Konstruktion av ämnesord

Ämnesordlistor innehåller kontrollerade ämnesord, se-hänvisningar, se även-hänvisningar och anmärkningar. I Svenska ämnesord finns dessutom SAB-klassifikationskoder och Library of Congress Subject Headings.

Nedan följer de principer vi följer i arbetet med Svenska ämnesord. Dessa principer rör konstruktionen av ämnesord, och detta avsnitt behöver normalt inte användas vid ämnesordsindexering. Förslag till nya ämnesord bör dock följa principerna nedan.

De kontrollerade ämnesorden

Dokumentbaserat

För att ett ämnesord ska godkännas måste det finnas ett behov av att särskilja ämnet i en databas där Svenska ämnesord används, t.ex. LIBRIS. Det måste finnas minst ett verk om ämnet.

Specificitet

En viktig princip för ämnesord är att de ska erbjuda en specifik och direkt ingång till innehållet i verken. När man ämnesordsindexerar ska man alltid välja så specifika ämnesord som möjligt, men när man godkänner nya ämnesord måste man väga denna princip mot andra faktorer. Graden av specificitet bör stå i relation till den dokumentsamling som ska ämnesordsindexeras och till användarnas behov. Näraliggande ämnen kan också vara så svåra att skilja åt både för indexerare och användare att det är ett skäl till att föra samman dem.

Rattfylleri
Används ej: Rattonykterhet

Pendyler
Används ej: Bordspendyler

Musikrörelsen
Används ej: Proggen
Används ej: Proggmusik   

Val av termer

Som ämnesord väljs termer som är i allmänt bruk och som förekommer i lexikon och uppslagsverk. Nationalencyklopedin är den källa vi använder i första hand. Termerna bör vara aktuella, men rena modeord undviks. Ämnesordslistan ska vara stabil, och därför bör man inte i onödan ändra på kontrollerade ämnesord. Dock bör föråldrade termer bytas ut. Vaga och mångtydiga termer undviks som ämnesord.

Dyslexi
Används ej: Ordblindhet

Samer
Används ej: Lappar

Vissa äldre termer kan inte ersättas med nyare:

Fattigvård

Spinnhus

Lånord

Många lånord är etablerade i språket, och vi har inte som någon generell princip att undvika lånord. Om en svensk term är i allmänt bruk föredrar vi dock den, och vi försöker undvika lånord som inte är etablerade i svenskan.

Cancer
Används ej: Kräfta

Språksociologi
Används ej: Sociolingvistik

Facktermer och allmänord

Svenska ämnesord har en bred målgrupp och vi försöker därför undvika specifika facktermer. I många fall har dock facktermer en mer allmän spridning, och i många fall är de mer precisa än ord i allmänspråket som kan ha en relativt vag betydelse. I de fallen kan en fackterm föredras framför ett mer allmänt ord.

Sömngång
Används ej: Somnambulism

men:

Tvångssyndrom
Används ej: Tvångstankar

Förkortningar

Som en allmän princip bör förkortningar undvikas. Välkända förkortningar som är i allmänt bruk kan dock ibland vara att föredra framför de utskrivna formerna.

Transcendental meditation
Används ej: TM

men:

Aids
Används ej: Acquired immune deficiency syndrome

Stavning

Vad gäller stavning är Svenska akademiens ordlista den källa vi i första hand utgår från. I andra hand använder vi Nationalencyklopedin och andra lexikon och uppslagsverk.

Språklig form

Ämnesorden är oftast substantiv och vanligtvis skrivs de i obestämd form. Vissa ämnesord skrivs i bestämd form, t.ex. en del abstrakta begrepp och ord för företeelser som det bara finns en av. Ord som kan böjas i plural skrivs i plural, och de övriga skrivs i singular. I vissa fall har singular- och pluralformen olika betydelse, och form väljs efter vad ämnesordet ska beteckna.

Aktier

Akrobatik

Månen

Barndomen

Fisk [som råvara]

Fiskar [som levande varelse]

Ortografi

Huvudordet skrivs med stor begynnelsebokstav. Underindelningarna skrivs med liten, undantaget de geografiska underindelningarna.

Homonymer och polysemer

Homonymer och polysemer är ord med samma form men olika betydelse. När homonymer och polysemer används som ämnesord görs ett särskiljande tillägg inom parentes för att skilja ordets olika betydelser åt. Detta görs för att kunna upprätthålla principen om att varje ämnesord bara ska beteckna ett ämne.

