Äldre tryck


500

Anmärkningar: Allmän 

Allmänna anvisningar

Föreskriven källa: valfri källa

Äldre tryck innehåller ofta intressant information som inte redovisas i övriga fält. Nedan följer ett stort antal exempel på anmärkningar som forskare kan vara intresserade av men varje bibliotek avgör själva vilka anmärkningar man väljer att redovisa.

Vissa uppgifter har ansetts viktigare än andra att redovisa. Som vägledning kan sägas att följande anmärkningar var obligatoriska i SB17-poster. (Tryckstil anges alltid för svenskt material, saknas i listan):

Följande annmärkningar var inte obligatoriska men vanliga i SB17-poster:

I fält 500 kan man lägga anmärkningar som gäller för alla eller flertalet exemplar. För exemplarspecifika uppgifter används fält 561 (proveniensuppgifter), fält 562 (identifiering av exemplar och version) och fält 563 (bokband) i beståndsposten. Eftersom man oftast bara har tillgång till ett exemplar är det i de flesta fall lämpligast att använda fält 561, 562 och 563 i beståndsposten.

Ange citat inom citattecken:

500 #a Ovanför rubriken: "Julius 1780”

 

Tidigare förkortade man mycket information i fält 500 vilket inte var så användarvänligt.  Därför är det bäst att undvika förkortningar. Svensk biblioteksförening har sammanställt en lista där man fortfarande ska förkorta: Rekommenderade förkortningar i anmärkningar. Listan används även för äldre tryck.

Vid överflyttningen av poster från ett format till ett annat har långa anmärkningar delats upp i flera 500-fält. En anmärkning slutar då mitt i en mening och fortsätter i ett nytt 500-fält. För gärna ihop sådana anmärkningar till ett 500-fält:

500 #a Sannolikt tryckt 1754. Bidrag av C. Wimermark, "At vtkorelsen til salighet", och A. Lindblom, "The trognas wiszhet om sin vtkorelse". Detta är den sjätte av de prästmötespredikningar/samlingar av dito, som trycktes i Biörckegrens tryckeri
500 #a 1749-65 med genomgående paginering. Föreg., se D.M. Björn, =Synodal-predikan,= 1753; följande se =Then naturliga dödens vprinnelse,= 1756.
 

Allmänna anvisningar - SB17-poster

SB17-posterna skulle resultera i en tryckt bibliografi. Information som lades inom likhetstecken i fält 500, och andra fält, skulle visas kursivt i den tryckta bibliografin. Dessa anvisningar blev onödiga eftersom den tryckta bibliografin aldrig gavs ut. Det kan till exempel stå =Undert.:= vilket uttyds Undertecknad:. Det behöver inte ändras.

I SB17-poster förekommer prefixet bibt i fält 500. Prefixet talar om att KB bygger sin beskrivning på ett tillfälligt inlånat kolligatband. Sigeln anger vilket bibliotek som har det exemplar som beskrivningen bygger på. Man kontrollerade inte om trycket fanns i KB:

500 #a bibt:U

 

500 #a bibt:privat ägo

 

 

1. Källa

Ange gärna en källhänvisning vid behov, till exempel för uppgifter som hämtats utanför trycket (ISBD 7.0.1).

Se även Titels källa.

I befintliga poster är källhänvisningarna mycket kortfattade, oftast innehåller de bara ett efternamn och en förkortad titel. Det fungerade bra tidigare när alla inblandade visste vilka referensverk som avsågs. Kunskapen om dessa referensverk varierar numera. Därför är det bättre med utförliga källhänvisningar, som i nedanstående exempel.      

Om uppgifter om tryckare eller tryckort hämtats från Svensk boktryckeri-historia 1483-1883 av Klemming/Nordin behöver man inte ange källa.

