellt erkänd för sin samling av affischer och annan grafisk formgivning. Mot slutet av sitt liv donerade han sin samling till Kungl. biblioteket. Det är en betydande och värdefull gåva, som kompletterar nationalbibliotekets egna samlingar. Kungl. biblioteket tar därmed ansvar för att denna imponerande samling förvaras, bevaras och görs tillgänglig för framtida forskning. I dagsläget är emellertid samlingen under uppordning och därför tillfälligt spärrad för lån.

Fransk affisch, Se taire c'est servir
Anonym, 1940

Centralt för Paul Lipschutz gärning var intresset för grafik och formgivning. Särskilt viktig ansåg han den vara för kommunikationsprocessen i affischmediet. Han menade att oavsett syftet finns det alltid en avsikt bekom en forms olika uttryck. Och det spännande är att samma form kan utnyttjas för olika syften exempelvis för att å ena sidan sälja in ett politiskt budskap, eller å den andra en kommersiell produkt. Insikten om detta är i och för sig inget nytt men utgjorde själva grunden för hans passion till det formgivna objektet. Han hade en mycket god förmåga att urskilja kvaliteterna i den stora mängden av massproducerade bilder.

I samlingen finns de betydande affischmästarna men intressant att notera är att det inte är vilka som gjort affischerna som varit avgörande, utan de estetiska och funktionella kriterierna. Men självklart finns de stora namnen representerade. Tillsammans med reklamtecknarna återfinns de etablerade konstnärerna. Sålunda samsas Paul Colin, A.M. Cassandre och Raymond Savignac med Joan Miró, René Magritte, Henri Matisse och Pablo Picasso. Vid sidan av de svenska reklamtecknarna Eric Rohman, Gunnar Håkansson och Anders Beckman och återfinner vi Isaac Grünewald, Wilhelm Kåge och Einar Forseth. Samlingen rymmer västvärldens bästa formgivare i modern tid. Men här finns även de otaliga anonyma, osignerade affischerna.

Paul Lipschutz växte upp i Odessa men kom som ung till Paris. Det blev också i Paris, präglat av det pågående andra världskriget, som han kom att hänföras av affischens kvaliteter. Det var en omtumlande upplevelse i en tid, då stadsmiljön i Frankrikes huvudstad präglades av den tyska ockupationen. Det var ett Paris i nöd där affischerna i form av reklam och propaganda paradoxalt nog förskönade stadsbilden. Kontrasterna var slående och denna ”grafiska chockverkan” gjorde starkt intryck och med ens insåg han affischens fulla verkningsgrad och dess betydelse som historiskt dokument. Det blev början på ett samlande som kom att prägla hans liv i över 60 år. ”Som tankeväckande, fantasieggande bildspel får den gatan att vakna, lysa, sjunga. Den rör, upprör, roar, oroar…”, skriver han i förordet till en av sina utställningskataloger. Grafisk formgivning i stort och smått blev nu ett samlarämne, men affischen med dess kommunikativa egenskap låg honom varmast om hjärtat. Med säker blick för materialet och genom skickligt utförd byteshandel med museer, institutioner och andra samlare, men även genom att ”rädda” affischer från containrar och papperskorgar, kunde han efter kriget få samlingen att växa i både omfång och värde.

Han drömde om ett svenskt affischmuseum där hans samling kunde utgöra ett väsentligt bidrag. Men det stannade vid en dröm och istället insåg han att eftersom den grafiskt formgivna efemära bilden genom lagen om pliktleveranser från de svenska tryckerierna har samlats i Kungl. biblioteket, är det där hans samling hör hemma.

Som en förutsättning för donationen har två böcker givits ut. Det ursprungliga urvalet till böckerna har gjorts av donatorn själv. Den första boken med titeln ”Barn och ungdom i affischer” har fokus på barnet. Affischerna är dock inte främst riktade till barn som målgrupp utan är kampanjer till vuxna med information om barns olika behov. Barn behöver glädje och upplevelser vilket återspeglas i reklamen för böcker, film, teater och cirkus. Men de behöver också vägledning och måste på olika sätt värnas och skyddas i sin utsatthet. Otaliga är de affischer som vädjar till oss i form av insamling för dessa barn, och här har det varit särskilt viktigt för Paul Lipschutz att visa barnets utsatthet – och affischerna talar sitt tydliga språk. De handlar om barn men utan att vara sagor. De är budskap om och från verkligheten. Med en driven reklamretorik spelar de på starka känslor i affischer för Rädda barnen, Röda korset och UNICEF. Det är i dessa affischer som bilden eller illustrationen fungerar mest effektivt och där affischkonstnärerna gör sitt bästa för att bli trovärdiga. Bilden av barn väcker empati, och syftet är att få oss att reagera och förhoppningsvis agera. Det handlar om att med estetiska och retoriska medel marknadsföra denna känsla och få oss att vilja hjälpa.

I den efterföljande boken ”110 år i affischer” är syftet mer en bildmässig historik och här är det viktigt att visa hur affischerna har sett ut genom tiderna och vad de kan berätta. Men också att sätta in dem i ett sammanhang för alla som inte längre minns eller ens ännu blivit födda. 110 år av grafisk formgivning som har präglat det offentliga rummet, främst med exempel från Europa är designhistoria men även en tidskapsel. Den ger en inblick i kulturella och samhälleliga frågor från olika delar av världen. Inte minst är det intressant att se hur bildspråk fungerar utifrån kulturella särdrag. I Paul Lipschutz samling finns en oerhörd potential för framtida forskning som väntar på att förlösas.

Affisch för Levi's
Goude, utan år

Affisch för Gallerie Lafayett
Jean Gabriel Domergue, 1920

Affisch för Svenska teaterförbundets maskerad 
Wilhelm Kåge, 1915     

Text: Olof Halldin 

Senast uppdaterad: 2014-08-29
Innehållsansvar: Kristian Kristiansson, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Relaterad information

Litteratur av och om Paul Lipschutz

Sveriges nationalbibliotek