Särskilda ämnesområden
Allmänt
Ett verk som indexerats med personämnesord är ofta antingen biografiskt eller kritiskt. Biografiska verk fokuserar på mer personliga aspekter av individens liv och är i berättande form. Kritiska verk behandlar däremot resultatet av personens yrkesverksamhet, intellektuella prestationer eller artistiska prestationer.
I indexeringssammanhang är en biografi (inklusive självbiografier) ett verk där mer än 50 procent behandlar en eller flera personers liv. Är man osäker på om det biografiska innehållet uppgår till hälften bör verket inte indexeras som en biografi. Det är mycket vanligt att biografier berättar om den biograferades yrkesliv. Detta sker dock ur ett personligt perspektiv och med en berättande stil, till skillnad från kritiska verk som behandlar resultatet eller produkten av en eller flera personers yrkesverksamhet. Observera att en Ls-klassning eller en z-klassning i SAB-systemet inte automatiskt innebär att ett verk är en biografi.
Biografier (enskilda eller samlingsbiografier)
Denna instruktion gäller för verk som är biografiskt inriktade och i berättande form. Instruktionen gäller för indexering av både samlingsbiografier och biografier över enskilda personer, om inget annat anges.
Använd en lämplig kombination av följande typer av ämnesord vid indexering av en biografi:
- Personämnesord för personen/personerna som verket behandlar (upp till tre stycken)
- Ett ämnesord för gruppen som personen/personerna tillhör följt av underindelningen – biografi
- Om lämpligt, ämnesord för institution, ort eller historisk händelse som personen/personerna är starkt förknippad(e) med, följt av underindelningen – biografi
- Allmänna ämnesord som bedöms lämpliga för verket. Se även Samlingsbiografier.
Nedan följer mer specifika anvisningar:
a. Personämnesord
Personämnesordet underindelas inte med underindelningen – biografi. Om biografin fokuserar på en särskild aspekt av personens liv kan lämplig underindelning från den särskilda listan över underindelningar under personer användas, t ex – alkoholvanor, - barn- och ungdomsår, - kröning. Underindelningar under personämnesord är särskilt lämpliga att använda för verk om personer som det skrivits mycket om.
b. [ämnesord för gruppen] – biografi
Använd ett eller flera ämnesord för den grupp som den biograferade tillhör följt av formämnesordet - biografi, t ex Författare, Politiker, Musiker, Fotbollsspelare. Undvik att göra värderande bedömningarvid val av grupp för en person. Välj i första hand ämnesord som representerar yrke eller liknande. Exempelvis bör en biografi över Benito Mussolini få ämnesordet Statschefer, inte Diktatorer. För samlingsbiografier är det ofta mer självklart hur de biograferade hör ihop som grupp och verkets perspektiv följs i regel.
Biografier över personer som under sitt liv har tillhört flera grupper ges i första hand ämnesord för den grupptillhörighet som personen är mest känd för. Om det är omöjligt att ge en rättvisande bild av personens liv med enbart ett ämnesord för grupp kan fler väljas, förutsatt att det katalogiserade verket behandlar de aspekter av personens liv som ämnesorden betecknar. Om det å andra sidan är svårt att överhuvudtaget placera in personen i en grupp eller om grupptillhörighet bedöms vara ointressant kan man avstå från att lägga ämnesord som betecknar grupp.
c. Etnisk grupp eller kön
Använd ämnesord där kön eller etnisk tillhörighet för gruppen specificeras om personens kön eller etniska tillhörighet är en viktig aspekt av verket ämne. Denna typ av ämnesord läggs ska kompletteras med ett ämnesord för gruppen utan adjektivbestämning för etnisk grupp eller kön. Observera att nationalitet inte räknas som en etnisk tillhörighet vid tillämpning av denna regel.
| 245 |
|
#a Colette, Beauvoir, and Duras : #b age and women writers |
| 600 |
|
#a Beauvoir, Simone de, #d 1908-1986 |
| 600 |
|
#a Colette, #d 1873-1954 |
| 600 |
|
#a Duras, Marguerite, #d 1914-1996 |
| 650 |
|
#a Franska kvinnliga författare #y 1900-talet #v biografi |
| 650 |
|
#a Franska författare #y 1900-talet #v biografi |
| 245 |
|
#a Climbing the mountain : #b my search for meaning |
| 600 |
|
#a Douglas, Kirk, #d 1916- |
| 650 |
|
#a Judiska skådespelare #z Förenta staterna #y 1900-talet #v biografi |
| 650 |
|
#a Skådespelare #z Förenta staterna #y 1900-talet #v biografi |
Behandlar Kirk Douglas återvändande till sina judiska rötter.
men:
| 245 |
|
#a Invisible writer : #b a biography of Joyce Carol Oates |
| 600 |
|
#a Oates, Joyce Carol,_d 1938 |
| 650 |
|
#a Amerikanska författare #y 1900-talet #v biografi |
inte:
| 650 |
|
#a Amerikanska kvinnliga författare #y 1900-talet #v biografi |
Samlingsbiografier över personer som inte kan beskrivas med ämnesord för en grupp. Om det bedöms som svårt att finna eller skapa ett ämnesord för en grupp av personer som behandlas i ett verk kan underindelningen – biografi istället läggas på ett lämpligt allmänt ämnesord. Observera att det inte är tillåtet att lägga formämnesordet – biografi till ett allmänt ämnesord om det samtidigt finns en sträng av typen [ämnesord för grupp] – biografi. Se även Biografier.
| 245 |
|
#a The TV encyclopedia :[the most comprehensive guide to everybody who’s anybody in television] |
| 650 |
|
#a Television #z Förenta staterna #v biografi |
e. Ämnesord för institution, historisk händelse eller geografiskt område
Om de(n) biograferade har en stark koppling till en institution eller en historisk händelse, och detta framhävs i det indexerade verket, läggs lämpligt ämnesord för händelsen eller institutionen med formämnesordet – biografi. Dessa strängar kompletterar i många fall strängar av typen [ämnesord för gruppen] – biografi.
| 245 |
|
#a Per Albin / #c Anders Isaksson |
| 610 |
|
#a Sveriges socialdemokratiska arbetareparti #v biografi |
| 650 |
|
#a Politiker#z Sverige #y 1900-talet #v biografi |
| 650 |
|
#a Folkhemmet |
Om samlingsbiografin enbart behandlar personer från ett särskilt geografiskt område kan ett geografiskt ämnesord läggas tillsammans med formämnesordet – biografi.
| 245 |
|
#a Svenska män och kvinnor : #b biografisk uppslagsbok |
| 651 |
|
#a Sverige #v biografi #v lexikon |
f. Allmänna ämnesord
Komplettera med lämpliga allmänna ämnesord för verket. Dessa förs in utan underindelningen – biografi, utom i ovanstående fall med samlingsbiografier där inget lämpligt ämnesord för gruppen finns.
| 245 |
|
#a Caesar : #b life of a colossus / #c Adrian Keith |
| 600 |
|
#a Caesar, Gajus Julius Julius, #d 100-44 f.Kr. |
| 650 |
|
#a Fältherrar #z Romerska riket #v biografi |
| 650 |
|
#a Statsmän #z Romreska riket #v biografi |
| 651 |
|
#a Romerska riket #y 510-31 f.Kr. (republiken) |
När så är lämpligt kan en kronologisk underindelning läggas till strängar med formämnesordet – biografi. Observera att man ej dessutom ska lägga till underindelningen – historia i dessa fall. Som kronologiska underindelningar till biografier väljs ett så vitt omfång på åren som ämnet tillåter.
| 650 |
|
#a Advokater #z Sverige #y 1900-talet #v biografi |
Särskilda fall / Undantag
a. Verk om särskilda släkter
Biografiska verk om personer ur en särskild släkt får personämnesord för släkten:
Om en särskild persons liv har en framträdande plats i verket läggs även ämnesord för just den personen, i regel tillsammans med underindelningen – familj:
| 600 |
|
#a Bonnier, Albert, #c jr, #d 1907-1989 #x familj |
För historier över furstesläkter läggs alltid även ett geografiskt ämnesord med underindelningen – kungar och härskare:
| 600 |
|
#a Bernadotte, #c släkt |
| 651 |
|
#a Sverige #x kungar och härskare |
b. Samlingsbiografier över personer som varken går att sammanföra med allmänt ämnesord, institutionsämnesord, ämnesord för grupp eller geografiskt ämnesord.
I brist på annat lämpligt ämnesord får man använda huvudämnesordet Biografi i dessa fall, eventuellt med kronologisk underindelning:
| 245 |
|
#a Who's who in the twentieth century |
| 650 |
|
#a Biografi #y 1900-talet #v lexikon |
c. För självbiografier och ögonvittnesskildringar som behandlar krig och andra historiska händelser
Formämnesordet – personliga berättelser läggs till ämnesordet för händelsen istället för - biografi. Se Personliga berättelser.
d. För biografiska verk som till en stor del behandlar den biograferades upplevelse av en sjukdom
Ibland används underindelningen – patienter efter ämnesordet för sjukdomen och därefter formämnesordet - biografi. Se Sjukdomar - biografier.
e. Brev och dagböcker
För särskilda personers brev eller dagböcker används formämnesorden – brev respektive – dagböcker. Dessa kan läggas direkt i anslutning till personämnesordet och bör kompletteras med ett gruppämnesord med samma underindelning. Brev och dagböcker räknas alltså inte som biografier.
Personliga berättelser (LCSH: Personal narratives) används som formämnesord för ögonvittnesskildringar eller självbiografiska berättelser enbart tillsammans med ämnesord för krig och händelser. Med händelser menas betydande händelser, sådana som kan få eget ämnesord. Ofta innehåller de också ett årtal. (LCSH: "something noteworthy that occurs or occured in a certain place during a discrete interval of time"). Exempel bland våra ämnesord är Estoniakatastrofen 1994, Diskoteksbranden i Göteborg 1998 och Storstrejken 1909. Personliga berättelser ska inte användas för berättelser om händelser ur det vardagliga livet.
| 245 |
|
#a Den ende som kom undan |
| 600 |
|
#a Ryan, Chris, #d 1961- |
| 650 |
|
#a Kuwaitkriget 1990-1991 #v personliga berättelser |
| 245 |
|
#a Därför överlevde jag Estoniakatastrofen |
| 600 |
|
#a Bogren, Leif, #d 1940- |
| 650 |
|
#a Estoniakatastrofen 1994 #v personliga berättelser |
Vid behov kan posten även förses med ämnesord för grupp och formämnesordet biografi:
| 245 |
|
#a The children accuse (Serietitel: The library of Holocaust testimonies) |
| 650 |
|
#a 650 a Förintelsen #z Polen #v personliga berättelser |
| 650 |
|
#a Judiska barn #z Polen #y 1900-talet #v biografi |
Biografiska verk, där en väsentlig del behandlar personliga erfarenheter av sjukdomar, förses med personämnesord i 600 och sjukdomsnamn i 650. Om det finns ett ämnesord för gruppen används det, t.ex. Personer med reumatism. Om så inte är fallet används sjukdomsnamnet som huvudord, följt av underindelningen - patienter. Sist läggs i båda fallen formämnesordet - biografi.
[sjukdom] - patienter - biografi
eller:
[patientgrupp] - biografi
| 650 |
|
#a Bröstcancer #x patienter #v biografi |
| 650 |
|
#a Hjärnblödning #x patienter #v biografi |
| 650 |
|
#a Personer med diabetes #v biografi |
Kommentar. I Svenska ämnesord finns också ordet Sjukdomsupplevelser. Det används bara för allmänna verk om sjukdomsupplevelser.
Kritiska verk
Verk som i huvudsak diskuterar resultatet av en persons yrkesverksamhet eller intellektuella prestationer räknas som kritiska. Dessa är i regel vetenskapliga verk som tolkar en eller flera personers intellektuella eller konstnärliga produkt eller teorier.
De personämnesord som framträder vid indexering av kritiska verk betecknar främst personer som är artister, författare, filosofer, vetenskapsmän eller religionsstiftare. För dessa läggs enbart personämnesord med eventuell underindelning (från den särskilda listan över underindelningar för personer) samt eventuellt lämpligt allmänt ämnesord. Kritiska verk om en författare eller konstnärs produktion får ofta underindelningen – analys och tolkning.