I SB17-poster användes standardfrasen =Ref.:=. Vi använder numera Källa:

Några vanliga källor:

500 #a Källa: Bring, Samuel E., Svenskt boklexikon 1700-1829. Rättegångshandlingar. 82:7 

 

500 #a Källa: Klemming, Gustaf Edvard, Kongl. bibliotekets samling af samtida berättelser om Sveriges krig
 
500 #a Källa: Klemming, Gustaf Edvard, Samtida skrifter rörande Sveriges förhållanden till fremmande magter
 
500 #a Källa: Quiding, Nils Herman, Svenskt allmänt författningsregister för tiden från år 1522 till och med år 1862 
 
500 #a Ingår i: Stiernman, Anders Anton von, Samling utaf kongl. bref, stadgar och förordningar [nytryck av årstrycket -1718]   
 
500 #a Ingår i: Modée, Reinhold Gustaf, Utdrag utur publ. handlingar. Bd 10, s. 34 [nytryck av årstrycket 1718-1794]

 

500 #a Källa: Klemming, Gustaf Edvard, Sveriges dramatiska litteratur till och med 1875 -- Bygdén, Leonard, Svenskt anonym- och pseudonymlexikon (två källhänvisningar) 

 

500 #a Källa: Tessin, d.y., Nicodemus, Catalogue des livres, estampes & desseins. 1712, s. 78f
 
500 #a Källa: Lundstedt, Bernhard, Sveriges periodiska litteratur 1645-1899. III, nr 216 

 

500 #a Ej i Lundstedt. Utgiven av A.J. Spaldencreutz, som hade ett litet privattryckeri (periodika som saknas i Lundstedt) 

 

500 #a Ej i Klemming, Kongl. bibliotekets samling af samtida berättelser om Sveriges krig

2. Tryckstilar, tryckfärger, tryckteknik, stilprov

Tryckstilar

Ange tryckstil för svenskt material eftersom det är en intressant uppgift för forskare. För utländskt material behöver tryckstil normalt inte anges, endast om trycket innehåller en ovanlig tryckstil.

Det är till exempel inte så meningsfullt att ange Antikva för material utgivet i Frankrike eller för tryck på latin eftersom man i dessa fall nästan alltid använde antikva. Det är inte heller meningsfullt att ange Fraktur för material som är utgivet i Tyskland.

De vanligaste tryckstilarna är antikva och fraktur:

500 #a Antikva

 

500 #a Antikva, kursiv

 

500 #a Fraktur

 

För tryck med både antikva och fraktur anges de två tryckstilarna i varsitt 500-fält:

500 #a Fraktur
500 #a Antikva

 

Ange gärna mer eller mindre ovanliga typer. Det är en viktig upplysning om att tryckeriet hade tillgång till olika sorters typer. Gör sådana anmärkningar om typerna använts inne i texten, inte om det bara står några inledande ord på titelsidan. I SB17-poster användes beteckningarna hebr.typer och grek.typer.

Tryck med tryckstilen antikva samt grekiska typer i texten:

245 1 0 #a Cl. Atheniensium medici Dioclis Carystii Epistola prophylactica, ...
500 #a Antikva
500 #a Grekiska typer
546 #a Parallelltext på latin och grekiska

 

Tryck med tryckstilen antikva samt grekiska typer i titeln: 

245 1 0 #a Schema chronologico-historicum, temporis lapsum ab orbe condito ad nostrum usq; ævum [en synopsez] monstrans, familias item regnatrices in imperiis regnisqve saltem notabilioribus Europæi præsertim orbis [kath' homada] sistens, adnexis
500 #a Antikva
500 #a Klamrad text med grekiska typer i originalet

 

Tryck med tryckstilarna antikva och fraktur samt grekiska och hebreiska typer i texten. Förekommer ofta i tryck som innehåller stilprov: 

245 1 0 #a Aftryck på de stilar, rössier, tekn och vignetter, som finnas uti magister Johan Christopher Frenckells boktryckeri i Åbo 1787.
500 #a Antikva
500 #a Fraktur
500 #a Hebreiska och grekiska typer förutom antikva och fraktur  

 

Tryckfärger

Ange gärna andra tryckfärger än svart. Svenska tryckare började använda flerfärgsteknik i början på 1700-talet och anmärkningen är en intressant upplysning som visar att man behärskar flerfärgsteknik:

500 #a Tryckt i rött och svart

 

500 #a Titelbladet tryckt i rött och svart

 

Tryckteknik

Upplysning om att trycket är litograferat:

500 #a Helt litograferat tryck

 

Stilprov

Upplysning om att trycket innehåller stilprover: 

245 1 0 #a Aftryck på de stilar, rössier, tekn och vignetter, som finnas uti magister Johan Christopher Frenckells boktryckeri i Åbo 1787.
500 #a Stilprov

 

Anmärkning där typsnittet visar på troligt tryckår:

500 #a Typsnittet återfinns i J.H. Werners stilprov från 1703 (secunda cursif)

3. Vattenmärken, boktryckarmärken

Vattenmärken är bokstäver, linjer eller figurer som i genomlysning eller mot svart bakgrund framträder på vissa papper. Det gäller både handgjort och maskintillverkat papper.