Även om ordet är tänkt att användas som ämnesord bara i en av sina betydelser kan ett särskiljande tillägg behövas för att förhindra andra användningar av ämnesordet. Om en av ordets betydelser är betydligt vanligare och mer känd än de andra kan man låta ordet utan särskiljande tillägg stå för den betydelsen.

Stamböcker (minnesböcker)

Stamböcker (register över avelsdjur

Undantag (socialhistoria)

Dockor

Dockor (fartygsbassänger)

Gränsen mellan homonymer/polysemer och ämnesord som behandlas ur en viss aspekt eller med en viss begräsning är inte alltid helt klar. I många fall är det mest praktiskt att behandla sådana här termer som homonymer/polysemer och lägga till särskiljande tillägg i stället för konstruktioner med underindelningar.

Expressionism (konst)

Expressionism (arkitektur)

Expressionism (musik)

Expressionism (litteratur) 

Särskiljande tillägg inom parentes används också i vissa fall efter personnamn och geografiska namn.

Sammansatt term eller ämnesordssträng?

Ibland är ett ämnesord möjligt att konstruera både med en sammansatt term och som en ämnesordssträng. I de fallen föredras den sammansatta termen om den är lexikaliserad, i allmänt bruk, och återfinns i uppslagsverk. I andra fall konstrueras ämnesordet som en ämnesordssträng.

men:

Sammansatta termer ("och")

Ett sätt att konstruera ämnesord är att förbinda två termer med "och". "och"-ämnesord bör konstrueras sparsamt. Konstruktionen [Ämne A] och [Ämne B] används för verk om relationer mellan två väldigt allmänna ämnen som behandlas på ett övergripande sätt och ur båda ämnenas perspektiv. Vi konstruerar inte "och"-ämnesord för helt tillfälliga relationer som kan finnas i ett visst verk, t.ex. Hundar och bilar. Många relationer mellan ämnen kan uttryckas med underindelningar.

men:

Observera att nya konstruktioner med "och" ska anmälas som ämnesordsförslag till redaktionen för SAO på vanligt sätt. Se Ämnen som det inte finns ämnesord för.

Se-hänvisningar

Se-hänvisningar är hänvisningar från termer som inte används som ämnesord till ett kontrollerat ämnesord. Syftet med dem är att upprätthålla principen om att

bara använda ett ämnesord per ämne. Förslag på nya se-hänvisningar kan anmälas via formuläret för nya ämnesord.

Se-hänvisningar görs i följande fall:

1. Från synonymer och nästan-synonymer:

Ikonologi se Ikonografi

Bilingualism se Tvåspråkighet 

2. Från alternativa stavningar, pluralformer osv. Dessa se-hänvisningar görs ej för sammansatta termer om den nödvändiga se-hänvisningen redan finns för en av sammansättningens led.

Jiu-jitsu se Jujutsu

Ärtor se Ärter 

3. Från termer som tidigare använts som ämnesord men ändrats:

Eros se Eros (grekisk gud)

Estoniakatastrofen se Estoniakatastrofen 1994 

4. Från snävare termer som av praktiska skäl ej godkänns som egna ämnesord:

Textning av TV-program se Undertextning

Sommarvisten se Samevisten 

5. Från förkortningar och akronymer. I de fall förkortningen är mer känd och väljs som ämnesord görs en se-hänvisning från den utskrivna formen:

6. För ämnesord konstruerade med "och". För dessa ämnesord görs en se-hänvisning från konstruktionen i omvänd ordning.

Se även-hänvisningar

Se även-hänvisningar görs mellan två kontrollerade ämnesord för att underlätta vid indexering och sökning. Katalogisatören kan med hjälp av se även-hänvisningarna hitta det ämnesord som bäst motsvarar verkets innehåll och användaren kan hitta de ämnesord som bäst motsvarar det ämne han eller hon söker efter.

Se även-hänvisningar görs dels mellan över- och underordnade termer, dels mellan ämnesord som är relaterade på andra sätt.
Många ämnesord saknar ännu se även-hänvisningar i Svenska ämnesord, men vi arbetar med att förse dem med sådana. Förslag på se även-hänvisningar kan skickas in via formuläret för ämnesordsförslag.

Över- och underordnade termer

Ämnesord bör förses med överordnade termer när det är möjligt. Från den överordnade termen görs också en se även-hänvisning till den underordnade. Om ett ämnesord kan placeras in i flera hierarkier så får det flera överordnade termer.

Ensamstående mödrar
Överordnad term: Ensamstående kvinnor
Överordnad term: Ensamstående föräldrar
Överordnad term: Mödrar

Hänvisningar till överordnade termer görs endast en nivå uppåt i hierarkin. Termer som behövs för att fylla ut luckor i hierarkierna bör godkännas som ämnesord. När ett nytt ämnesord godkänns så måste hierarkierna revideras i de fall det nya ämnesordet är överordnad term till ämnesord som tidigare haft ett ämnesord högre upp i hierarkin som överordnad term.

