Två forskarröster

Två forskare mötte projektgruppen en dag i januari för att ge sina synpunkter på vad en bibliotekskatalog ska erbjuda för att vara ett bra verktyg i informationssökningsprocessen. Vi tackar Inga och Lars för deras bistånd!

Samtalet kretsade runt frågorna ”Vad tycker ni är bra och vad saknar ni i dagens LIBRIS webbsök?”

Inga Sanner

- Docent och Universitetslektor, Idéhistoria, Stockholms universitet
- Pedagogisk utvecklare vid Universitetspedagogiskt centrum (UPC)

Lars Ilshammar

-Institutionschef, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
- Historiker
- Varit föreståndare för det mångvetenskapliga forskningsprogrammet DemocrIT vid Örebro universitet
- Varit ledamot i regeringens IT-kommissionen

”Vanliga användare?”

Både Inga och Lars säger att när de närmar sig och använder sig av en bibliotekskatalog som LIBRIS webbsök är de ”bara vanliga användare”, de har dock använt LIBRIS en hel del.

Inga

Inga använder LIBRIS för att följa vad en författare skrivit och vad som har skrivits inom ett ämne. Ett annat stort användningsområde är att själv ta fram referenser eller att undersöka andras referenser. Inga tycker att hon hittar det hon söker efter i LIBRIS.

Inga använder huvudsakligen det enkla sökformuläret i LIBRIS, men ett utökat formulär i sådana kataloger där det bara finns en sökingång i det enkla formuläret (till exempel Kungl. bibliotekets katalog Regina). Endast en sökingång blir ett för grovt verktyg när man söker information. Det är bättre att kunna begränsa sökningen till åtminstone titel eller författare.

• I grunden fungerar LIBRIS bra; den stora fördelen med LIBRIS är att kunna se om andra bibliotek än det egna har ett verk. Att direkt kunna se om en bok är utlånad eller inte (lånestatus) är en bra funktion.
• Det är viktigt att gränssnittet ska vara enkelt, rent och överskdåligt. Man bör undvika att överlasta en skärmbild med information.
• Det är lite svårt att komma direkt till LIBRIS-tjänsten. Den borde ha en egen URL som är lätt att komma ihåg. Synd att libris.se är upptagen av en bokhandel. Nu går Inga via Kungl. bibliotekets webbplats för att komma åt LIBRIS.
• Drömscenariot vore en ”världsdatabas som innehåller allt”. Nu när vi inte kan uppnå denna utopi vore det fantastiskt om det i alla fall på något sätt kunde få tips eller bli lotsad för att se om den eftersökta författaren finns i andra databaser, även internationellt.
• Efter en demonstration och diskussion om FRBR diskuterades två aspekter. Att FRBRisera (”klumpa ihop alla utgåvor till en post”) träfflistan kanske inte är lika tillämpligt i forskningsvärlden där speciella utgåvor är viktiga på ett helt annat sätt än i folkbiblioteksvärlden och man vill gärna få en snabb överblick.
  Att däremot från en post väldigt enkelt kunna få en lista på vilka andra utgåvor som finns av samma titel, vore till stor hjälp. En bra funktion, att snabbt kunna urskilja vilka utgåvor det finns av ett verk.

Lars

Lars använder också LIBRIS för att söka på namn och områden/ämnen (främst teknik och politik) och för referenshantering. Lars har dessutom en annan koppling till LIBRIS i och med att Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek är ett bibliotek registrerar sitt material i LIBRIS. Använder gärna enkla sökformulär.

Lars använder andra informationssökningstjänster och verktyg parallellt med LIBRIS-användandet, t.ex. Google, arkivdatabaser och onlinebokhandlar. Bokhandlarna ger hjälp till utvärdering – vad handlar verket om? Omslag, recensioner och kommentarer kan hjälpa till att bedöma seriositetsgraden. Ett plus är naturligtvis att man kan få hem boken till dörren.

• Det borde vara lättare att länka direkt till LIBRIS sökformulär (en enklare URL eller lätt att söka fram i sökmotorer som Google), man ska inte behöva gå via några informationssidor innan man når tjänsten.
• Bra verktyg för referenshantering skulle underlätta betydligt. Nu är det mycket klippa och klistra och efterbearbetning/editering.
• Ha en ”egen hylla”, ett ”mitt webbsök” där man kan spara referenser. Här skulle man också kunna lägga in andra länkar och andras referenser. 
• Gärna mer fulltext, mer åtkomligt online. Myndighetspublikationer, SOU:er och avhandlingar borde man komma åt digitalt. Tydliggöra i gränssnittet vad som är digitalt åtkomligt. Om man lyfter fram och synliggör det digitala materialet, då blir det som inte är digitaliserat mer osynligt. Kan det påverka digitaliseringsverksamheten?
• Liksom i onlinebokhandlarna kunna få ”fler böcker av den här författaren” och ”andra som söker på den här författaren/titeln/ämnet söker också på det här”.
• Undvika dead ends i tjänsten (”du kommer hit men inte längre”). Så långt som det går; ha öppenhet mot omvärlden och gärna bli lotsad vidare i webb-universat.
• Har ni tänkt på ”den fjärde skärmen” – mobiltelefonen (efter bio, tv, dator). Att mobilanpassa LIBRIS webbsök?

Lars & Inga

• Det stämmer att man vill klara sig själv när man söker information. Inte vara beroende av att fråga eller behöva gå till biblioteket. Förväntningarna är stora på att allt ska finnas digitaliserat och åtkomligt online. Det är stor risk att det som inte är digitaliserat kommer att bli marginaliserat. Många tror att om ett material inte finns digitalt så finns det inte.
• RSS-feed med nyheter skulle uppskattas. Både Inga och Lars skulle vilja ha nyheter inom tvärsnittet ämnesområden.
• Underlätta referenshantering på så många sätt som möjligt. Att kunna spara och hantera referenser i LIBRIS men också att kunna exportera referenser till externa referenshanteringssystem (som EndNote eller RefWorks) skulle uppskattas.
• Abstracts/beskrivningar vore guld värt. Det är mer tveksamt med recensioner, det är svårt att bedöma betydelsen av recensionen. Användarkommentarer ställde sig båda tveksamma till och såg en risk att det kunde ge upphov till trovärdighetsproblem.

Avrundning

Som slutkläm tyckte Inga och Lars att vi ska ha kvar forskningsinriktningen, den ska vara markerad och får inte glömmas bort. Vi ska göra LIBRIS enkel att använda men inte utslätad eller trivial.