Historik

Från slottsbrand till nutid

År 1697 drabbades KB av en stor katastrof: Slottsbranden. Då förstördes ungefär fyra femtedelar av handskrifterna, 1 103 handskrifter brann upp, eller försvann, och kvar fanns 283 stycken, enligt en strax efter branden gjord inventering.

En av de handskrifter som försvann kom efter drygt 100 år tillbaka till KB. Drottning Kristina mottog Siebenhirters bönbok som gåva av en österrikare som tjänstgjorde som general för Sverige. Bönboken stals i röran på slottsbacken men återfanns senare hos en guldsmed och återköptes till KB år 1825. Skadad av eld och vatten och med en air av brandrök kring sig förvaras den idag i en vacker kassett och är ett av de mer storslagna exemplen på senmedeltida måleri som finns i KB.

Antikvitetsarkivet upplöses

Ett mer positivt märkesår i handskrifternas historia är år 1780. Då upplöstes nämligen Antikvitetsarkivet. Antikvitetsarkivets uppgift var att samla, bevara och utge dokument till belysande av vår ärorika forntid – man avbildade runstenar, letade efter gamla mynt, efterforskade krönikor, dikter och kämpavisor.

Dess samlingar fördelades mellan Riksarkivet, Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien och KB. Riksarkivet fick jorde- och domböcker, genealogica, äldre kopior av gamla brev samt historica. KB fick övriga handskrifter – och plötsligt var KB ägare till Sveriges största samling av svenska medeltida handskrifter. Bönböcker och andra handskrifter från Vadstena kom på detta sätt till KB. Så även laghandskrifter och samlingen fornkunskap, det vill säga rapporter och anteckningar från 1600-talets inventeringar av fornminnen och kulturminnen. Detta är synnerligen värdefulla källor för svensk arkeologi och konsthistoria. Ovärderliga är anteckningarna av Sveriges första riksbibliotekarie Johannes Bureus från åren 1599-1648 i anteckningsboken Sumlen .

Äldre Västgötalagen är från 1280-talet och därmed den äldsta bevarade boken på svenska språket. Också den stora samlingen isländska handskrifter kom till KB vid detta tillfälle liksom den spektakulära 542 cm långa engelska bokrullen från 1412, som är av stort medicinhistoriskt intresse. Vissa operationer utförs fortfarande i enlighet med beskrivningen på bokrullen.

Inte bara inflöde

Det var tur att biblioteket tillfördes handskrifter för det var nämligen så att det genom åren även flöt ut manuskript. Drottning Kristina hade för vana att skänka bort handskrifter, hennes bibliotekarie Isaac Vossius fick helt enkelt ut sin lön i handskrifter. De finns nu i universitetsbiblioteket i Leiden. Dessutom tog drottningen med sig en mängd handskrifter till Rom. De finns nu i Vatikanbiblioteket.

Viktiga 1700-talshandskrifter, som visserligen förvärvades långt senare är Åkerödagboken, Carl Gustaf Tessins dagbok som han förde åren 1756-1767 och som är en av de viktigare källorna till svensk idéhistoria. Carl Christoffer Gjörwells  stora brevsamling i 80 band är en annan viktig källa till svenskt 1700-tal.

Idag förvärvas framförallt brevsamlingar och enskilda arkiv från 1900-och 2000-talen.

Senast uppdaterad: 2015-12-15
Innehållsansvar: Patrik Granholm, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Sveriges nationalbibliotek