Dag Hammarskjölds samling

Bilden av en renässansmänniska.

Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare mellan 1953 och 1961, föddes den 29 juli 1905 och dog i en flygolycka natten mellan den 17 och 18 september 1961 nära staden Ndola i Nordrhodesia (nuvarande Zambia).

Hammarskjöld på väg till Kina. Här hälsar han på flygplansbesättningen som ska flyga honom från New Delhi till Peking. Foto: FN

En paus i de komplicerade förhandlingarna med Chou En-lai. Foto: FN

Dag Hammarskjölds offentliga genombrott som generalsekreterare kom med resan till Peking i januari 1955 för att söka utverka frigivning av elva amerikanska piloter och besättningsmän på ett B-29-plan som nedskjutits under Koreakriget. De elva amerikanerna hade internerats i Kina och i november 1954 dömts till långa fängelsestraff för spionage, vilket framkallade skarpa reaktioner i USA. Enligt president Eisenhower låg ansvaret för flygarnas öde på FN, eftersom de stått under FN-befäl i Korea. Den 10 december gav generalförsamlingen i uppdrag till generalsekreteraren att söka utverka fångarnas frigivning "genom medel mest lämpliga enligt hans omdöme".

Hammarskjöld handlade snabbt. En timma efter beslutet sände han ett telegram till kinesiske stats- och utrikesministern Chou En-lai och bad om ett personligt sammanträffande i Peking. Det var ett djärvt utspel med tanke på att Folkrepubliken Kina inte var medlem av FN. Chou En-lai svarade positivt och sade sig beredd att "i fredens och den internationella avspänningens intresse ta emot er i vår huvudstad Peking för att med er diskutera relevanta frågor." Samtalen avlöpte väl men utan något direkt avgörande beträffande frigivningen. Efter återkomsten till New York förklarade Hammarskjöld att samtalen hade inneburit en öppning till en framtida lösning av problemet. Sex månader senare frigavs fångarna och kunde återvända till USA.

Detta blev en stor framgång för Hammarskjölds "tysta diplomati", som han sedan alltmera kom att använda i en rad svårlösta frågor för att undvika att offentliga debatter och "spel för gallerierna" låste fast parternas positioner och försvårade kompromisser.

Så skriver ambassadör Kaj Falkman i inledningen till "Att föra världens talan" - urval av Dag Hammarskjölds tal och uttalanden.

Både dokumentation av "Peking story 1955-" och Hammarskjölds manuskript till talen finns naturligtvis i den omfattande (över 60 hyllmeter) Dag Hammarskjöldska samlingen (signum L.179) som inkom år 1962 till KB:s handskriftsavdelning efter Hammarskjölds död. Dåvarande riksbibliotekarien Uno Willers och Dag Hammarskjöld var mycket goda vänner och Dag Hammarskjöld testamenterade både sitt privata bibliotek (nu i KB:s raritetskammare) och sina papper till KB redan den 20 december 1959.

Utdrag ur testamentet

..."Härmed förordnar jag som min yttersta vilja och testamente, att med kvarlåtenskapen efter mig skall förfaras på följande sätt: ... av i min kvarlåtenskap ingående böcker... och av mig efterlämnat arkivmaterial ... skall Kungliga Biblioteket i Stockholm erhålla vad Uno Willers anser vara av värde för biblioteket..."

Dag Hammarskjölds arkiv blev tillgängligt för seriös forskning, efter 25 års embargo, år 1987 och hans privata-personliga korrespondens i sin helhet 1994. Samlingen betraktas som en "guldgruva" av talrika historiker, författare och journalister från hela världen.

Renässansmänniskan

Samlingen innehåller brev, dokument och inte minst foton och visar hur mångfacetterad Dag Hammarskjöld var - diplomat och "civil servant", poet och författare, ekonom och översättare - och även passionerad fotograf med stark känsla för det vackra - alltid med sin Hasselbladkamera i handen - i Svenska Fjällen, Alperna och Himalaya...

Foto: Dag Hammarskjöld