Se även-hänvisningar till en överordnade term görs i följande fall:

1. Från en art till den släkt den ingår i och från en medlem av en klass till den klass den ingår i.

Apor
Överordnad term: Primater

Prefabricerade hus
Överordnad term: Byggnader

Kvinnliga författare
Överordnad term: Författare

Utvecklingspsykologi
Överordnad term: Psykologi

2. Från del till helhet.

Tår
Överordnad term: Foten

Ansiktet
Överordnad term: Huvudet

3. Från ett exempel på något till det allmänna ämnet.

Se även-hänvisningar till överordnade termer görs normalt inte i följande fall:

1. För ämnesord högt upp i hierarkin, t ex Naturvetenskap.
2. För geografiska ämnesord.
3. För namn på släkter.
4. Om en generell se även-hänvisning redan täcker in behovet av en hänvisning (se nedan).
5. Från ett ämnesord med en underindelning till ett ämnesord med samma underindelning. I stället görs se även-hänvisningar mellan ämnesorden utan underindelning.
6. För ämnesordssträngar konstruerade med fria underindelningar
7. För ämnesordssträngar där en se-hänvisning görs från konstruktionen i omvänd följd görs ingen hänvisning till överordnad term när den är densamma som se-hänvisningens första led.
8. För vissa konstruktioner av typen:
   … i filmen
   … i heraldiken
   … i konsten
   … i litteraturen
   … i läromedel
   … i massmedia
   … i pressen

Ämnesord som inbegriper mer än en term kan i regel inte förses med överordnade termer i strikt mening. Hit hör t.ex. ämnesord konstruerade med prepositioner och "och" samt konstruktioner med underindelningar. Huvudregeln är att dessa ämnesord får ämnesordets andra led som överordnad term.

Kvinnor i arbetarrörelsen
Överordnad term: Arbetarrörelsen

Barn som konsumenter
Överordnad term: Konsumenter

För bundna underindelningar gäller samma regel:

Relaterade termer

Se även-hänvisningar mellan relaterade termer görs i följande fall:

1. För att länka samman två ämnesord som har delvis överlappande betydelse, eller i vissa situationer är utbytbara mot varandra.

2. För att länka samman en disciplin och det som studeras inom disciplinen.

3. För att länka samman personer och deras verksamhetsområde

Läkare
Relaterad term: Medicin

Se även-hänvisningar mellan relaterade termer görs inte i följande fall:

Mellan ämnesord som har en gemensam överordnad term. Undantag kan göras mellan mycket näraliggande termer som i hög grad har samma betydelse och är utbytbara mot varandra i många situationer.

[inte dessutom relaterad term: Gammaldans]

men:

Transformationsgrammatik
Överordnad term: Grammatik
Relaterad term: Generativ grammatik  

Generella se även-hänvisningar

Generella se även-hänvisningar hänvisar inte till ett kontrollerat ämnesord, utan till en grupp ämnesord. I första hand används vanliga se även-hänvisnngar till specifika ämnesord.

Generella se även-hänvisningar görs i följande fall:

1. Från ett ämnesord till en fri underindelning

• Alkoholvanor

anm: se även underindelningen alkoholvanor under grupper och etniska grupper

2. Från ett ämnesord till typer av ämnesord, som inte återfinns i Svenska ämnesord t ex institutionsnamn.

• Kyrkor

anm: se även namn på särskilda kyrkor

3. Från ett ämnesord till en grupp ämnesord som börjar med samma ord eller ordstam.

• Kvinnor

anm: se även ämnesord som börjar med Kvinnlig och Kvinnliga.

Formuleringar

• se även ämnesord som börjar med […]
• se även namn på särskilda […]
• se även underindelningen […] under […]

t.ex. djur; grupper; etniska grupper; sjukdomar

Anmärkningar

För vissa ämnesord finns en förklaring till hur de ska användas. Det kan gälla vaga ord som när de används som ämnesord har en mer entydig betydelse. Många termer har LCSH:s "scope notes" i anmärkningsfältet. I anmärkningen finns också viss klassifikationsinformation.

