Äldre västgötalagen

B 59

”Her byriarz laghbok væsgøta” ’Här börjar västgötarnas lagbok’ lyder första rubriken i Kungl. bibliotekets handskrift B 59. Det är inledningen till den äldsta bevarade boken på svenska.

Textdetalj med initial

Sedan följer en utsmyckad initial ”K” och början på texten: ”Krister ær fyrst i laghum warum” ’Kristus är först i vår lag’. B 59 är den enda medeltida handskriften där den mest ålderdomliga av de svenska landskapslagarna, Äldre Västgötalagen, finns nära nog fullständigt bevarad. Lagtexten är omsorgsfullt skriven men boken är ingen prakthandskrift. Utsmyckningen är begränsad till de större initialerna i början av varje balk.
Början till den s.k. rättlösabalken: ”Sveær egho konong at taka ok sua vrækæ” ’Svearna äga att taga konung och likaså vräka (= avsätta)’ har varit livligt diskuterad bland forskarna.

Efter lagtexten följer Lekarerätten – ett stadgande om lekarens (= spelmannens) rätt, som på ett skämtsamt sätt ger uttryck för den låga ställningen lekare hade i det medeltida samhället.

Brokigt innehåll

Handskriften är egentligen en samlingsvolym bestående av tre delar, vilka har bundits samman. Den omfattar 77 blad och har ett brokigt innehåll.
Enligt den senaste forskningen präntade två skrivare stora delar av handskriften.  Herr Lars, prästen i Laske-Vedums socken (det forna Vidhem), nära Skara skrev den äldsta delen, vilken förutom den Äldre Västgötalagen även innehåller andra noteringar efter lagtexten. Den andre skrivaren var Skarakaniken Tyrgils Kristinesson, författaren till Erikskrönikan. Han har nedtecknat bl.a. tre längder – en konungalängd för Sverige, som börjar med Olof Skötkonung (omkr. 980-1021/22) och slutar med Johan Sverkersson (1216-22), en biskopslängd för biskopar i Skara, med biskop Stenar som den siste (avgick år 1238), samt en lagmanslängd för Västergötland. Längderna författades omkring år 1240 och utgör den äldsta bevarade framställningen av svensk historia.

Inuti handskriftens andra del är ett eget häfte insatt. Det innehåller ett förberedande arbete till Yngre Västgötalagen - en omarbetad version av Äldre Västgötalagen - och är enligt uppgiften i handskriften skriven av en man vid namn Lydekinus (sv. Lydeke).

B 59 har karaktär av en arbetsbok och användes troligen i Skara domkyrka. 
Vid slutet av 1500-talet tillhörde den riksrådet Hogenschild Bielke, boksamlare och ägare av flera medeltida laghandskrifter, och kom sedan i början av 1600-talet till Riksarkivet. År 1668 överlämnades den till Antikvitetskollegiet och så småningom följde den med handskriftssamling av kollegiets efterföljare Antikvitetsarkivet till Kungl. biblioteket.

 

Creative Commons-licens
Denna text av Kungl. biblioteket är licensierad under en Creative Commons Erkännande 3.0 Unported-licens.
Senast uppdaterad: 2015-12-15
Innehållsansvar: Patrik Granholm, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Relaterad information

Se hela handskriften (pdf)
samt presentationen i World Digital Library

Bilder ur handskriften

Klicka på bilderna för att se dem i större format.

Detaljbild på initial
Början till såramålsbalken

Detaljbild på initial
Början till rättlösabalken

Detaljbild på initial
Början till lekarerätten

Konungalängden, utsnitt
Konungalängden, utsnitt

Sveriges nationalbibliotek