Lägg aldrig formämnesordet – biografi i någon av ämnesordssträngarna för ett verk vars biografiska innehåll understiger 50%. För kritiska verk om en persons verksamhet läggs i regel inget ämnesord för gruppen till vilken personen hör:
| 245 |
|
#a Lacan and the political |
| 600 |
|
#a Lacan, Jacques, #d 1901-1981 |
| 650 |
|
#a Psykoanalys #x politiska aspekter |
inte:
| 650 |
|
#a Psykoanalytiker #z Frankrike |
| 245 |
|
#a Heidegger's atheism : #b the refusal of a theological voice |
| 600 |
|
#a Heidegger, Martin, #d 1889-1976 #x och teologi |
inte:
| 650 |
|
#a Filosofer #z Tyskland |
| 245 |
|
#a James Joyce : #b a short introduction |
| 600 |
|
#a Joyce, James, #d 1882-1941 #x analys och tolkning |
För kritiska verk om flera personers verksamhet är en gemensam nationell, språklig, etnisk, eller könsmässig tillhörighet ofta mer relevant att lyfta fram. Men inte heller i dessa fall ska denna information regelmässigt tas fram av ämnesorden. Avgörande är huruvida dessa aspekter har en framträdande plats i det aktuella verket:
| 245 |
|
#a The voices of African American women : #b the use of narrative and authorial voice in the works of Harriet Jacobs, Zora Neale Hurston, and Alice Walker |
| 600 |
|
#a Jacobs, Harriet A, #d 1813-1897. #t Incidents in the life of a slave girl |
| 600 |
|
#a Hurston, Zora Neale, #d 1903-1960. #t Their eyes were watching God |
| 600 |
|
#a Walker, Alice, #d 1944-. #t Color purple |
| 650 |
|
#a Amerikansk litteratur #x afro-amerikanska kvinnliga författare |
men:
| 245 |
|
a# Critical subjectivities : #b identity and narrative in the work of Colette and Marguerite Duras |
| 600 |
|
#a Colette, #d 1873-1954 #x analys och tolkning |
| 600 |
|
#a Duras, Marguerite, #d 1914-1996 #x analys och tolkning |
| 650 |
|
#a Identitet i litteraturen |
| 650 |
|
#a Narratologi |
inte:
| 650 |
|
#a Fransk litteratur #x kvinnliga författare |
Underindelningen - historia kan användas under de flesta ämnesord för att beskriva en historisk framställning av ett ämne. Framställningar begränsade till en viss historisk period förses även med lämplig kronologisk underindelning. För allmänna och heltäckande historiska framställningar räcker det med att använda underindelningen - historia.
Observera: När formämnesordet - biografi används, läggs ej underindelningen - historia. Underindelningen – historia används ej under namn på personer eller familjer, inklusive dynastier och kungahus. Se Kronologisk underindelning.
| 245 |
|
#a Svenska friheten : #b det fria ordets öden och äventyr i Sverige under 500 år |
| 650 |
|
#a Censur #x historia #z Sverige |
| 650 |
|
#a Tryckfrihet #x historia #z Sverige |
| 245 |
|
#a Den svenska domarkulturen : #b europeiska och nationella förebilder |
| 650 |
|
#a Domare #x historia #z Sverige |
| 650 |
|
#a Domare #x historia #z Europa |
| 245 |
|
#a The journey from texts to translations : #b the origin and development of the Bible |
| 630 |
|
#a Bibeln #x historia |
| 245 |
|
#a Stockholm genom sju sekler : #b Stockholms historia 1252-1950 |
| 651 |
|
#a Stockholm #x historia |
| 245 |
|
#a Statens järnvägar 125 år |
| 610 |
|
#a Statens järnvägar #x historia |
Underindelningen - historia används inte om huvudordet redan innehåller en konstruktion med ordet -historia, t ex Kyrkohistoria, Ekonomisk historia, Militärhistoria, Socialhistoria, Kulturhistoria, eller ämnet i sig (huvudordet) är begränsat till en viss tidsperiod.
| 650 |
|
#a Kyrkohistoria #y 1500-talet |
| 650 |
|
#a Städer #x historia #z Romerska riket #y 31 f.Kr.-476 e.Kr. (kejsartiden) |
| 651 |
|
#a Romerska riket #y 31 f.Kr.-476 e.Kr. (kejsartiden) |
Ämnesordssträngar som innehåller en allmän underindelning kan för historiska framställningar vid behov vidareindelas med - historia:
| 245 |
|
#a An emotional history of the United States |
| 650 |
|
#a Känslor #x sociala aspekter #x historia #z Förenta staterna |
| 245 |
|
#a Barcelona and its rulers, 1096-1291 |
| 651 |
|
#a Barcelona #x ekonomiska förhållanden #x historia #y medeltiden |
| 651 |
|
#a Barcelona #x handelsförbindelser #x historia #y medeltiden |
... i Koranen, i litteraturen, i massmedia, i operan, i pressen, i reklamen, på scenen och på tv.
Ämnesord för motiv i Bibeln, filmen, heraldiken, konsten, Koranen, litteraturen, operan, på scenen och ämnens behandling i press, massmedia, reklam och tv konstrueras på tre sätt:
Allmänna ämnesord
Fraserna "i Bibeln", "i filmen", "i heraldiken", "i konsten", "i Koranen", " i litteraturen", "i massmedia", "i operan", "i pressen", "i reklamen", "på scenen" och "på tv" läggs till ett allmänt ämnesord, som redan är godkänt.
Ämnesord konstruerade med ovannämnda fraser underindelas inte vidare varken geografiskt eller kronologiskt. Undantaget är formämnesord som kan läggas på den här typen av ord.
Den nya konstruktionen läggs i 650 som ett godkänt ämnesord, men ska ändå anmälas till Svenska ämnesord, som för in det i databasen. Används ett ord som inte finns i Svenska ämnesord måste detta anmälas som ett förslag till nytt ämnesord och hela frasen läggas i fält 653. Se även ...i läromdel.
| 650 |
|
#a Kyskhet i litteraturen |
| 650 |
|
#a Äpplen i konsten |
| 650 |
|
#a Ungdomsproblem i filmen |
| 650 |
|
#a Borgar i heraldiken |
| 650 |
|
#a Estoniakatastrofen 1994 i massmedia |
| 650 |
|
#a Flickor i litteraturen #v bibliografi |
Egennamn
De fria underindelningarna - i Bibeln, - i filmen, - i heraldiken,- i konsten, - i Koranen, - i litteraturen, - i massmedia, , - i operan, - i pressen, - i reklamen, - på scenen och - på tv används under ämnesord bestående av egennamn (fält 600, 610, 630, 651). Dessa nya konstruktioner behöver inte anmälas till Svenska ämnesord.
Ämnesord konstruerade med ovannämnda underindelningar underindelas inte vidare varken geografiskt eller kronologiskt. Undantaget är formämnesord som kan läggas på den här typen av ord.
| 600 |
|
#a Strindberg, August, #d 1848-1912 #x i konsten |
| 600 |
|
#a Monroe, Marilyn, #d 1926-1962 #x i massmedia |
| 610 |
|
#a Uppsala universitet #x i litteraturen #v bibliografi |
| 651 |
|
#a Göteborg #x i heraldiken |
Krig och revolutioner
Under krig och revolutioner används de fria underindelningarna - och filmen, - och konsten, - och litteraturen , - och massmedia och - och pressen. Konstruktionen används både för verk om kriget eller revolutionen som motiv i konsten, filmen, litteraturen, eller som ämne i massmedia och press och för verk om påverkan mellan kriget eller revolutionen och konsten, filmen, litteraturen, massmedia eller pressen. Dessa nya konstruktioner behöver inte anmälas till Svenska ämnesords redaktion. Konstruktioner med … i konsten osv ska inte användas under särskilda krig och revolutioner.
Ämnesord konstruerade med ovannämnda underindelningar underindelas inte vidare varken geografiskt eller kronologiskt. Undantaget är formämnesord som kan läggas på den här typen av ord.
| 650 |
|
#a Franska revolutionen 1789-1799 #x och konsten |
| 650 |
|
#a Första världskriget 1914-1918 #x och litteraturen |
| 650 |
|
#a Andra världskriget 1939-1945 #x och filmen #v bibliografi |
| 650 |
|
#a Vietnamkriget 1961-1975 #x och massmedia |
| 650 |
|
#a Kriget i Jugoslavien 1991-1995 #x och pressen |
Ämnesord för särskilda händelser under ett krig eller en revolution som motiv konstrueras med fraserna … i konsten, … i filmen och … i litteraturen enligt anvisningarna i punkt 1 ovan.
| 650 |
|
#a Slaget vid Helsingborg 1710 i litteraturen |
För utförligare anvisningar för verk om motiv i litteraturen, respektive konsten se Teman och motiv i litteraturen samt Teman och motiv i konsten.
Influenser är en allmän underindelning som inte kan användas ensam utan bara i ämnesordssträngar tillsammans med ett huvudord.
Influens = påverkande faktor ofta intellektuell e.d. och mer eller mindre indirekt (NEO)
Det finns två sätt att använda Influenser:
Influenser
Underindelningen – influenser används för verk som fokuserar på influenser från något. Den företeelse eller person som influenserna kommer ifrån används som huvudord med influenser som allmän underindelning. Underindelningen kan användas under personer, institutioner, enskilda krig och händelser, religiösa urkunder, språk, särskilda former/genrer, riktningar och grupperingar inom de olika konstarterna t.ex. litteratur, musik, film, dans och teater.
| 245 |
|
#a Swedenborg and his influence |
| 600 |
|
#a Swedenborg, Emanuel, #d 1688-1772 #x influenser |
| 245 |
|
#a The British monarchy and the French Revolution |
| 650 |
|
#a Franska revolutionen 1789-1799 #x influenser |
| 245 |
|
#a European culture in the Great War : #b the arts, entertainment, and propaganda, 1914-19 |
| 650 |
|
#a Första världskriget 1914-1918 #x influenser |
| 650 |
|
#a Populärkultur #x historia #z Europa #y 1910-talet |
| 245 |
|
#a The young Hegelians and Karl Marx |
| 600 |
|
#a Hegel, Georg Wilhelm Friedrich, #d 1770-1831 #x influenser |
| 600 |
|
#a Marx, Karl, #d 1818-1883 |
| 245 |
|
#a Dada and after : #b extremist modernism and English literature |
| 650 |
|
#a Dadaism (litteratur) #x influenser |
| 650 |
|
#a Engelsk litteratur #x historia #y 1900-talet |
Kommentar: Det går inte att lägga "den/det influerade" som ytterligare underindelning i samma ämnesordssträng efter influenser. Gör därför ytterligare ett ämnesord för den/det som påverkats.
[adjektivbestämning] influenser
Underindelningen – [adjektivbestämmning] influenser används för verk som diskuterar ett samhälles, ett språks, en kulturs eller en grupps inflytande på ett annat samhälle, ett annat språk, en annan kultur eller en annan grupp. Konstruktionen används för konstnärliga, kulturella, intellektuella, religiösa och filosofiska influenser. Det som influerats används som huvudord och "influenser" med en adjektivbestämning används som allmän underindelning:
| 245 |
|
#a Echoes of desire |
| 600 |
|
#a Petrarca, Francesco, #d 1304-1374 #x influenser |
| 650 |
|
#a Engelsk litteratur #x italienska influenser |
| 245 |
|
#a The vision of Rome in late Renaissance France |
| 651 |
|
#a Frankrike #x romerska influenser #y renässansen |
Andra exempel är franska influenser, bysantinska influenser, keltiska influenser. Godkända konstruktioner återfinns i listan över allmänna underindelningar, och nya konstruktioner anmäls till Svenska ämnesord. OBS! - engelska influenser, - franska influenser och - tyska influenser används inte som underindelning under språk eftersom det finns särskilda ord för detta.
Attityder
Används som underindelning för att beteckna attityder hos en viss grupp.