Man behöver inte redovisa vattenmärken. I ISBD 7.5 finns en anmärkning om vattenmärken från Honig men vi gör inte sådana anmärkningar. Endast om uppgiften kan klargöra en viktig aspekt tas den med, till exempel om det är enda sättet att fastställa ungefärligt tryckår.

Boktryckarmärken är firmamärken i form av ett monogram eller emblem som boktryckare använt, särskilt vanligt på titelbladet.

Man redovisar boktryckarmärken om man är säker på att det är ett sådant:

500 #a Boktryckarmärke på titelbladet med mottot "Placato possum non miser esse deo"

 

500 #a Thielman Kervers boktryckarmärke på titelsidan

 

500 #a Boktryckarmärke på sista sidan

 

Boktryckarmärket klargör en viktig aspekt:

500 #a Tryckort och tryckare är fiktiva, ska vara Leipzig respektive J. H. Ellinger enligt boktryckarmärket

 

 

4. Titlar

Titels källa

Se även Titelblad saknas i fält 245.

Ange alltid källa för titel som hämtats utanför titelsidan:

500 #a Titel från text [dvs. början av texten]

 

500 #a Titel från incipit [fras som används för inkunabler, incipit = början av texten]

 

500 #a Titel från rubrik

 

500 #a Titel från rygg

 

500 #a Titel från handskrivet titelblad

 

Primärkällan är ett uppslag (två motstående sidor):

245 1 0 #a Femtije roliga historier, hwarutinnan finnas kloke och spitsfundige tal och swar, ... Funfftzig lustige Historien, worinnen spitzfundige und kluge Reden und Beantwortungen gefunden werden, ...
500 #a Titeluppslag
 

Tomrum i trycket

Se även Tomrum i trycket i fält 245.

Inledande bokstav saknas: 

500 #a Platsen för den inledande bokstaven har lämnats tom av tryckaren

 

Information som föregår titel

Se även Information som föregår titel i fält 245.

Anges om det bedöms som viktigt för förståelsen av trycket.

Serieuppgift ovanför titeln:

500 #a Ovanför titeln: "Artic. VII."

 

D.D. ovanför titeln:

500 #a Ovanför titeln: ”D. D.”

 

Tryckår ovanför rubriken:  

500 #a Ovanför rubriken: "Julius 1780 XXVII.”

 

Ange administrativa upplysningar som ofta står ovanför men ibland även nedanför en rubrik:

500 #a Ovanför rubriken: "Kommer at tryckas enligt ridd. och adelens beslut. Genomsedt d. 15, 17 och 20 martii 1766.”

 

Titel hämtad från texten med uppgiften Tit. ovanför texten:

500 #a Titel från text
500 #a Ovanför texten: "Tit."

 

Intetsägande titlar

De kan till exempel heta Prospect, Kungörelse, Ödmjukt memorial, Ad protocollum eller Cirkulär. För att kunna särskilja tryck med intetsägande titlar anger man textens inledning som en anmärkning: 

245 1 0 #a Ad protocollum. Den 22 martii 1769.
500 #a Texten börjar: "Innan jag om den af rådets pluralitet tilstyrkte"

 

För prospekt är det bra att ha med en anmärkning om vad prospektet gäller. Vid sökning bör man tänka på att publikationens namn i prospektet inte alltid överensstämmer med den titel som senare kom att användas. Se även subskriptioner/prenumerationer:

245 1 0 #a Prospectus.
500 #a Texten börjar: "Bland de många brister, som man i Sveriges theologiska litteratur". Prospekt för en översättning, J.C.W. Augusti, De christna dogmernas historia, 1821.

 

Opregnanta titlar

Varianttitlar etc. i trycket som man vill göra sökbara placeras huvudsakligen i fält 246, 505 eller 740, inte i fält 500. För opregnanta, ointressanta titlar räcker det med en anmärkning i 500:

500 #a S. 1 i första och tredje sviten förtitlar till "A.--F." resp. "G--K."