• Läromedelsgranskning

Anmärkning: Hit endast myndighetskontroll av läromedel. Andra undersökningar av läromedel förs till Läromedel

• Verb

Anmärkning: - formlära F.012, - semantik F.023, - syntax F.013. Se även resp språk med tillägg .012, .023 eller .013  

Klassifikationskoderna i Svenska ämnesord

De flesta ämnesord i Svenska ämnesord har en eller flera SAB-klassifikationskoder knutna till sig. Dessa klassifikationskoder är tänkta att vara vägledande vid klassifikation, ämnesordsindexering och sökning, men man bör observera att de bara anger hur verk om ett visst ämne vanligtvis klassificeras. Andra klassifikationskoder är tänkbara i många fall och man ska alltid använda klassifikationsschemat vid klassifikation.

Motsvarigheter i LCSH

Många ämnesord har försetts med sina motsvarigheter i LCSH. Dessa LCSH-termer är tänkta att vara till nytta både vid ämnesordsindexering av verk som har LCSH-termer och vid sökning i internationella databaser. Vi arbetar med att förse fler ämnesord med LCSH-termer.

Konstruktion av särskilda typer av ämnesord

Krig, slag, freder

De flesta krig har ett namn, som man lätt kan belägga i något av de vanligaste uppslagsverken. Ämnesordet bör också innehålla krigets årtal.

Klubbekriget 1596-1597

Dansk-svenska kriget 1657-1658

Andra världskriget 1939-1945

Fredsavtal kan också ha namn som går att belägga i något av de vanligaste uppslagsverken. Dessa namn ska användas som ämnesord.

Westfaliska freden 1648

Versaillesfreden 1919

Om så inte är fallet konstrueras ämnesordet enligt följande modell:

Freden i Roskilde 1658

Freden i Nystad 1721

Referenslitteratur

Nationalencyklopedin
Sundberg, U., Medeltidens svenska krig, 1999
Sundberg, U., Svenska freder och stillestånd 1249-1814, 1997.
Sundberg, U., Svenska krig 1521-1814, 1998

Växt- och djurnamn

Arten är den lägsta nivån för ämnesord. Om det i bestämningslitteraturen finns ett svenskt namn ska detta användas som ämnesord för arten. Se-hänvisning görs från den latinska namnformen till den svenska. Saknas svensk benämning används den latinska namnformen. Ämnesord för arter skrivs alltid i singularis.

De flesta familjer har endast latinsk namnform. Om det finns svensk namnform används den som ämnesord och se-hänvisning görs från den latinska formen. Släktnamn, familjenamn och andra överordnade termer skrivs i plural. Använd lättbegripliga parentestillägg när det föreligger behov av ett förtydligande, t.ex. vid homonymer.

Exempel: (växter), (svampar), (träd), (fåglar), (djur).

Ranunkelväxter
Underordnad term: Blåsippa
Används ej: Ranunculaceae

Brunbjörn
Överordnad term: Björnar
Används ej: Ursus arctos

Björnar
Underordnad term: Brunbjörn
Används ej: Ursidae

Undantag. Ämnesord för kulturväxter och husdjur får pluralformer även på artnivå om det finns flera varieteter, t.ex. Hundar, Katter, Meloner. För dessa grupper går det också bra att skapa ämnesord för artvarieteter. Ämnesord för varieteterna skrivs i singular, t.ex. Lapphund, Siames, Nätmelon.

Hundar
Överordnad term: Hunddjur
Underordnad term: Lapphund
Används ej: Canis familiaris

Hunddjur
Underordnad term: Hundar
Används ej: Canidae

Lapphund
Överordnad term: Hundar

Referenslitteratur

Fanerogamer
Kulturväxtlexikon / Björn Aldén…, 1998.
Mossberg, B., Den Nordiska Floran, 1992 (ny uppl. 1997).
Svensk Botanisk Tidskrift 91(5), 1997
Den virtuella floran.(Projekt vid Naturhistoriska riksmuseet)

Kryptogamer
Artdatabanken. Ekologisk katalog över svampar och myxomyceter.

Ryggradslösa djur
Chinery, M., Insekter i Europa, 1988
Chinery, M., Nordeuropas insekter, 1984
Nationalencyklopedin
Ursing, B., Ryggradslösa djur, 1971

Invasion och ockupation av ett land

Ämnesord för invasion och ockupation av ett land konstrueras med landet som huvudord, underindelningen historia, följd av en kronologisk underindelning med ordet ockupation(en) eller invasion(en) och årtal. Om det är möjligt anges vem som ockuperar eller invaderar med en bestämning före ordet ockupation(en) eller invasion(en). En se-hänvisning görs från en konstruktion som inleds med frasen för ockupationen eller invasionen följt av landet och årtal.

Norge - historia - tyska ockupationen 1940-1945

Tyska ockupationen av Norge 1940-1945 se Norge - historia - tyska ockupationen 1940-1945

Händelser