Attityder till
Används som underindelning för att beteckna attityder till en viss företeelse, person eller grupp (inklusive etnisk grupp). Används även för verk om den allmänna opinionen.
Om det både rör sig om attityder hos en viss grupp och attityder till en viss företeelse måste man göra två ämnesordssträngar. Men om det rör sig om attityder i en fråga för hela befolkningen används istället geografisk indelning. Exempel: Reklam - attityder till - Sverige.
| 245 |
|
#a Synen på samer : #b vad säger svenska 1700-talsdokument? |
| 650 |
|
#a Samer #x attityder till #x historia #z Sverige #y 1700-talet |
| 245 |
|
#a Tror vi på det dolda? : #b svenskens syn på det paranormala |
| 650 |
|
#a Paranormala fenomen #x attityder till #z Sverige |
| 245 |
|
#a När en timme blir tio minuter : #b en studie av förväntan inför Öresundsbron |
| 651 |
|
#a Öresundsbron #x attityder till |
| 245 |
|
#a Ungdomars syn på industriarbete i tre industriföretag : #b en studie av industriarbetande ungdomar i ... |
| 650 |
|
#a Ungdomar #x attityder #z Sverige |
| 650 |
|
#a Industriarbete #x attityder till #z Sverige |
| 245 |
|
#a Anglomania : #b a European love affair |
| 650 |
|
#a Engelsmän #x attityder till |
| 651 |
|
#a Europa #x engelska influenser |
Använd underindelningen - religion under etniska grupper (utom nationaliteter) för verk om dessa gruppers religion:
| 650 |
|
#a Afro-amerikaner #x religion |
| 650 |
|
#a Xhosa (folk) #x religion |
| 650 |
|
#a Araukaner #x religion |
Denna konstruktion används också för nationaliteter utanför sitt ursprungsland:
| 650 |
|
#a Tyskar #x religion #z Kanada |
För verk om en etnisk grupps deltagande i en särskild religion eller i ett särskilt samfund görs två ämnesordssträngar:
| 650 |
|
#a Finlandssvenskar #x religion |
| 650 |
|
#a Laestadianer #z Finland #z Österbotten |
Religioner, riktningar och samfund som underindelningar
Använd särskilda religioner, riktningar, kyrkor och samfund som underindelningar under religiösa ämnesord vid behov. Alla religioner, riktningar och samfund får användas, och de behöver inte anmälas till Svenska ämnesord. Om ämnesordet i sig inte är begränsat till ämnesområdet religion föregås underindelningen med särskild religion, särskild riktning, särskild kyrka eller särskilt samfund av underindelningen - religiösa aspekter. Se nedan.
| 650 |
|
#a Bön #x islam |
| 650 |
|
#a Mystik #x tantrisk buddhism |
men:
| 650 |
|
#a Blodtransfusion #x religiösa aspekter #x Jehovas vittnen - Bibelsällskapet Vakttornet |
Använd underindelningen - religiösa aspekter under icke-religiösa ämnen för verk som diskuterar ämnet ur en religiös aspekt, t.ex. som ett tema i religiös tro och religiösa seder, dess betydelse i religiösa doktriner och generellt förhållandet mellan ämnet och religion.
| 650 |
|
#a Fåglar #x religiösa aspekter |
| 650 |
|
#a Sexualitet #x religiösa aspekter |
| 650 |
|
#a Mänskliga rättigheter #x religiösa aspekter #z Latinamerika |
Använd inte - religiösa aspekter under etniska grupper och andra grupper av personer. För en etnisk grupps religion används underindelningen - religion. Se ovan.
Underindelningen - religiösa aspekter kan vid behov underindelas vidare med särskilda religioner eller samfund. Alla religioner, riktningar och samfund får användas, och de behöver inte anmälas till Svenska ämnesord.
| 650 |
|
#a Vrede #x religiösa aspekter #x buddhism |
| 650 |
|
#a Skilsmässa #x religiösa aspekter #x Romersk-katolska kyrkan |
Använd underindelningarna - antik mytologi, - mytologi, - baltisk mytologi, - fornnordisk mytologi, - grekisk mytologi, - keltisk mytologi, - romersk mytologi, - samisk mytologi under icke-religiösa ämnen för verk som diskuterar ämnet som ett motiv i mytologin. (Listan utökas vid behov.)
| 650 |
|
#a Ris #x mytologi |
| 650 |
|
#a Ormar #x baltisk mytologi |
Föredra underindelningen - mytologi framför - religiösa aspekter för verk som diskuterar den religiösa innebörden hos ett särskilt tema i mytologin. Om det är nödvändigt att ange en särskild religion eller ett särskilt samfund, använd underindelningen - religiösa aspekter med aktuell religion eller aktuellt samfund som underindelning.
Använd underindelningen - etik och moral under icke-etiska ämnen för verk som diskuterar moraliska och/eller etiska aspekter på ämnet:
| 650 |
|
#a Dans #x etik och moral |
| 650 |
|
#a Palliativ vård #x etik och moral #z Sverige |
Om ett verk även diskuterar ämnet utifrån en särskild religion eller ett särskilt samfund, gör ytterligare en ämnesordssträng av typen [ämne] - religiösa aspekter - [särskild religion eller särskilt samfund].
| 650 |
|
#a Födelsekontroll #x etik och moral |
| 650 |
|
#a Födelsekontroll #x religiösa aspekter #x Romersk-katolska kyrkan |
Allmänna verk om etik och moral inom särskilda religioner får ämnesord konstruerade enligt modellen [religionens namn i adjektivform] etik, t.ex. Buddhistisk etik, Islamsk etik.
Språken skrivs Svenska språket, Engelska språket o.s.v. för tydlighetens skull. Undantagna är de språk vars namn inte sammanfaller med ett adjektiv, t ex Jiddisch, Latin och Sanskrit.
Underindelningar under språk
Det finns en särskild lista över de underindelningar som får användas under språk. Vilka ämnesord som får användas som underindelningar under språk finns också angivet i Svenska ämnesord. Underindelningar finns införda under Svenska språket, som tjänar som mönster för andra språk. De ämnesordskonstruktioner som förekommer för Svenska språket kan vid behov göras för samtliga språk.
Se även listan Språk i Underindelningar.
De språkliga underindelningarna kan användas under enskilda språk, grupper av språk, namngivna dialekter och konstgjorda språk:
| 245 |
#a Word order and syntactic features in the Scandinavian languages and English |
| 650 |
#a Nordiska språk #x ordföljd |
| 650 |
#a Engelska språket #x ordföljd |
| 245 |
#a Subjektsutelämning i älvdalsmålet |
| 650 |
#a Älvdalsmål #x opersonliga konstruktioner |
| 245 |
#a Manuell och ickemanuell negation i svenska teckenspråket |
| 650 |
#a Svenska teckenspråket #x negationer |
Konstruktionen Språk - språklig underindelning används inte för allmänna språkvetenskapliga framställningar, verk som behandlar fler än tre språk, samt verk där det språk som behandlas bara tjänar som ett exempel. Där används i stället enkla ämnesord:
| 245 |
#a Auxiliaries : #b cognitive forces and grammaticalization |
| 650 |
#a Hjälpverb |
| 650 |
#a Grammatikalisering |
| 245 |
#a Vardagligt berättande : #b form, funktion och förekomst |
| 650 |
#a Samtal |
| 650 |
#a Muntligt berättande |
| 650 |
#a Talspråk |
Kommentar: En allmän bok om samtal och berättande, med exempel hämtade från svenskan.
För allmänna framställningar om ett enskilt språk, en språkgrupp eller en dialekt läggs språket som huvudord utan underindelning:
| 245 |
#a Perspectives on Black English |
| 650 |
#a Black English |
Med undantag av de kombinationer av två underindelningar som finns med på listan kan inte flera allmänna underindelningar kombineras i samma ämnesordssträng. Vid behov av flera underindelningar görs i stället flera ämnesordssträngar. Detsamma gäller även när ingen uppdelning efter språk sker.
| 245 |
#a Beiträge zu einer Grammatik des Bairischen |
| 650 |
#a Tyska språket #x dialekter #x grammatik #z Tyskland #z Bayern |
| 245 |
#a The acquisition of nominal compounding in Swedish |
| 650 |
#a Svenska språket #x språkinlärning |
| 650 |
#a Svenska språket #x sammansatta ord |
Språkliga ämnesord som inte är godkända språkliga underindelningar läggs som huvudord. Eventuella ämnesord för språk eller dialekt läggs som fristående ämnesord om de inte ingår i andra ämnesordssträngar:
| 245 |
#a Mer än ett språk : #b en antologi om två- och trespråkigheten i norra Sverige |
| 650 |
#a Flerspråkighet #z Sverige #z Norrbotten |
| 650 |
#a Flerspråkighet #z Sverige #z Lappland |
| 650 |
#a Samiska språk |
| 650 |
#a Meänkieli |
Nya underindelningar - [språk] lånord kan konstrueras av katalogisatören och läggas direkt i 650-strängen. Sådana nya konstruktioner ska skickas in som ämnesordsförslag till Svenska ämnesord för att föras in i databasen.
| 245 |
#a Finnish loanwords in Jukkasjärvi Lappish classified according to their meaning |
| 650 |
#a Nordsamiska #x finska lånord |
Underindelningen - studier och undervisning används under ämnen för verk om studier och undervisning i dessa ämnen.
För vissa breda ämnesområden finns enkla ämnesord etablerade, t ex Språkundervisning, Matematikundervisning. Använd dessa ämnesord och konstruera inte ämnesordssträngar som Språk - studier och undervisning. Se även underindelningen - pedagogiska aspekter.
Ämnesordssträngar med underindelningen - studier och undervisning kan vidareindelas enligt listan nedan.
- studier och undervisning - förskolan
- studier och undervisning - grundskolan
- studier och undervisning - grundskolan - lågstadiet
- studier och undervisning - grundskolan - mellanstadiet
- studier och undervisning - grundskolan - högstadiet
- studier och undervisning - gymnasieskolan
- studier och undervisning - högskolan
- studier och undervisning - skolan [hit grundskolan och dess föregångare samt gymnasieskolan].
| 650 |
|
#a Engelska språket #x studier och undervisning #x grundskolan |
| 650 |
|
#a Naturvetenskap #x studier och undervisning #x högskolan |
Under ämnesord för grupper och etniska grupper
Underindelningen - utbildning och undervisning används under grupper och etniska grupper för verk om utbildning och undervisning av dessa grupper:
| 650 |
|
#a Synskadade barn #x utbildning och undervisning |
| 650 |
|
#a Matematiklärare #x utbildning och undervisning #z Frankrike |
Ämne
För verk om utbildning och undervisning för en viss grupp inom ett visst ämne görs två ämnesordssträngar: en med gruppen som huvudord och underindelningen - utbildning och undervisning och ytterligare en med ämnet som huvudord följt av underindelningen - studier och undervisning.
| 245 |
|
#a Teaching science to handicapped youth |
| 650 |
|
#a Ungdomar med funktionshinder #x utbildning och undervisning |
| 650 |
|
#a Naturvetenskap #x studier och undervisning |
Utbildningsnivå
Ämnesordssträngar med underindelningen - utbildning och undervisning kan vidareindelas med utbildningsnivå enligt listan nedan.
-
utbildning och undervisning - förskolan
-
utbildning och undervisning - grundskolan
-
utbildning och undervisning - grundskolan - lågstadiet
-
utbildning och undervisning - grundskolan - mellanstadiet
-
utbildning och undervisning - grundskolan - högstadiet
-
utbildning och undervisning - gymnasieskolan
-
utbildning och undervisning - högskolan
-
utbildning och undervisning - skolan [hit grundskolan och dess föregångare samt gymnasieskolan]
Ämnesordet Läromedel används för allmänna verk om läromedel och för verk om läromedel inom flera ämnen.
Allmänna underindelningen - läromedel används under särskilda ämnen för verk som behandlar läromedel inom det ämnet:
| 245 |
|
#a Science textbooks of the 19th century |
| 650 |
|
#a Naturvetenskap #x läromedel #x historia #y 1800-talet |
Underindelningen - läromedel används även som formämnesord för själva läromedlen i särskilda ämnen:
| 245 |
|
#a Hej, matematik |
| 650 |
|
#a Matematik #v läromedel |
Målgrupp (stadium, linje etc.) anges inte i ämnesordssträngen utan i fält 521.