 

500 #a S. 53 med rubriken: Bihang till Byggningskonsten

Abbreviaturer

Se Abbreviaturer i fält 245.

 

5. Upphov

Författaruppgifter hämtade från trycket

Se även Citering i fält 245.

Ange platsen för upphovsuppgiften i trycket när den inte framgår av beskrivningen:

500 #a Författarnamnet överst på titelsidan

 

Ange källa för upphovsuppgifter som hämtats från trycket men utanför föreskriven källa:

500 #a Författaruppgiften är hämtad från titelbladets baksida (verso)

 

500 #a Författarnamnet under dedikationen

 

500 #a Författarnamnet från förordet som är daterat till februari 1785

Författaruppgifter hämtade utanför trycket

Ange upphovsuppgifter som hämtats utanför trycket i en anmärkning:

500 #a Av Johan Brisman

 

Ange gärna källa för upphovsuppgifter som hämtats utanför trycket:

500 #a Enligt Bring av J. Hallström

 

500 #a Författarnamnet utsatt på tidigare upplagor

 

500 #a Författarnamnet utsatt i föregående upplaga, 1737

Underteckningar

Personliga underteckningar sist i ett tryck ingår inte i titelcitatet. Eftersom undertecknarna oftast är författare är det viktigt att ange underteckningen i en anmärkning.

Anmärkningen inleds med standardfrasen Undertecknad:. I SB17-poster användes alltid förkortningen Undert.

I ämbetsskrivelser har oftast någon undertecknat i tjänsten. Det kan till exempel vara en landshövding eller kungen. Gör inte en anmärkning för den typen av undertecknare.

Våren 2011 bestämdes att LIBRIS-biblioteken ska anpassa sig till RDA vad gäller antal redovisade upphovsmän i delfält 245 #c. I fält 500 anger vi som tidigare upp till tre undertecknare.

Undertecknaren blir huvuduppslag om det är klarlagt att undertecknaren aktivt har författat texten:

100 1 #a Bergklint, Olof, #d 1733-1805
500 #a Undertecknad: "O.B.", sannolikt Olof Bergklint

 

Citera en underteckning även om man inte kan fastställa vem det är. Gör inte något huvuduppslag. Se även vaga upphovsuppgifter som förekommer i föreskriven källa (fält 245) eller i icke föreskriven källa (fält 500):

500 #a Undertecknad: "S."

 

Ange den först nämnda av fler än tre undertecknare och uteslut övriga. Gör biuppslag på den först nämnda undertecknaren:

500 #a Undertecknad: ”F.H. af C. …”
700 1 #a Chapman, Fredric Henric af, #d 1721-1808

 

SB17-projektet redovisade inte alltid alla författare i tryck med många undertecknare, men alltid de två första. Man följde nutida regler som säger att titeln blir huvuduppslag om fler än tre författare är angivna i trycket. Man gjorde då inte några biuppslag alls:

500 #a Undert. av Ad. Fried Bergenstierna, Eric Kyttreus, Anders Nilsson m.fl. (SB17-post)

Pseudoymer, signaturer

I SB17-poster lade man in anmärkningar om pseudonymer i fält 500:

245 1 0 #a Bref ifrån en jude i Hamburg til N.N. i Stockholm. Öfwersatt på swenska./(Abraham Levi.)
500 #a Abraham Levi pseud. (SB17-post) 

 

Numera behövs inte det eftersom man hellre lägger alternativa namnformer, till exempel pseudonymer, i auktoritetsposter. Saknas auktoritetspost för en pseudonym bör man skapa en med hjälp av riktlinjerna för auktoritetsarbete - personnamn.

Konstnärer, gravörer, illustratörer

Redovisa konstnärer etc. i en anmärkning om de inte har nämnts i titelcitatet. Ofta finns konstnärens etc. namn på en plansch eller illustration. Citera namnet såsom det är angivet på planschen etc. Om konstnären har bidragit med många planscher eller illustrationer görs även uppslag på konstnären, oftast i fält 700.

Saknas information om upphovsman till planscher och illustrationer i trycket, och det inte framgår av det övriga innehållet, behöver vi inte efterforska upphovet utan hoppar över anmärkningen. 

Finns det en upphovsuppgift men information om teknik saknas räcker det med en anmärkning om upphovet.

