Siebenhirters breviarium

A 225

”Siebenhirters breviarium” är egentligen en tidebok - en bönbok för lekmännens privata andakt. En tidebok innehåller en serie böner fördelade efter dygnets åtta bönestunder, förrättade på fastställda tider.

Dess kärna utgörs av Jungfru Marias tider. Innehållet kan variera. Vanligen börjar den med ett kalendarium som oftast åtföljs av korta utdrag ur evangelierna, tideböner för Treenigheten, den helige Ande och det heliga korset, botpsalmerna, dödsofficiet och ett antal böner till olika helgon. Vissa tideböcker är dock mera innehållsrika. Texternas ordning kan skifta.

Tideböcker framträdde fullt utvecklade i mitten av 1200-talet och blev mycket populära under 1300- och 1400-talet. Fram till 1571, då de förbjöds, producerades flera tideböcker än någon annan typ av böcker. De var ofta rikt utsmyckade enligt ett fast bildprogram men också beroende på ägarens önskemål och betalningsförmåga.

Smyckad av en mästare

”Siebenhirters breviarium” är daterat till mitten av 1460-talet. Det är ypperligt utsmyckat av en konstnär som kallas ”Lehrbüchermeister”, känd från ett flertal verk utförda för den tysk- romerska kejsaren Fredrik III och hans omgivning. Man har nyligen identifierat denne framstående målares hand i ytterligare en handskrift i Kungl. biblioteket, A 192. Utsmyckningen där är dock begränsad till en dekorerad initial.

”Siebenhirters breviarium” innehåller 35 helsidesminiatyrer samt ett antal dekorerade initialer, och betraktas som ett huvudverk av österrikiskt bokmåleri under senmedeltiden. Av särskilt intresse är en bildsvit framställande mirakler med den heliga hostian. Den illustrerar på ett drastiskt sätt läran om nattvardsvinets och – brödets förvandling till Kristi blod och lekamen. Ovanlig är också framställningen av Kristi nedtagning från korset med en bild på en träbår stående vid korset. Bilden har troligen inspirerats av mysteriespel som under medeltiden ägde rum i Stefansdomen i Wien.

Från kejserlig köksmästare till slottsbrand

Handskriften omfattar 202 blad. Den latinska texten är skriven på ett mycket fint, tunt pergament. På det sista, tillagda bladet finns fem porträtt av furstar, tillhörande huset Habsburg. De är målade under det tidiga 1500-talet och har sin förebild i Bernhard Strigels porträtt av kejsar Maximilian och hans familj.

Tideboken utfördes för Johann (Hanns) Siebenhirter (1420-1508), kejserlig köksmästare, den förste stormästaren av St. Georgsriddarorden, tillika ägare till flera prakthandskrifter. Hans två vapen finns avbildade i handskriften.

Paul Khevenhüller, en österrikisk adelsman och överste i den svenska armén under det trettioåriga kriget, förde handskriften till Sverige och skänkte den troligen till drottning Kristina. Den försvann efter slottsbranden 1697 men enligt en anteckning på främre pärmens insida återköptes den till Kungl. Biblioteket 1825 från en guldsmed i Stockholm. Tydliga spår av brandskador är synliga.

Halvöppen handskrift med illustrationer
Jesu frambärande i templet

Senast uppdaterad: 2015-12-15
Innehållsansvar: Patrik Granholm, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Bilder ur handskriften

Bilder på bandet på Flickr

Klicka på bilderna för att se dem i större format.


Den helige Kristoffer med Jesusbarnet på axlarna
Den helige Kristoffer

Den helige Göran 
Den helige Göran

Korsfästelsen
Korsfästelsen

Nattvarden
Nattvarden

Judas skändar hostian
Judas skändar hostian

Hostians uttagning ur en död mans mage
Hostians uttagning ur
en död mans mage

Siebenhirters vapen, utsmyckning, detalj
Siebenhirters vapen

Sveriges nationalbibliotek