Konstruktionen [ämne] i läromedel används för verk om hur ämnen och företeelser behandlas i läromedel. Konstruktionen används inte för verk om läromedel inom särskilda skolämnen. Då används underindelningen - läromedel.
Frasen … i läromedel läggs till ett allmänt ämnesord som redan är godkänt. Den nya konstruktionen läggs i 650 som ett godkänt ämnesord, men ska ändå anmälas till Svenska ämnesord, som för in det i databasen Används ett ord som inte finns i Svenska ämnesord måste detta anmälas som ett förslag till nytt ämnesord och hela frasen läggas i fält 653. Ämnesord konstruerade med ovannämnda fras underindelas inte vidare.
Den fria underindelningen - i läromedel används under ämnesord bestående av egennamn (fält 600, 610, 630, 651). Dessa nya konstruktioner behöver inte anmälas till Svenska ämnesord.
| 245 |
|
#a Racism in textbooks |
| 650 |
|
#a Rasism i läromedel |
| 245 |
|
#a The treatment of religion in social studies textbooks |
| 650 |
|
#a Religion i läromedel |
| 650 |
|
#a Samhällsvetenskap #x läromedel |
| 245 |
|
#a Afrikabild för partnerskap? :#b Afrika i de svenska skolböckerna |
| 651 |
|
#a Afrika #x i läromedel |
Särskilda stadsdelar, gator, torg och kvarter hör till de geografiska ämnesorden och läggs i fält 651 z efter det geografiska huvudordet.
Posterna kompletteras vid behov med allmänt ämnesord i 650:
| 245 |
|
#a Drottninggatan, Hötorget |
| 651 |
|
#a Stockholm #z Drottninggatan |
| 651 |
|
#a Stockholm #z Hötorget |
| 650 |
|
#a Gator #z Sverige #z Stockholm |
| 650 |
|
#a Torg #z Sverige #z Stockholm |
| 245 |
|
#a En bok om Söder |
| 651 |
|
#a Stockholm #z Södermalm |
| 245 |
|
#a Hisingen |
| 651 |
|
#a Göteborg #z Hisingen |
| 245 |
|
#a Hammarkullen |
| 651 |
|
#a Göteborg #z Hammarkullen |
| 245 |
|
#a Angered |
| 651 |
|
#a Göteborg #z Angered |
| 245 |
|
#a Humlegården genom tiderna |
| 651 |
|
#a Stockholm #Humlegården |
| 650 |
|
#a Skulptur #z Sverige #z Stockholm |
Enskilda byggnader behandlas däremot oftast som institution och placeras i fält 610. Se Särskilda byggnader.
Institutioner läggs i 610. Om uppgift om geografisk ort anses väsentlig och inte framgår av institutionens namn kompletteras posten med ort i fält 651. Posten kompletteras även med allmänna ämnesord. Se även Religioner, riktningar och samfund...
En bok om Almviks tegelbruk:
| 610 |
|
#a Almviks tegelbruk |
| 650 |
|
#a Tegelbruk #z Sverige #z Småland |
En bok om Göteneds snickerifabrik och om Götenebygden i allmänhet:
| 610 |
|
#a Göteneds snickerifabrik |
| 651 |
|
#a Götene |
| 650 |
|
#a Snickerifabriker #z Sverige #z Västergötland |
| 245 |
|
#a Hundra år av gemenskap : #b Malmö idrottsplats 1896-1996 |
| 610 |
|
#a Malmö idrottsplats |
| 650 |
|
#a Idrottsanläggningar #x historia #z Sverige #z Skåne |
En skrift om Slottsskogsvallen i Göteborg:
| 610 |
|
#a Slottsskogsvallen |
| 651 |
|
#a Göteborg |
| 650 |
|
#a Idrottsanläggningar #z Sverige #z Göteborg |
En skrift om Rooseum:
| 610 |
|
#a Rooseum |
| 651 |
|
#a Malmö |
| 650 |
|
#a Konstmuseer #z Sverige #z Skåne |
Om Malmö stadsteater:
| 610 |
|
#a Malmö stadsteater |
| 650 |
|
#a Teatrar #z Sverige #z Skåne |
Om Karlstad golfklubb:
| 610 |
|
#a Karlstad golfklubb |
| 650 |
|
#a Golf #z Sverige #z Värmland |
Båtskärsnäs idrottsförenings historia:
| 610 |
|
#a Båtskärsnäs idrottsförening |
| 650 |
|
#a Idrott #x historia #z Sverige #z Norrbotten |
Kommentar: För särskilda idrottsföreningar läggs föreningen i 610 och sporten, inte typ av förening, i 650. Allmänna idrottsföreningar som bedriver flera sporter får ämnesordet Idrott.
Byggnader behandlas i regel som institutioner och läggs i 610. Undantagna är monument, broar, murar och liknande byggnadsverk som är allmänna ämnesord. Se särskilda anvisningar och Library of Congress Alphabetical list of ambiguous headings. Vid tillägg av geografisk ortsbestämning används följande regler:
- För pregnant namn i 610 a, dvs. där geografisk bestämning finns i namnet, görs inga tillägg. För byggnader i städer och samhällen läggs orten i 651.
- Likalydande pregnanta namn i 610 a skiljs i första hand åt genom särskiljande tillägg av landskapsnamn inom parentes efter namnet i 610 a. Om två byggnader med samma namn finns inom samma landskap används i stället kommun som särskiljande tillägg. För byggnader i städer och samhällen läggs orten i 651.
- Icke pregnanta namn i 610 a skiljs åt genom särskiljande tillägg av den ort som tidigare använts i LIBRIS för byggnaden. Saknas den i LIBRIS tar man den ortsangivelse som finns i boken. Välj stad och samhälle före församling, socken eller kommun. Det geografiska namnet läggs dessutom i 651.
Posterna kompletteras med allmänna ämnesord.
(siffrorna inom parentes anger vilken regel som tillämpas.)
Mälarhöjdens kyrka (1)
| 610 |
|
#a Mälarhöjdens kyrka |
| 651 |
|
#a Stockholm#z Mälarhöjden |
| 650 |
|
#a Kyrkor #z Sverige #z Stockholm |
Djursdala kyrka (1)
| 610 |
|
#a Djursdala kyrka |
| 651 |
|
#a Djursdala |
| 650 |
|
#a Kyrkor#z Sverige #z Småland |
Nederluleå kyrka (1)
| 610 |
|
#a Nederluleå kyrka |
| 651 |
|
#a Gammelstad |
| 650 |
|
#a Kyrkor #z Sverige #z Norrbotten |
Forsby herrgård (1)
| 610 |
|
#a Forsby herrgård |
| 650 |
|
#a Herrgårdar #z Sverige #z Småland |
Kommentar: Församling = Västra Ed, kommun = Västervik (enl. Ortförteckningen), men Forsby herrgård tillräckligt pregnant namn.
Sofiero (1)
| 610 |
|
#a Sofiero |
| 650 |
|
#a Slott #z Sverige #z Skåne |
Sundsvalls stadshus (1)
| 610 |
|
#a Sundsvalls stadshus |
| 651 |
|
#a Sundsvall |
| 650 |
|
#a Stadshus #z Sverige #z Medelpad |
Stockholms stadshus (1)
| 610 |
|
#a Stockholms stadshus |
| 651 |
|
#a Stockholm |
| 650 |
|
#a Stadshus #z Sverige #z Stockholm |
Gripsholms slott (1)
| 610 |
|
#a Gripsholms slott |
| 650 |
|
#a Slott #z Sverige #z Södermanland |
Sturehov (1)
| 610 |
|
#a Sturehov |
| 650 |
|
#a Herrgårdar #z Sverige #z Södermanland |
Rosendals slott (1)
| 610 |
|
#a Rosendals slott |
| 651 |
|
#a Stockholm |
| 650 |
|
#a Slott #z Sverige #z Stockholm |
Kungshamns gård (1)
| 610 |
|
#a Kungshamns gård |
| 650 |
|
#a Gårdar #z Sverige #z Uppland |
Tuna kyrka (2)
| 610 |
|
#a Tuna kyrka (Uppland) |
| 651 |
|
#a Tuna (Uppland) |
| 650 |
|
#a Kyrkor#z Sverige #z Uppland |
Tuna kyrka (2)
| 610 |
|
#a Tuna kyrka (Östergötland) |
| 651 |
|
#a Tuna (Östergötland) |
| 650 |
|
#a Kyrkor#z Sverige #z Östergötland |
Ellen Keys Strand (2)
| 610 |
|
#a Strand (Östergötland) |
| 650 |
|
#a Författarhem #z Sverige #z Östergötland |
Societetshuset i Dalarö (3)
| 610 |
|
#a Societetshuset (Dalarö) |
| 651 |
|
#a Dalarö |
| 650 |
|
#a Societetshus #z Sverige #z Södermanland |
S:t Petri kyrka i Bollerup (3)
| 610 |
|
#a St Petri kyrka (Bollerup) |
| 651 |
|
#a Bollerup |
| 650 |
|
#a Kyrkor #z Sverige #z Skåne |
Mariakyrkan i Enebyberg (3)
| 610 |
|
#a Mariakyrkan (Enebyberg) |
| 651 |
|
#a Enebyberg |
| 650 |
|
#a Kyrkor #z Sverige #z Uppland |
Monument, murar och andra liknande byggnadsverk är varken geografiska företeelser eller institutioner utan betraktas som allmänna ämnesord. Om de är belägna i en stad behandlas de som allmän underindelning under stadsnamnet.
| 245 |
|
#a Visby stadsmur : #b en kulturhistorisk vandring i en del av världsarvet |
| 651 |
|
#a Visby #x Visby ringmur |
| 650 |
|
#a Stadsmurar #z Sverige #z Gotland |
| 245 |
|
#a The spoils of Jerusalem on the Arch of Titus : #b a re-investigation |
| 610 |
|
#a Jerusalems tempel |
| 651 |
|
#a Rom #x Titusbågen |
men:
Relationer mellan länder och områden större än länder uttrycks med geografiska ämnesord följda av en underindelning som anger att det rör sig om relationer/förbindelser, vid behov med geografisk underindelning. Om relationerna gäller två områden görs flera strängar så att alla ingående länder förekommer som huvudord.
| 245 |
|
#a Swedes looking west : #b aspects on Swedish-American relations |
| 651 |
|
#a Förenta staterna #x relationer #z Sverige |
| 651 |
|
#a Sverige #x relationer #z Förenta staterna |
Följande allmänna underindelningar kan användas för olika typer av relationer. Underindelningarna används dels för ett lands relationer med särskilda länder eller områden men även för relationer med omvärlden i stort. I sistnämnda fallet byts – relationer ut mot – internationella relationer.