Använd nedanstående förkortningar för form och teknik:

Förkorta inte:
  • Pl. = Planscher
  • Ill. = Illustrationer
  • Vinj. = Vinjetter
Förkorta:
  • del. = tecknat
  • fec. = gjord av
  • inv. = ”uppfunnit”, upphovsman till den ursprungliga versionen av en illustration
  • lith. = litograferat
  • pinx. = målat
  • sc. = graverat
  • sign. = signerat

Planscher graverade av A. Åkerman:

500 #a Planscher: sc. A. Åkerman

 

Graveringar på titelsidor kallas för titelvinjetter. Man kan oftast bortse från dem vid beskrivningen men om de är signerade är det bra att göra en anmärkning:

500 #a Titelvinjett: inv. och sc. König filius

 

Planschtitelblad (kallas ibland grav.titelbl i SB17-poster):

300 #a [8], 248 s., pl.-titelbl. 
500 #a Planschtitelbl.: sc. S. Andersson

 

Använd ISBD-interpunktion (semikolon) mellan varje påföljande upphovsuppgift:

500 #a Planscher: inv. Dahlberg ; pinx. Ehrenstrahl, Lembke ; del. Aleander ; sc. Sandrart

 

Ange alla namnvarianter i trycket, i det här fallet H och Hammarson på två ställen:

500 #a Planscher: sc. H./Hammarson

 

Använd en fri fras om uppgifterna hämtats utanför trycket: 

500 #a Frontespis graverad av F. Chaveau

 

500 #a Porträtt av Ludvig XIV graverat av P. van Schuppen

 

Översättare

Ange översättare som inte står i titelcitatet samt gör ett biuppslag:

500 #a Översättare: H. Giaedda
700 1 #a Giaedda, Hans Andreae, #d 1670-1725 #4 trl

Distributörer

Se även Subskriptioner, prenumerationer.

Ange gärna distributörer som inte redovisats i fält 245 eller 260:

500 #a Säljes hos Ludv. Öberg

Imprimatur- och approbaturuppgifter

Imprimatur = tillstånd att trycka skrift.

Anmärkningen inleds med standardfrasen Imprimatur:

Datum tillfogas i normaliserad form om det är angivet i trycket (I SB17-poster användes förkortningen Imprim.):

500 #a Imprimatur: Linköpings domkapitel 1.3 1788 [i trycket "Lincopiae d. 1 mars 1788"]  

 

Datum tillfogas i normaliserad form om det är angivet i trycket. I SB17-poster har Göteborg och Stockholm förkortats Gbg/Gbgs respektive Sthlm/Sthlms i imprimatur- eller approbaturanmärkningar. Vi förkortar inte numera men det behöver inte ändras:

500 #a Imprimatur: Göteborgs konsistorium 28.4 1808 [i trycket "Götheborg d. 28 aprilis 1808"]

 

Approbatur = godkännes, underförstått för tryckning (användes för tryck med religiöst innehåll)

Anmärkningen inleds med standardfrasen Approbatur:

Datum tillfogas om det är angivet. (I SB17-poster användes förkortningen Approb.):

500 #a Approbatur: Martin Lidén, Linköpings konsistorium 19.9 1761 [i trycket "Martin Lidén, Lincopiae d. 19 septemb. 1761, Vidi, nomine V. consistorii"]  

 

Utgivare

Ange varierande utgivare för seriell resurs:

500 #a Varierande utgivare: Offenbach bey Franckfurt am Mayn : Groot : Faust : Hauch : Huber

Övriga upphovsuppgifter

Dedikationer

Ange gärna dedikationer, speciellt om de är riktade till svenska personer. Ett förlagsväsen existerade knappast under handpresstiden. Den som är föremål för en dedikation har oftast bekostat tryckningen och har alltså fungerat som en slags förläggare eller ersättare för förlag:

245 1 0 #a Klage über das hochbetrübte und auff den eüsersten Grad, auszgesogene Deutschland, in Gesprech eines Pilgrams mit demselben von seinem itzigem Zustande, in deütsche Verse versetzet unt entworffen von Abrahamo Mursio ...
500 #a Tryckt dedikation till Anders Jönson, rådman i Stockholm
700 0 #a Anders Jönson #4 dte (namnet i rak följd eftersom A. J. var verksam på 1600-talet)

 

Kungliga privilegier

Ange uppgift om kungligt privilegium i trycket som en anmärkning om den inte redovisats i titel- eller impressumcitatet, dvs. i fält 245 eller 260.

