Minnesanteckningar

Uppföljningsmöte 2007-04-26 - Minnesanteckningar

Närvarande:
Catarina Ericson-Roos, SUB
Magdalena Gram, KB
Gunilla Herdenberg, KB
Pia Leth, KB (mötesordf.)
Mats Lindquist, KB (sekr.)
Jon Erik Nordstrand, Högskolan i Borås
Agneta Olsson, GUB
Lisa Petersen, KB

1. Mötets öppnande
   Öppnades mötet av Gunilla Herdenberg, som utsåg Pia Leth till mötesordförande och Mats Lindquist till sekreterare.
2. Remissen till LIBRIS-biblioteken
   Katalogutredningen skickades på remiss till chefslistan för Libris-biblioteken (c:a 150 personer) med begäran om synpunkter på utredningens förslag. Vid remisstidens utgång, den 16 april 2007, hade svar inkommit från 14 bibliotek: KB (tre svar - från Libris, NB och katalogchefen), Högskolan Dalarna, Högskolan i Jönköping, Linköpings universitet, Malmö Högskola, Naturvårdsverket, SLU, Umeå universitet, Uppsala universitet, Växjö universitet, Högskolan i Gävle, Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Handelshögskolan i Stockholm.
   Själva syftet med katalogisering fanns inte med i utredningens uppdrag. Det är därför tillfredsställande att det finns en samstämmighet i remissvaren om att användarperspektivet är viktigt. Den genomgång av användarundersökningar, som gjordes i anslutning till utredningen visar också på att användarperspektivet blivit alltmer angeläget i en värld där de stora söktjänsterna vunnit mark. Rapporten från denna genomgång, gjord av Eva Abrahamsson och Ingrid Berg, finns på KB:s webb vid katalogutredningens andra rapporter.Svarsfrekvensen på remissen är låg och styrgruppen diskuterade om svarstiden skulle förlängas eller om ytterligare direkta kontakter skulle tas. Med tanke på att påminnelsebrev hade skickats så beslöt styrgruppen att låta sig nöjas med de svar som inkommit; det fortsatta arbetet kan ändå göras i dialog med biblioteken.
3. Diskussion om rationalisering av katalogiseringen
   Utredningens genomgång av potentialen för rationalisering av katalogarbetet välkomnades. Flera svar pekade på nödvändigheten av att omsätta analysen i praktiska åtgärder (utveckla systemverktyg mm).
   Framfördes att det i framtiden kanske inte är ekonomiskt möjligt att hålla den höga ambition vi nu har med mycket hög bibliografisk nivå speciellt för NB, som dessutom har en styrande effekt på övriga forskningsbibliotek. Ekonomin kanske tvingar fram en lägre, av praktiska krav dikterad, allmän bibliografisk nivå, ev. kompletterat med en mini-nivå. Det är också angeläget att bygga upp en "katalogisatörens verktygslåda" på webben.
4. Diskussion om remissvaren rörande expertgruppen och koordinatorn
   Utredningens förslag till styrorganisation med en koordinator och en expertgrupp får stöd.
   Styrgruppen diskuterade vilket ansvarsområde expertgruppen skulle ha. Bland synpunkter som framförses i denna sak var: Expertgruppen skall koncentrera sig på rena katalogfrågor; Sökning, användaryta (webb-) måste ingå i ansvarsområdet; Presentation av sökresultat, t. ex. FRBR baserat, är viktigt - bör också ingå; Expertgruppen kan inte äga webbsök, men kan vara en viktig pådrivare av utveckling.
   Beslutsansvar diskuterades särskilt. Efter mycket belysning från olika vinklar kom styrgruppen fram till att Expertgruppen inte bör vara beslutsfattare; besluten ligger formellt hos KB. Beslutanderätt i vissa, främst, tekniska frågor skulle kunna delegeras till expertgruppen, men det innebär en potentiell svårighet att samordna detta med KB:s beslutsfattande. Expertgruppen skulle istället kunna vara en instans, som skall höras i sakfrågor innan beslut tas/realiseras. Både Librisavdelningen och expertgruppen (som representerar biblioteken) måste få sina synpunkter hörda och beaktade.