För utpräglat historiska verk kan dessa underindelningar vidareindelas med - historia:
- relationer
- kulturella förbindelser
- diplomatiska förbindelser
- ekonomiska förbindelser
- handelsförbindelser
- internationella relationer
- militära förbindelser
| 245 |
|
#a Russia and Western civilization : #b cultural and historical encounters |
| 651 |
|
#a Europa #x relationer #z Ryssland |
| 651 |
|
#a Ryssland #x relationer #z Europa |
| 245 |
|
#a U.S.-China security management :#b assessing the military-to-military relationship |
| 651 |
|
#a Förenta staterna #x militära förbindelser #z Kina |
| 651 |
|
#a Kina #x militära förbindelser #z Förenta staterna |
| 245 |
|
#a Den diplomatiska trafiken mellan Sverige, Tatariet och Osmanska riket från Gustav Vasas tid till Karl XII. |
| 651 |
|
#a Sverige #x diplomatiska förbindelser #x historia #z Osmanska riket |
| 651 |
|
#a Osmanska riket #x diplomatiska förbindelser #x historia #z Sverige |
| 245 |
|
#a København-Athen tur/retur : Danmark og Graekenland i 1800-tallet |
| 651 |
|
#a Danmark #x kulturella förbindelser #x historia #z Grekland #y 1800-talet |
| 651 |
|
#a Grekland #x kulturella förbindelser #x historia #z Danmark #y 1800-talet |
| 245 |
|
#a Transnationell affärssamverkan i Östersjöregionen |
| 651 |
|
#a Östersjöländerna #x handelsförbindelser |
| 245 |
|
#a Japan's international relations : politics, economics and security |
| 651 |
|
#a Japan #x internationella relationer |
Nationalitet och etnisk tillhörighet kan uttryckas med en adjektivbestämning (650 #a Svenska emigranter) eller med en geografisk underindelning (650 #a Invandrare #z Sverige). När man ska välja mellan dessa uttryckssätt gäller följande:
Konstruktionen med geografisk underindelning ska föredras när både en konstruktion med adjektivbestämning och en med geografisk underindelning är möjlig. Undantag: se punkt 4 och 5 nedan.
| 650 |
|
#a Arkitektur #z Ryssland |
| 650 |
|
#a Ingenjörer #z Förenta staterna |
inte:
| 650 |
|
#a Amerikanska ingenjörer |
Konstruktionen med adjektivbestämning ska användas:
- för föreeteelser utanför ursprungslandet eller – området
- för etniska grupper som inte är entydigt knutna till ett geografiskt område där de utgör den dominerande befolkningen. Dessa ämnesord kan kompletteras med en geografisk underindelning vid behov
- för vissa stilar och riktningar inom litteratur och konst (inklusive arkitektur och konsthantverk): buddhistisk(a), bysantisk(a), etruskisk(a), gotisk(a), gustaviansk(a), hinduistisk(a), islamisk(a), kristen/kristna, romansk(a). (listan utökas vid behov)
- för att uttrycka språk och nationalitet inom ämnesområdet litteratur. Se särskilda anvisningar i Särskilda länders litteratur och Litteratur på ett särskilt språk. Se även underindelningen språk.
- för konst från de antika kulturerna, se särskilda anvisningar i Nationaliteters och kulturers konst.
| 650 |
|
#a Svenska missionärer [används endast för svenska missionärer verksamma utanför Sverige] |
| 650 |
|
#a Rysk arkitektur #z Finland |
| 650 |
|
#a Bosniska flyktingar #z Sverige |
| 650 |
|
#a Judiska kvinnor #z Förenta staterna |
| 650 |
|
#a Gotiska kyrkor |
| 650 |
|
#a Islamisk arkitektur |
Konstruktioner av den här typen behandlas som kontrollerade ämnesord och läggs i fält 650. De nya konstruktionerna ska dock skickas in som ämnesordsförslag till Svenska ämnesord så att se även-hänvisningar kan göras mellan t.ex. Ceremonitrummor och Samiska ceremonitrummor.
Verk om fiktiva och mytiska gestalter får ett ämnesord med den behandlade gestaltens namn följt av ett särskiljande tillägg inom parentes. Ämnesordet läggs i 650. Om det är lämpligt läggs även ett allmänt ämnesord.
| 650 |
|
#a Sventon, Ture (fiktiv gestalt) |
| 650 |
|
#a Mumintrollen (fiktiva gestalter) |
| 650 |
|
#a Kalle Anka (fiktiv gestalt) |
| 650 |
|
#a Robin Hood (mytisk gestalt) |
| 650 |
|
#a Roland (mytisk gestalt) |
| 650 |
|
#a Faidra (grekisk mytologi) |
Djur med egennamn
För verk om djur som är kända under ett egennamn görs ämnesord på namnet med ett särskiljande tillägg inom parentes. Posten kompletteras med ett allmänt ämnesord.
| 650 |
|
#a Ego Boy (häst) |
| 650 |
|
#a Hästar |
| 650 |
|
#a Brandklipparen (häst) |
| 650 |
|
#a Hästar |
| 600 |
|
#a Karl #b XII, #c kung av Sverige, #d 1682-1718 |
Dessa instruktioner används vid indexering av litteraturhistoriska och litteraturkritiska verk. De begrepp som vanligast uttrycks med ämnesord inom ämnesområdet litteratur:
[begrepp: exempel]
- nationalitet: amerikansk, mexikansk, schweizisk
- form eller genre: poesi, noveller, enaktare
- tema eller ämne: kärlek, mysterier, Napoleon, Koreakriget
- tidsperiod: 1900-talet, renässansen
- särskild författargrupp: judar, kvinnor, fångar
- översättningar: från franska till engelska
- stilar och riktningar: romantiken, surrealismen
- språk: baskiska, jiddisch, katalanska
- plats: New York City, Normandie, Sydstaterna
De underindelningar som får användas under litteraturämnesord finns i en särskild lista. För underindelningar under titlar finns en särskild lista. Under författare används de fria underindelningarna för personer. Vid behov kan även underindelningar från listorna över allmänna underindelningar och formämnesord användas.
Ämnesordet Litteratur och ämnesorden för litterära genrer kan preciseras med hjälp av adjektiv för:
[begrepp: exempel]
- nationalitet: Svensk arbetarlitteratur
- etnisk grupp: Samiska sagor
- språk: Nynorska noveller, Sanskritlitteratur
- religion: Islamisk poesi
- kultur: Sumerisk litteratur
- stil: Fransk-klassicistisk dramatik
I vissa fall bildas vid kombinationen ett sammansatt substantiv t.ex. Barocklitteratur.
När ett ämnesord av typen […] litteratur är etablerat är det tillåtet för katalogisatören att konstruera ämnesord för särskilda genrer enligt samma princip. Om ämnesordet Svensk litteratur finns är det tillåtet att konstruera ämnesorden Svensk dramatik; Svenska komedier; Svenska romaner etc. Tänk på att båda ämnesorden av typen [nationalitet] litteratur och den aktuella genren ska finnas som godkända ämnesord för att man ska kunna konstruera t ex Svenska historiska romaner.
Nya konstruktioner måste dock anmälas till Svenska ämnesord så att de kan föras in i databasen.
För konstruktion av ämnesord för verk om litteratur skriven av kvinnor se Allmän underindelning.
Ämnesord för olika litteraturer konstrueras i första hand utifrån nationalitet. När adjektivet för språk sammanfaller med adjektivet för nationalitet - som svensk, tysk, fransk - uttrycker adjektivet både nationalitet och språk.
| 650 |
|
#a Zimbabwisk litteratur |
| 650 |
|
#a Fransk litteratur (= litteratur skriven i Frankrike på franska eller annat språk) |
| 650 |
|
#a Svensk litteratur (= litteratur skriven i Sverige på svenska eller annat språk) |
För verk om litteratur från länder med mer än ett officiellt språk där inget av språken är dominerande kan språket preciseras med ett parentestillägg eller med tillägg av typen "på [språk]". Parentestillägg kan också läggas för ämnesord för litteratur i en hel kontinent, t.ex. Afrikansk litteratur. Denna regel kan också användas för länder med stora minoritetsgrupper t. ex. Förenta staterna och Israel. I dessa fall läggs dock inget tillägg för litteraturen på det dominerande språket.
| 650 |
|
#a Schweizisk litteratur (italienskspråkig) |
| 650 |
|
#a Afrikansk litteratur (franskspråkig) |
| 650 |
|
#a Afrikansk litteratur (engelskspråkig) |
| 650 |
|
#a Israelisk litteratur (engelskspråkig) |
däremot inte:
| 650 |
|
#a Israelisk litteratur på hebreiska |
men:
| 650 |
|
#a Polsk litteratur på jiddisch |
Kommentar: Alla kombinationer av språk och litteratur kan inte formuleras med parentestillägg.
Litteratur från andra typer av områden
För litteratur från områden som sträcker sig över flera länder (undantaget kontinenter) med många olika språk används huvudordet Litteratur följt av geografisk underindelning:
| 650 |
|
#a Litteratur #z Medelhavsområdet |
men:
| 650 |
|
#a Afrikansk litteratur |
För verk om etniska minoriteters litteraturer konstrueras ämnesorden med adjektivbestämning för gruppen. Verk om en litteratur där den etniska gruppen endast finns i ett land underindelas inte geografiskt. Om gruppen däremot är spridd över flera länder kan litteraturordet underindelas geografiskt:
| 650 |
|
#a Bretonsk litteratur |
| 650 |
|
#a Maorisk litteratur |
| 650 |
|
#a Samisk litteratur (= samisk litteratur oavsett land och språk) |
| 650 |
|
#a Romsk litteratur (= romsk litteratur oavsett land och språk) |
| 650 |
|
#a Samisk litteratur #z Sverige |
| 650 |
|
#a Romsk litteratur #z Frankrike |
Vissa verk behandlar litteratur skriven av minoriteter som i första hand tillhörandes sitt lands litteratur. Detta gäller oftast verk som behandlar litteratur skriven av minoriteter som skriver på sitt lands språk. För dessa verk görs en konstruktion med ämnesord för landets litteratur och underindelning som beskriver författargruppen i etniska termer, se även Allmän underindelning inom ämnesområdet litteratur nedan.
| 650 |
|
#a Fransk litteratur #x bretonska författare |
| 650 |
|
#a Svensk litteratur #x romska författare |
Allmän underindelning inom ämnesområdet litteratur
De underindelningar som är godkända för användning under litteraturord finns förtecknade i en särskild lista. Observera följande underindelningar:
Underindelningarna - kvinnliga författare, - [adjektiv] författare.
Dessa underindelningar används exempelvis för verk som behandlar litteratur skriven av författare tillhörande en viss trosriktning eller etnisk grupp och för litteratur skriven av kvinnor. De används enbart när författarnas sociala, etniska eller religiösa tillhörighet är ett uttalat tema i verket. Dessa underindelningar är fria och kan användas efter alla ämnesord för litteraturer och genrer.
De finns inte med på listan över allmänna underindelningar under litteratur. Om en konstruktion av typen [adjektiv] författare är godkänd som huvudord får den även användas som underindelning. Konstruktioner som ej finns som godkända huvudord anmäls till Svenska ämnesord.
| 650 |
|
#a Finsk litteratur #x kvinnliga författare |
| 650 |
|
#a Amerikansk litteratur #x katolska författare |
| 650 |
|
#a Svensk litteratur #x kurdiska författare |
För verk om författare som tillhör en etnisk minoritet och litteraturer skrivna av etniska minoriteter se även Särskilda länders litteratur och Etniska gruppers litteratur.
Geografisk underindelning inom ämnesområdet litteratur
Geografisk underindelning görs normalt inte under ämnesord för litteratur där ämnesordet innehåller ett nationalitetsadjektiv. Geografisk underindelning görs endast om det behövs en närmare geografisk precisering och för verk om ett lands litteratur i utlandet:
| 650 |
|
#a Svensk litteratur #z Sverige #z Småland |
| 650 |
|
#a Fransk litteratur #z Frankrike #z Paris |
| 650 |
|
#a Svensk litteratur #x mottagande #z Ryssland |
| 650 |
|
#a Romsk litteratur #z Sverige |
Tidsindelning för de enskilda ländernas litteratur görs i första hand genom att använda någon av de fria kronologiska underindelningarna eller genom att använda SAB-schemats periodindelning under avdelning G.
För verk om litteratur under en viss tidsperiod används kronologiska underindelningar och inte konstruktioner som 'Medeltidspoesi' eller 'Forntidens litteratur'.
| 650 |
|
#a Fransk litteratur #x bretonska författare #x historia #y 1900-talet |
| 650 |
|
#a Poesi #x historia #y medeltiden (inte Medeltidspoesi) |
| 650 |
|
#a Litteratur #x historia #y forntiden (inte Forntidens litteratur) |
För verk om författarna (som inte är studier över deras verk) används ämnesord som beskriver författargruppen, eventuellt kompletterade med ett adjektiv.