Anmärkningen inleds med standardfrasen Kungligt privilegium.

Därefter passar oftast en fri fras bäst. (I SB17-poster användes alltid förkortningen Kungl. privil.):

500 #a Kungligt privilegium för Russworm 12.12 1728

 

500 #a Kungligt privilegium för översättaren daterad 24 febr. 1743

 

500 #a Kungligt privilegium till J. Patin

 

Vaga upphovsuppgifter

Vaga upphovsuppgifter i trycket, men inte i föreskriven källa, anges som anmärkningar.

Se även Vaga upphovsuppgifter i fält 245.

Helst fastställer man vem som står bakom en pseudonym, en signatur, initialer etc. och skapar uppslag med korrekta namnformer. Går inte det är det i alla fall bättre att notera vaga upphovsuppgifter. Den som har mer kunskap om en vag upphovsuppgift kan då förbättra posten, dvs. skapa uppslag och en auktoritetspost.

Nedanstående titel saknar huvuduppslag eftersom personen bakom initialerna är okänd:

500 #a Undertecknad: "S. Ä."

 

6. Upplaga (inklusive bibliografisk historik)

Anmärkning om tidigare utgåva:  

500 #a Tidigare utgåva utgiven av Johannes van Keulen i atlasen: De groote nieuwe vermeerderde zee-atlas ofte water-werelt. Amsterdam : Johannes van Keulen, 1692
 

Upplageanmärkning i SB17-poster. Används inte numera:

500 #a Mer än en upplaga finns

 

Begränsad upplaga (ISBD 7.2.1):

500 #a Begränsad upplaga, 20 signerade och numrerade kopior

 

Begränsad upplaga, ej till salu (ISBD 7.2.1):

500 #a Upplaga på 75 kopior, ej till salu 

Bibliografisk historik

Se även anmärkningar för Emissioner.

Annan titel i föregående upplaga:

500 #a Föregående upplaga med titeln: Fyra prädikningar, hållne af afledne ... Peter Murbeck

 

Titel utgiven häftesvis:

500 #a Kommissionen tillsattes av Gustav III 1773. Provöversättningen av Bibeln utgavs 1774 till 1793 häftesvis i 15 stycken, innehållande provisoriskt sammanställda delar av Bibeln, avsedda att omgrupperas.

 

Titel även utgiven i serie:

500 #a Även i: Svenska akademiens handlingar från år 1796 ; D. 11

 

7. Varianter och smärre upplageskillnader

Läs om varianter, sättningar, upplagor etc. och när man behöver göra en ny post

Varianter

Om man har tillgång till två eller flera exemplar av en titel, kan man notera skillnader som uppstått i samband med tryckningen i fält 500. 

Om man i stället bara har tillgång till ett exemplar, som ska sekundärkatalogiseras, anges avvikelser från den befintliga posten i fält 562 (beståndsposten).

Nedan följer några exempel på anmärkningar som gjorts i samband med retrospektiva projekt, där man har haft tillgång till många exemplar och har kunnat jämföra. 

Sättning med små titelskillnader (tre ord har lagts till):

245 1 0 #a Theol. doctoren Anders Carl Rutströms religions-process. I. tomen. Ifrån år 1748 til och med 1756, då han af riksens högl. ständer erhölt deras underdåniga föreskrift hos kongl. maj:t til befordran. 1767. 
500 #a Variant med titeln: Ifrån ... ständer blef befriad och erhölt ...  

 

Sättning med varierande stavning (ett ord, ett komma):

245 1 0 #a Poëtiske tankar, åm wetenskapers uppkåmst och hinder, I. del. På åminnelse-dagen, öfwer det af hans kongliga höghet nådigast emottagna cancellers ämbetet, wid kongl. academien uti Upsala, på ven. consist. academici wägnar, den 26 feb. 1750. I stora carolinska läro-salen, yttrade, af Olof Abr. Burman.
500 #a Variant med titeln: Poëtiske ... upkåmst ... yttrade af ...   