   Framfördes att det är mycket viktigt att alla deltagande bibliotek känner att de är delaktiga i beslut och i Libris' nationella system. Expertgruppen måste finna vägar och kanaler att nå alla bibliotek som katalogiserar, och möjliggöra att de får inflytande på utvecklingen.
   Det kan också övervägas att inrätta en grupp för övergripande Librisfrågor efter modell licensgruppen: med i princip bibliotekschefer som ledamöter. En sådan grupp skulle inte behöva ha reguljära möten utan kunna träffas vid behov.
   Koordinatorns uppgifter diskuterades också. Diskussionen i styrgruppen gav att koordinatorns ansvar inte för bli alltför snävt koncentrerat på katalogtekniska frågor utan måste, liksom för expertgruppen, omfatta även användarsidan (sökning och presentation). Från Libris sida framfördes att de olika systemen i Libris nationella tjänster hör ihop och samverkar, så bilden är något komplex. Detta måste beaktas när koordinatorns uppgifter bestäms.
   När det gäller systemägande (av Libris nationella system) så var styrgruppen enig med remissvaren: systemägande skall ligga hos KB. Där fördelas ansvaret vidare enligt den modell för systemansvar, som KB har tagit fram internt.
   Gunilla Herdenberg framförde att de synpunkter, som framkommit, skall tas vara på i KB:s fortsatta arbete med att fram en beslutsordning.
5. Diskussion om Handläggarens roll
   Handläggaren är inte tänkt som ett arvoderat uppdrag. Det kan därför vara lämpligt att uppdraget roterar mellan biblioteken. Möjligen är benämningen handläggare missvisande ("en handläggare jobbar"). En tydlig beskrivning av uppgifterna är i alla händelser nödvändig. Det primära är att föra in KB-externa synpunkter. Handläggare skall också vara till stöd för koordinatorn, som utses inom KB.
   Lämplig mandattid diskuterades: styrgruppen kom fram till att tre år verkar bra.
   Med tanke på att både koordinatorns uppgifter måste definieras och expertgruppens mandat och sammansättning måste bestämmas så kanske det är lämpligt att vänta med att utse handläggare och bestämma uppdraget tills efter expertgrupp och koordinator är på plats.
6. Diskussion om ev. övergång till DDC
   Katalogutredningens delstudie 3 avsåg frågan om en övergång till Dewey Decimal Classification. Av remissvaren framgår att det behövs kompletterande undersökningar och beräkningar (vilket också påpekas i delstudien). Speciellt måste de ekonomiska konsekvenserna belysas. Utredaren, Magdalena Svanberg, är tänkt att göra detta då hon återkommer efter barnledighet. Till dess handhas frågan av Pia Leth, med assistans av Mats Lindquist.
   Någon gång har behovet av klassificering ifrågasatts, med det är viktigt att inse att de "moderna" katalogtjänsterna med utökad funktionalitet i OPAC, både vad gäller sökning och presentation, i stor utsträckning bygger på att materialet är klassat. Strukturerade data som klassifikationskoder, ämnesord, auktoritetstermer och kontrollerade namnformer är grunden för att göra grupperingar och länkningar. Styrgruppen vidhåller sin inställning att klassificering tillför värde. Därmed inte sagt att DDC skulle vara lämpligt som sökspråk för allmänheten. (Detta gäller även andra klassifikationssystem.)
   Påpekades att det internationella sammanhanget är viktigt. Svenska forskningsresultat kan lättare bli synliga om vår ämnesgrund är DDC. KB skulle kunna bli drivande i processen att förbereda en övergång till DDC.
   Påpekades också att vi kan få mycket hjälp med förbättringar av katalogernas funktionalitet med en grund i DDC.
7. Styrgruppens upphörande
   Med detta möte anser sig styrgruppen ha fullgjort sitt uppdrag.

Vid anteckningarna,

Mats Lindquist