Författare
Dramatiker
Science fiction-författare
Ämnesordet Författare kan preciseras med hjälp av adjektiv för:
[begrepp: exempel]
- nationalitet: Svenska författare
- etnisk grupp: Samiska författare
- språk: Nynorska dramatiker
- religion: Islamiska författare
- kultur: Romerska författare
- annan grupp: Kvinnliga författare
| 650 |
|
#a Svenska författare (alla författare i Sverige oavsett vilket språk de skriver på) |
| 650 |
|
#a Afrikanska författare (alla afrikanska författare oavsett vilket språk de skriver på) |
| 650 |
|
#a Svenska kvinnliga författare |
Geografisk underindelning av författarämnesord görs endast om det behövs en närmare geografisk precisering:
| 650 |
|
#a Svenska författare #z Sverige #z Småland |
| 650 |
|
#a Ryska författare #z Frankrike #z Paris |
Ämnesord för etniska minoriteters författare underindelas endast geografiskt för de grupper som är spridda över flera länder. Om gruppen endast finns i ett land görs ingen geografisk underindelning:
| 650 |
|
#a Bretonska författare |
| 650 |
|
#a Maoriska författare |
| 650 |
|
#a Samiska författare |
| 650 |
|
#a Romska författare |
För övriga författargrupper konstrueras ämnesord av typen Barnförfattare, Fångar som författare, Läkare som författare. Dessa ämnesord används för studier om gruppen som sådan och inte om litteraturen i sig. Ämnesord av denna typ kan underindelas geografiskt:
| 650 |
|
#a Barnförfattare #z Frankrike |
| 650 |
|
#a Advokater som författare #x historia #z Sverige |
Andra ämnesord inom ämnesområdet litteratur
Använd vid behov andra typer av ämnesord för att uttrycka verkets ämne:
| 245 |
|
#a Feminist literary criticism : #b a bibliography of journal articles, 1975-1981 |
| 650 |
|
#a Feministisk litteraturkritik #x bibliografi |
| 245 |
|
#a Close encounters? : #b science and science fiction |
| 650 |
|
#a Litteratur och vetenskap |
| 650 |
|
#a Science fiction #x historia |
När studien behandlar en författare eller hans verk används författarnamnet följt av underindelningar från listan med fria underindelningar under personer och listan med fria underindelningar under titlar. Dessutom kan vid behov även underindelningar från den allmänna underindelningslistan användas. Behandlar studien fler än tre aspekter av ett författarskap används inga underindelningar under författarnamnet.
| 600 |
|
#a Strindberg, August, #d 1849-1912 #x och alkemin |
| 600 |
|
#a Strindberg, August, #d 1849-1912 #x analys och tolkning |
Om studien enbart behandlar ett särskilt verk konstrueras ämnesordet som författarens namn följt av verkets titel:
| 600 |
|
#a Strindberg, August, #d 1849-1912. #t Fröken Julie |
För studier av anonyma verk används enbart verktiteln utan tillägg av språk, version etc. Fria underindelningar under titlar finns förtecknade på särskild lista.
| 630 |
|
#a Tristan och Isolde |
Teman och motiv i litteraturen
a. … i litteraturen
När verket är en studie över ett tema i litteraturen använder man sig av konstruktionen "[ämne] i litteraturen". Hela frasen läggs om huvudord i a-fältet. Nya konstruktioner måste anmälas till Svenska ämnesord så att de kan föras in i dataasen. Under personer och geografiska ämnesord är - i litteraturen en allmän underindelning.
| 650 |
|
#a Fred i litteraturen |
| 650 |
|
#a Djur i litteraturen |
| 600 |
|
#a Karl XII, #c kung av Sverige, # 1682-1718 #x i litteraturen |
| 651 |
|
#a Stockholm #x i litteraturen |
Underindelningen - i litteraturen kan inte föregås av huvudord med underindelning eller underindelas vidare. Undantaget är formämnesord som kan läggas på den här typen av ord.
| 245 |
|
#a Ideals, images and real lives : #b women in literature and history |
| 650 |
|
#a Kvinnor #x sociala förhållanden #x Indien |
| 650 |
|
#a Kvinnor i litteraturen |
| 650 |
|
#a Indisk litteratur #x historia |
inte:
| 650 |
|
#a Kvinnor #x sociala förhållanden #x i litteraturen #z Indien |
Vid användning av underindelningen - i litteraturen kan det bli nödvändigt att lägga ytterligare ett ämnesord för den behandlade litteraturen eller genren följt av underindelningen - teman och motiv. Vid behov kan ämnesordet vidareindelas geografiskt och kronologiskt:
| 650 |
|
#a Kvinnor i litteraturen |
| 650 |
|
#a Fransk poesi #x teman och motiv #x historia #y 1900-talet |
b. Teman och motiv
Om verket är en studie över ett särskilt tema hos en författare görs ytterligare ett ämnesord för författaren följt av underindelningen - teman och motiv eller ämnesord för författare och titel om studien är begränsad till ett enda verk:
| 600 |
|
#a Chateuabriand, Francois René de, #d 1768-1848 #x teman och motiv |
| 650 |
|
#a Naturen i litteraturen |
| 600 |
|
#a Tolkien, J. R. R., #d 1892-1973. #t The lord of the rings |
| 650 |
|
#a Mytologi i litteraturen |
c. – och litteraturen
Under namn på krig och revolutioner används underindelningen - och litteraturen. Den används både för verk om bilden av kriget eller revolutionen i litteraturen och för verk om det litterära livet under kriget eller revolutionen:
| 650 |
|
#a Spanska inbördeskriget 1939-1945 #x och litteraturen |
| 650 |
|
#a Första världskriget 1914-1918 #x och litteraturen |
Skildringar av enstaka händelser under ett krig konstrueras dock efter modellen [ämne] i litteraturen:
| 650 |
|
#a Slaget vid Waterloo 1815 i litteraturen |
d. Litterära gestalter
Underindelningen - litterära gestalter används för allmänna verk om litterära gestalter i en författares verk:
| 600 |
|
#a Hugo, Victor, #d 1802-1885 # litterära gestalter |
Om verket är en studie över endast en viss typ av gestalter görs ytterligare ett ämnesord för gruppen:
| 600 |
|
#a Hugo, Victor, #d 1802-1885 # litterära gestalter |
| 650 |
|
#a Kvinnor i litteraturen |
Om verket är en studie över en särskild litterär person görs ytterligare ett ämnesord med namnet på personen följt av parentestillägget (fiktiv gestalt):
| 600 |
|
#a Hugo, Victor, #d 1802-1885 # litterära gestalter |
| 650 |
|
#a Esmeralda (fiktiv gestalt) |
Verk om litterära grupper, stilar och riktningar bör indexeras med den specifika termen för riktningen, stilen eller gruppen:
| 650 |
|
#a Dekadens (litterär riktning) |
Litterära stilar, grupper och riktningar kan underindelas geografiskt men förses inte med adjektivbestämningar för nationalitet eller språk. Om verket dessutom är en studie om en särskild litterär genre görs ytterligare ett ämnesord för denna genre:
| 650 |
|
#a Romantiken #z Ryssland |
| 650 |
|
#a Rysk poesi #x historia #y 1800-talet |
Konst
Detta avsnitt innehåller anvisningar för att ämnesordsindexera verk som behandlar olika typer av konst: måleri, skulptur, teckning, grafik, arkitektur, och konsthantverk(praktiskt användbara föremål med ett estetiskt värde, som glas, möbler, textil).
Verk om konst och konstnärer behandlar ofta flera aspekter på konst, t.ex. historiska perioder, stilar, teman och motiv. Normalt används därför flera ämnesord.
Använd en lämplig kombination av ämnesord för att uttrycka följande aspekter:
- Konstform
- Nationalitet
- Etnisk grupp
- Stil eller riktning
- Tid
- Teman och motiv
- Ägarskap och placering
- Andra aspekter
Konstform
Använd ett så specifikt ämnesord som möjligt för att uttrycka konstformen. Använd ett överordnat ämnesord om verket behandlar fler än tre konstformer och ingen av formerna dominerar:
| 650 |
|
#a Bronsskulpturer |
| 650 |
|
#a Karikatyrteckning |
| 650 |
|
#a Bonadsmåleri |
Nationalitet uttrycks normalt med geografisk underindelning. För konst av en viss nationalitet som tillkommit utanför ursprungslandet används konstruktioner med adjektivbestämning. Dessa behandlas som godkända ämnesord och läggs i fält 650, men ska anmälas till Svenska ämnesord.
| 650 |
|
#a Installationer (konst) #z Ryssland |
| 650 |
|
#a Brudkronor #z Sverige #z Södermanland |
| 650 |
|
#a Svensk målarkonst #z Frankrike |
För verk om konsten i de antika kulturerna används konstruktioner med adjektiv. Dessa adjektiv kan både beteckna en kultur och en nationalitet (t.ex. grekisk, romersk och egyptisk). Ämnesord konstruerade med dessa adjektiv används för verk om konsten i de antika kulturerna.
en studie av antik grekisk konst:
inte:
| 650 |
|
#a Konst #z Grekland #y antiken |
en studie av grekisk 1900-talskonst:
| 650 |
|
#a Konst #x historia #z Grekland #y 1900-talet |
inte:
| 650 |
|
#a Grekisk konst #y 1900-talet |
Ämnesorden för de antika kulturerna kan underindelas geografiskt vid behov av ytterligare geografisk precisering:
| 650 |
|
#a Grekisk skulptur #z Grekland #z Athen |
När ämnesord med nationalitetsadjektiv används för konst spridd utanför ursprungslandet kommer ämnesordet för den antika civilisationens konst och den moderna nationen att sammanfalla.
en studie av den antika grekiska konstens spridning i Italien:
| 650 |
|
#a Grekisk konst #z Italien |
en studie av grekisk 1900-talskonsts mottagande i Frankrike:
| 650 |
|
#a Grekisk konst #x mottagande #x historia #z Frankrike #y 1900-talet |
Etniska gruppers konst
För konst av etniska grupper som inte är entydigt knutna till ett geografiskt område där de utgör den dominerande befolkningen uttrycks den etniska tillhörigheten med en adjektivbestämning. Konstruktionerna behandlas som godkända ämnesord och läggs i 650, men ska anmälas till Svenska ämnesord. Dessa konstruktioner kan vid behov indelas geografiskt, men geografisk underindelning används inte när platsen där konsten kommit till sammanfaller med den etniska gruppens utbredningsområde.
| 650 |
|
#a Judisk arkitektur #z Jemen |
| 650 |
|
#a Etruskiska vaser |
| 650 |
|
#a Maorisk konst |
inte:
| 650 |
|
#a Maorisk konst #z Nya Zeeland |
Konstnärliga stilar och riktningar
Uttryck vilken stil eller riktning konsten tillhör. Många stilar och riktningar är i sig begränsade till en viss tidsperiod. De behöver i dessa fall inte underindelas kronologiskt. Geografisk underindelning kan göras vid behov. Stil och riktning kan uttryckas på två sätt:
a. Vissa stilar uttrycks genom att ämnesord inom konstområdet kompletteras med bestämningar som anger stilen: barock-, buddhistisk(a), gotisk(a), gustaviansk(a), hinduistisk(a), islamisk(a), kristen/kristna, rokoko-, romansk(a). (Listan utökas vid behov).
| 650 |
|
#a Romansk skulptur |
| 650 |
|
#a Gotiska katedraler #z Frankrike |
Förleden Barock- och Rokoko- skiljer sig från övriga stilangivelser genom att de inte konstrueras med adjektiv. Dessa förled läggs direkt till ämnesordet. Vissa konstruktioner låter sig inte göras med dessa förled. Använd i dessa fall en överordnad term med förledet tillsammans med det specifika ämnesordet:
| 245 |
|
#a The baroque ceiling paintings in the churches of Rome : #b 1600-1750 : #b a bibliography |
| 650 |
|
#a Barockkyrkor #z Italien #z Rom #v bibliografi |
| 650 |
|
#a Takmåleri #x historia #z Italien #z Rom#y 1600-talet #y 1700-talet#v bibliografi |
inte:
| 650 |
|
#a Barocktakmåleri #x historia #z Italien #z Rom #v bibliografi |
b. Riktningar och andra stilar uttrycks med enkla ämnesord eller med fraser.
| 650 |
|
#a Symbolism (konst) |
| 650 |
|
#a Impressionism |
| 650 |
|
#a Jugend #z Baltikum |
Man behöver inte komplettera dessa ämnesord med ämnesord för konstform om konstformen redan implicit uttrycks med ämnesordet för stilen eller riktningen. Om verket behandlar en mer specifik konstform kompletterar man däremot med ytterligare ett ämnesord för konstformen:
| 245 |
|
#a Expressionism : #b a revolution in German art |
| 650 |
|
#a Expressionism #z Tyskland |
inte dessutom:
| 650 |
|
#a Konst #x historia #z Tyskland #y 1900-talet |
| 245 |
|
#a Impressionist still life |
| 650 |
|
#a Impressionism |
| 650 |
|
#a Stilleben #x historia #y 1800-talet |
Den historiska perioden uttrycks normalt med kronologisk underindelning. De kronologiska underindelningarna hämtas från listan över fria kronologiska underindelningar eller formuleras fritt. Ämnesord som i sig är begränsade till en viss period underindelas inte kronologiskt:
| 600 |
|
#a Landskapsmåleri #x historia #z Förenta Staterna #y 1800-talet |
| 650 |
|
#a Ringar #x historia #z Norge #y medeltiden |
| 650 |
|
#a Porträttmåleri #x historia #y renässansen |
| 650 |
|
#a Fayyumporträtt |
Teman och motiv i konsten
a. … i konsten
För verk som studerar ett särskilt tema eller motiv i konsten konstrueras för allmänna ämnesord fraser med [...] i konsten. Hela frasen skrivs som huvudord i a-delfältet. Under personer och geografiska ämnesord används den allmänna underindelningen - i konsten:
| 650 |
|
#a Flaggor i konsten |
| 651 |
|
#a Paris #x i konsten |
| 600 |
|
#a Strindberg, August, #d 1849-1912 #x i konsten |
Frasen i konsten används inte efter ämnesord med underindelningar.
Undantaget är formämnesord som kan läggas på den här typen av ord.
| 650 |
|
#a Indianer i konsten |
inte:
| 650 |
|
#a Indianer #x vardagsliv och traditioner #x i konsten |
Ämnesord som konstruerats med frasen i konsten kan inte underindelas vidare. Vid behov av att ange en särskild konstform eller underindela geografiskt eller kronologiskt görs ytterligare ett ämnesord för konstformen. Denna konstruktion kan underindelas geografiskt och kronologiskt:
|
245 |
|
#a Himlens fröjd eller helvetets fasa : #b perspektiv på västsvenska kyrkomålningar från 1700-talet |
| 650 |
|
#a Yttersta domen i konsten |
| 650 |
|
#a Kyrkomåleri #x historia #z Sverige #z Götaland #y 1700-talet |
b. – och konsten
Under ämnesord för krig och revolutioner används underindelningen - och konsten i stället för - i konsten. Dessa underindelningar används både för verk om den konst som tillkommit under krigen och revolutionerna och för studier av krigens och revolutionernas representation i konsten.
| 650 |
7 |
#a Amerikanska inbördeskriget 1861-1865 #x och konsten |
Ämnesord för ägarskap och placering används bara när ägarskapet och placeringen av konsten är ett uttalat tema i verket och klart framgår.
a. Museer och samlingar
För verk om konst som ägs av eller permanent är placerad på ett museum eller galleri används ett ämnesord för institutionen ifråga. Om verket behandlar en särskild samling görs ett ämnesord för samlingen:
| 610 |
|
#a Alte Pinakothek |
| 610 |
|
#a Göteborgs konstmuseum. #c Fürstenbergska galleriet |
Om konsten ägs av andra typer av institutioner än museer och gallerier används ett ämnesord för den ägande institutionen följt av underindelningen - konstsamlingar. Underindelningen - konstsamlingar används inte under museer och gallerier.
| 610 |
|
#a Lunds universitet #x konstsamlingar |
Om konsten ägs av en institution och ställs ut på en annan görs ett ämnesord för den institution som äger konsten, men inte för den där konsten ställs ut.
Om verket behandlar en samling av en särskilt konstform används ett allmänt ämnesord för konstformen med underindelningen - samlingar.
| 650 |
|
#a Folkdräkter #x samlingar |
b. Personer och släkter
För verk om konstsamlingar som byggts upp av en person eller en släkt används ämnesord för personen eller släkten följt av underindelningen - konstsamlingar eller andra underindelningar för samlingar, t.ex. - affischsamlingar. Om samlingen innehåller en särskild konstform används dessutom ett ämnesord för konstformen följt av underindelningen - privata samlingar:
| 600 |
|
#a Guggenheim, Peggy, #d 1898-1979 #x konstsamlingar |
| 245 |
|
#a Mattor : #b Cremers samling |
| 600 |
|
#a Cremer, Siegfried, #d 1929- #x konstsamlingar #v kataloger |
| 650 |
|
#a Orientaliska mattor #x privata samlingar #z Tysland #v kataloger |
Om en persons eller en familjs konstsamling donerats eller testamenterats till ett museum, bibliotek eller någon annan institution används ett ämnesord för institutionen, följt av samlingens namn:
| 610 |
|
#a Louvren. #b Département des arts graphiques, #b Collection Edmond de Rotschild |
Gör inte allmänna ämnesord för att uttrycka konstverkens nuvarande placering.
En katalog över spanska målningar på Louvren:
| 650 |
|
#a Målarkonst #z Spanien #v kataloger |
| 610 |
|
#a Louvren. #c Département des peintures #v kataloger |
inte:
| 650 |
|
#a Spansk målarkonst #z Frankrike #z Paris #v kataloger |
Andra ämnesord inom ämnesområdet konst
Använd vid behov andra typer av ämnesord för att uttrycka verkets ämne.
| 245 |
|
#a American art : #b a cultural history |
| 650 |
|
#a Konst och samhälle #x historia #z Förenta staterna |
| 245 |
|
#a Den svenska smaken : #b konstkritik och konstteori från barock till romantik |
| 650 |
|
#a Smak (estetik) #x historia #z Sverige #y 1600-talet #y 1700-talet |
| 650 |
|
#a Konstteori #x historia #z Sverige #y 1600-talet #y 1700-talet |
| 650 |
|
#a Konstkritik #x historia #z Sverige #y 1600-talet #y 1700-talet |
Verk om en konstnär eller en konstnärs verk får konstnärens namn som ämnesord. Använd dock inte konstnärens namn som ämnesord om konstnärens verk används som illustrationer och textens ämne inte är konstnären eller konstnärens verk. Komplettera vid behov med ämnesord för att uttrycka konstform, nationalitet, etnisk grupp, stil eller riktning, teman och motiv, ägarskap och placering enligt anvisningarna ovan. För biografiska verk om konstnärer följs anvisningarna i Personer.
| 600 |
|
#a Cronqvist, Lena, #d 1938- |
För verk som behandlar en konstnärs verk ur en särskild aspekt kan allmänna underindelningar användas för att uttrycka aspekten eller området. Underindelningar under konstnärer hämtas från listan på underindelningar under Personer.
| 600 |
|
#a Gogh, Vincent van, #d 1853-1890 #x mottagande |
| 600 |
|
#a Hopper, Edward,#d 1882-1967 #x teman och motiv |
Om ett verk behandlar ett särskilt område av en konstnärs verksamhet kan området uttryckas med underindelningen - som […]. Konstruktionen används bara för konstnärer som verkat inom flera konstformer. Den används inte för att uttrycka den konstform som konstnären huvudsakligen verkat inom och är känd för:
| 600 |
|
#a Picasso, Pablo #d 1881-1973 #x som keramiker |
| 600 |
|
#a Le Corbusier,#d 1887-1965 #x som målare |
| 600 |
|
#a Strindberg, August, #d 1849-1912 #x som konstnär |
men inte:
| 600 |
|
#a Picasso, Pablo #d 1881-1973 #x som målare |
| 600 |
|
#a Le Corbusier,#d 1887-1965 #x som arkitekt |
| 600 |
|
#a Strindberg, August, #d 1849-1912 #x som författare |
Nya konstruktioner kan göras fritt, men termer hämtade ur Svenska ämnesord bör föredras.
För verk om anonyma konstverk används verkets titel som ämnesord:
| 630 |
|
#a Vénus de Milo (skulptur) |
| 630 |
|
#a Trionfo della morte (målning) |
Observera att fält 630 används. Titeln konstrueras med ett särskiljande tillägg inom parentes. Följande tillägg är vanligast förekommande:
- (collage)
- (teckning)
- (installation)
- (gravyr)
- (målning)
- (fotografi)
- (skulptur)
- (möbel)
För verk om ett särskilt konstverk vars upphovsman är känd konstrueras ämnesordet med konstnärens namn följt av verkets titel:
| 600 |
|
#a Goya, Fransisco de, #d 1746-1828. #t Los desastros de la guerra |
| 600 |
|
#a Larsson, Carl, #d 1853-1919. #t Midvinterblot |
Titlarna skrivs på originalspråk. Titelämnesorden kan kompletteras med de underindelningar som får användas under titlar. Se Särskild lista.
Formämnesord under allmänna ämnesord, personer och institutioner.
För utställningar om en särskild konstnär läggs - utställningskataloger som ett v-fält under personens namn. Komplettera med ett allmänt ämnesord för den konstform konstnären verkat inom när så är lämpligt, vid behov med geografisk och/eller kronologisk underindelning, följt av - utställningskataloger. Ämnesord för särskilda stilar och riktningar kan också användas. Använd inte ämnesord för den grupp personen tillhör, t ex Skulptörer, för utställningskataloger, om inte utställningskatalogen helt domineras av beskrivning av personens biografi.
| 245 |
|
#a Elsa Beskow : #b vår barndoms bildskatt |
| 600 |
|
#a Beskow, Elsa, #d 1874-1953 #v utställningskataloger |
| 650 |
|
#a Barnboksillustration #x historia #z Sverige #y 1900-talet #v utställningskataloger |
| 245 |
|
#a Hilding Linnqvist : #b i eget land och i en annan värld |
| 600 |
|
#a Linnqvist, Hilding, #d 1891-1984 #v utställningskataloger |
| 650 |
|
#a Naivism #z Sverige #v utställningskataloger |
| 245 |
|
#a Carl Fabergé : #b tsarens guldsmed |
| 600 |
|
#a Fabergé, Carl, #d 1846-1920 #v utställningskataloger |
| 650 |
|
#a Guldsmedskonst #x historia #z Ryssland #y 1800-talet #y 1900-talet #v utställningskataloger |
För utställningar om en särskild konstform eller ett särskilt tema i konsten läggs - utställningskataloger som ett v-fält under ett allmänt ämnesord, vid behov med geografisk och/eller kronologisk underindelning. Ämnesord för särskilda stilar och riktningar kan också användas:
| 245 |
|
#a Sköna juveler :#b smycken från åtta sekel |
| 650 |
|
#a Smycken #x historia #v utställningskataloger |
| 245 |
|
#a Goya, Fransisco de, #d 1746-1828. #t Los desastros de la guerra |
| 650 |
|
#a Främlingar i konsten #v utställningskataloger |
För utställningar som presenterar föremål från en särskild institution eller en särskild samling läggs ett ämnesord för institutionen eller samlingen följt av formämnesordet - utställningskataloger. För andra institutioner än museer och gallerier föregås formämnesordet - utställningskataloger av den allmänna underindelningen - samlingar eller en allmän underindelning för typen av samling, t ex - konstsamlingar. Denna konstruktion används restriktivt. Komplettera med ett allmänt ämnesord för eventuell särskild konstform, vid behov med geografisk och eller kronologisk underindelning.
| 245 |
|
#a Skapande patienter : #b bilder ur Karolinska institutets psykiatriska samling |
| 610 |
|
#a Karolinska institutet. #b Institutionen för psykiatri och psykologi #x konstsamlingar #v utställningskataloger |
| 650 |
|
#a Sjukdomskonst #z Sverige #v utställningskataloger |
| 245 |
|
#a Islamic art from Egypt in the Metropolitan museum |
| 610 |
|
#a Metropolitan Museum of Art |
| 650 |
|
#a Islamisk konst #z Egypten |
| 245 |
|
#a Catalog of the 19th century American Victorian painting on the theme of love in the Corocan Gallery |
| 650 |
|
#a Viktoriansk målarkonst #x teman och motiv #z Förenta staterna #v kataloger |
| 650 |
|
#a Kärlek i konsten #v kataloger |
| 610 |
|
#a Corocoran Gallery of Art #v kataloger |
| 245 |
|
#a Matisse portraits |
| 600 |
|
#a Matisse, Henri, #d 1869-1954 |
| 650 |
|
#a Porträttmåleri #x historia #z Frankrike #y 1890-talet #1900-talet |
1. För verk om olika typer av fotografi och fotografiska tekniker används ämnesord för dessa fotografityper och tekniker. Ämnesorden kompletteras vid behov med allmänna underindelningar och formämnesord som t.ex. - teori, filosofi, - historia, - handböcker, manualer etc:
| 245 |
|
#a Family snaps : #b the meaning of domestic photography |
| 650 |
|
#a Familjebilder |
| 245 |
|
#a Naturfotografering |
| 650 |
|
#a Naturfotografi #v handböcker, manualer, etc. |
| 245 |
|
#a The daguerreotype : #b nineteenth-century technology and modern science |
| 650 |
|
#a Daguerreotypi #x historia |
2. För verk som till övervägande delen består av fotografier används ämnesord för bildernas motiv eller genre.
a. För verk som till mer än hälften består av bilder eller där bilderna tydligt är viktigare än texten används ämnesord för bildernas motiv följt av formämnesordet bildverk. Är bilderna fotografier läggs ett genre/formämnesord till. Genre/formämnesordet kan vara en specifik typ av fotografi, t.ex. Landskapsfotografi, eller Fotografi om ett mer specifikt ämnesord saknas:
| 245 |
|
#a Sarek och Kebnekaise: #b där ljuset skiftar |
| 651 |
|
#a Kebnekaise #v bildverk |
| 651 |
|
#a Sarek #v bildverk |
| 655 |
|
#a Landskapsfotografi |
| 245 |
|
#a Kattliv : #b en fotografisk hyllning |
| 650 |
|
#a Katter #v bildverk |
| 655 |
|
#a Djurfotografi |
| 245 |
|
#a Flowers / #c Mapplethorpe ; foreword by Patti Smith |
| 650 |
|
#a Blommor #v bildverk |
| 655 |
|
#a Växtfotografi |
b. För verk som behandlar ett särskilt tema eller motiv i fotografin används ämnesord konstruerades med ett ämnesord följt av frasen … i konsten. Se Riktlinjerna7.23.6. Teman och motiv i konsten. Detta ämnesord kompletteras med ett genre/formämnesord. Genre/formämnesordet kan vara en specifik typ av fotografi, t.ex. Landskapsfotografi, eller Fotografi om ett mer specifikt ämnesord saknas. Verk som behandlas på detta sätt kan innehålla en stor mängd fotografier, men måste alltid också innehålla en kommenterande textdel.
Observera att man bör välja ämnesord som beskriver bildernas motiv utan att tolka. Ämnesord för särskilda tekniker och genrer ska bara användas för verk som har som ett uttalat syfte att presentera en teknik eller genre:
| 245 |
|
#a Clowns / #c Cindy Sherman |
| 650 |
|
#a Clowner #v bildverk |
| 655 |
|
#a Fotografi |
inte: Iscensatt fotografi
men:
| 245 |
|
#a Constructed realities : #b the art of staged photography |
| 655 |
|
#a Iscensatt fotografi #v utställningskataloger |
För arkeologiska verk används en lämplig kombination av följande ämnesord för att uttrycka de aspekter som är viktiga i verket:
| 650 |
|
#a [ämnesord för typer av fornlämningar och andra teman] |
| 650 |
|
#a [folk eller kultur] |
| 650 |
|
#a Utgrävningar #z [plats eller område] eller ämnesord för särskilda metoder och liknande |
| 651 |
|
#a [särskild utgrävningsplats] |
| 651 |
|
#a plats eller område] #x fornlämningar eller 650 a [adjektiv] fornlämningar |
Observera att ämnesordet Arkeologi och sammansättningar med -arkeologi (t ex Medeltidsarkeologi, Marinarkeologi) endast ska användas för verk om disciplinerna och forskningsinriktningarna.
Maritime archaeology : a reader of substantive and theoretical contributions
men:
Ancient shipwrecks of the Mediterranean & the Roman provinces
| 650 |
|
#a Vrak #x historia #z Medelhavet |
Ämnesord för typer av fornlämningar och andra teman
Om verket behandlar en särskild typ av fornlämning eller andra särskilda teman uttrycks detta med ämnesord. Geografisk underindelning och kronologisk underindelning används vid behov.
| 650 |
|
#a Etruskiska ljusstakar |
| 650 |
|
#a Hällmålningar #z Sverige #z Norrland |
| 650 |
|
#a Kammar #x historia #z Sverige #y forntiden |
Tidsperiod
Om verket behandlar en särskild tidsperiod uttrycks detta alltid med ämnesord. Geografisk underindelning används vid behov. Man kan använda ämnesord för upp till tre tidsperioder. Observera att ämnesord för de arkeologiska perioderna läggs som huvudord och inte som kronologiska underindelningar. Som kronologisk underindelning används – forntiden:
| 650 |
|
#a Stenåldern |
| 650 |
|
#a Järnåldern #z Tyskland |
| 650 |
|
#a Neolitisk tid #z Sverige #z Skåne |
| 650 |
|
#a Yxor #x historia #z Sverige #y forntiden |
Folk och kultur
Om verket behandlar ett särskilt folk eller en särskild kultur uttrycks detta med ämnesord. Man kan använda ämnesord för upp till tre folk eller kulturer:
| 650 |
|
#a Etrusker |
| 650 |
|
#a Trattbägarkulturen |
Ämnesord för ännu existerande folk underindelas med - fornlämningar. Underindelningen - fornlämningar används däremot inte under utdöda folk.
| 650 |
|
#a Samer #x fornlämningar |
men:
inte:
| 650 |
|
#a Azteker #x fornlämningar |
Ämnesord för folkgrupp används inte för verk där det geografiska ämnesordet eller den geografiska underindelningen sammanfaller med folkgruppens huvudsakliga utbredningsområde.
| 651 |
|
#a Egypten #x fornlämningar |
inte dessutom:
Det finns särskilda ämnesord för vissa kulturers fornlämningar: Antika fornlämningar, Feniciska fornlämningar, Grekiska fornlämningar, Keltiska fornlämningar, Kristna fornlämningar, Romerska fornlämningar och Slaviska fornlämningar. Använd dessa ämnesord både för allmänna verk om fornlämningar från den aktuella kulturen och för verk om fornlämningar från en viss kultur i ett särskilt område. I det senare fallet preciseras området med en geografisk underindelning.
| 650 |
|
#a Keltiska fornlämningar |
| 650 |
|
#a Romerska fornlämningar #z Spanien |
| 650 |
|
#a Grekiska fornlämningar #z Italien #z Sicilien |
Ämnesorden Grekiska fornlämningar används inte för fornlämningar i det område som motsvaras av dagens Grekland. För sådana används konstruktionen 651 #a [plats eller område] #x fornlämningar:
| 651 |
|
#a Grekland #x fornlämningar |
| 651 |
|
#a Thessaloniki #x fornlämningar |
Ämnesordet Romerska fornlämningar används inte för verk om fornlämningar i staden Rom. För sådana verk används konstruktionen 651 #a Rom #x fornlämningar:
| 651 |
|
#a Rom #x fornlämningar |
men:
| 650 |
|
#a Romerska fornlämningar #z Italien #z Milano |
För andra kulturers fornlämningar används geografiskt ämnesord med underindelningen fornlämningar eller ämnesord för folket, i vissa fall med underindelningen fornlämningar (se ovan).
Utgrävningar
Om verket behandlar själva utgrävningarna används ämnesordet Utgrävningar med geografisk underindelning. Behandlas en särskild teknik eller metod används ämnesord för de särskilda teknikerna och metoderna:
| 650 |
|
#a Utgrävningar #z Israel |
| 650 |
|
#a C14-metoden |
| 650 |
|
#a Dendrokronologi |
Särskild utgrävningsplats
Om verket behandlar en särskild utgrävningsplats känd under ett visst namn används detta namn som ämnesord i fält 651:
| 651 |
|
#a Birka |
| 651 |
|
#a Konungarnas dal |
| 651 |
|
#a Delfi |
Plats eller område + fornlämningar
För verk om fornlämningar från en särskild plats eller ett särskilt område uttrycks detta på två sätt.
För verk om en särskild typ av fornlämningar, eller för andra särskilda teman begränsade till en viss plats används geografisk underindelning:
| 650 |
|
#a Gravhögar #z Sverige #z Hälsingland |
| 650 |
|
#a Jägare/samlare #x historia #z Kanada #y forntiden |
| 650 |
|
#a Grottkonst #z Spanien #z Malaga |
För allmänna verk om ett områdes eller en plats fornlämningar används ämnesord av typen 651 #a [Geografiskt ämnesord] #x fornlämningar:
| 651 |
|
#a Egypten #x fornlämningar |
| 651 |
|
#a Alsace #x fornlämningar |
| 651 |
|
#a Lund #x fornlämningar |
Som geografiskt ämnesord väljs i första hand nu existerande områden, men underindelningen - fornlämningar kan vid behov också användas under historiska områden. Underindelningen - fornlämningar används däremot aldrig under utdöda städer.
| 651 |
|
#a Pannonia #x fornlämningar |
inte:
| 651 |
|
#a Pompeji #x fornlämningar |
Juridik och lagstiftning
Använd den allmänna underindelningen - juridik och lagstiftning under allmänna ämnesord för verk om den juridiska aspekten på ett ämne, och/eller verk som innehåller lagtexter i ämnet i fråga.
Använd inte - juridik och lagstiftning om:
- ämnesordet har en implicit juridisk innebörd, t.ex. Kränkningar; Civilprocess; Rättsskydd
- om det redan finns ett färdigt ämnesord eller fras för ämnet t.ex. Familjerätt; Marknadsföringslagstiftning; Arbetsmiljölagstiftning
- om huvudordet är ett ämnesord för en grupp. I sådana fall används underindelningen - rättslig ställning.
Rättslig ställning
Använd den allmänna underindelningen - rättslig ställning under ämnesord för etniska grupper och grupper, t.ex. Svenskamerikaner; Aboriginer; Barn; Bibliotekarier.
Säkerhetsföreskrifter
Använd den allmänna underindelningen - säkerhetsföreskrifter under verk om olika typer av föremål, kemikalier, material, maskiner, anläggningar, industrier eller verksamheter, namn på discipliner. Används för regler och föreskrifter som är rättsligt bindande. Exempel: Lantbruksmaskiner; Strålning; Gruvbrytning.
Tillämpningen gäller för ämnesorden Bysantinsk rätt, Forngermansk rätt, Frisisk rätt, Germansk rätt, Hinduisk rätt, Islamisk rätt, Judisk rätt, Kanonisk rätt och Romersk rätt. Listan fylls på vid behov.
Använd dessa särskilda rättssystem som fria underindelningar under ämnesord med implicit juridisk innebörd. Dessa konstruktioner behöver inte anmälas till Svenska ämnesord.
| 650 |
|
#a Straffrätt #x germansk rätt |
| 650 |
|
#a Straffrätt #x kanonisk rätt |
| 650 |
|
#a Straffrätt #x romersk rätt |
Om ämnesordet inte i sig är begränsat till ämnesområdet juridik föregås underindelningen med särskilt rättssystem av underindelningen - juridik och lagstiftning eller - rättslig ställning:
| 650 |
|
#a Gåvor #x juridik och lagstiftning #x germansk rätt |
| 650 |
|
#a Spel#x juridik och lagstiftning #x islamisk rätt |
| 650 |
|
#a Födelsekontroll #x juridik och lagstiftning #x romersk rätt |
| 650 |
|
#a Kvinnor #x rättslig ställning #x kanonisk rätt |
| 650 |
|
#a Barn #x rättslig ställning #x judisk rätt |
| 650 |
|
#a Änkor #x rättslig ställning #x hinduisk rätt |