 

Sättning med tryckfel i titeln. En befintlig post har den felaktiga titeln i fält 245. I ett senare skede får man kunskap om ett exemplar där tryckfelet rättats. Den felaktiga titeln har bytts ut mot den korrekta i fält 245. Den felaktiga titeln anges i fält 500. (Detta är möjligt i retrospektiva projekt men inget man normalt behöver fundera på. Om det egna exemplaret innehåller rättade tryckfel anges de i beståndsposten, fält 562.):

245 1 0 #a Den sluga och förståndiga gubben, som lärer de oförfarna både i städerna och på landet, at igenom hwarjehanda hus-curer, hela och bota mångfaldiga sjukdomar, så wäl …
500 #a Variant med feltryck i titeln: ”sjukdo-”/”domar”

 

Sättning där delar av titeln placerats på annat ställe:

245 1 2 #a A short introduction to Swedish grammar, adapted for the use of Englishmen. By Gustavus Brunnmark ... Entered at Stationers' Hall.
500 #a Variant med "Entered at Stationer's Hall" på versosidan

 

Sättning som saknar smärre textsjok:

245 1 0 #a Biblisk qwinno-spegel. ...
500 #a Variant saknar inledning till dedikation till Ulrika Eleonora på s. 2

 

Sättning som saknar författarnamn:

500 #a Variant utan författarnamnet på titelbladet
 

Sättning som saknar datering:

500 #a Variant saknar datering
 

Sättning som saknar rättelser och kolofon:

500 #a Variant saknar rättelser och kolofon på s. 70

 

Sättning på annat material:

500 #a Variant tryckt på pergament

 

Smärre upplageskillnader

Om man har tillgång till två eller flera exemplar av en titel, kan man notera skillnader som beror på att exemplaren är tryckta i olika sättningar i fält 500. 

Om man i stället bara har tillgång till ett exemplar, som ska sekundärkatalogiseras, anges avvikelser från den befintliga posten i fält 562 (beståndsposten).

Nedan följer några exempel på anmärkningar som gjorts i samband med retrospektiva projekt, där man har haft tillgång till många exemplar och har kunnat jämföra. 

Annan sättning med små titelskillnader. Om ett ord stavats på flera olika sätt i olika exemplar, anges alla titelvarianter i samma anmärkning: 

245 1 0 #a Biblisk qwinno-spegel; thet är alla i then h. skrift för något särdeles bekanta och merckwärdiga qwinnors exempel; innehållande hwart och et först den förställda qwinnans egen historiska berättelse, och sedan theraf flytande dygdeläror för andra qwinnor.
500 #a Annan sättning av s. 1-16 i första sviten, 1-176 i andra sviten har titeln: Biblisk ... märckwärdiga ... til wälment ... i enfaldiga …, med kongl. may:tz/maij:tz allernådigste privilegio.

 

Andra sättningar med smärre avvikande textflöde. Kan endast upptäckas om man har flera exemplar till hands när man katalogiserar:

245 1 0 #a Discours du cardinal de Rohan, â la princesse fille du roy Stanislas à l'occasion de la ceremonie ...
500 #a Minst två olika sättningar finns, en med punkt efter 15 i den franska dateringen samt en med punkt efter 15 och avvikande sättning för högerspalten, sista raden "der." Ytterligare skillnader: "augusti 1725." istället för "august. 1725." och "Frankrike" istället för "Franckrike".
   

Annan sättning med små skillnader inne i texten:

245 1 0 #a Bonde-ståndets talemans Olof Håkanszons Tal, ...
500 #a S. 4, rad 4: "Beslut beramade tiden.". Annan sättning: "Beslut berammade tiden."

 

8. Emissioner

Läs mer om emissioner.

Emission med annat tryckår och/eller annan tryckare än den ursprungliga utgåvan 

Om befintliga ark har givits ut på nytt ett eller flera år efter den första tryckningen, ofta med det ursprungliga titelbladet och ett tillagt titelblad, skapar man en ny post.

Bok som innehåller de ursprungliga arken men med ett nytt register:

245 1 0 #a Svea rikes ridderskaps och adels wapn-bok, innehållande alla på svenska riddare-huset introducerade greflige, friherrlige och adelige ätters sköldemärken;
260 #a Tryckt i Stockholm, 1781., #c 1781 
500 #a Ny emission av 1764 års uppl. med nytt register

 

Samlings- och separatemissioner

Läs mer om samlings- och separatemissioner

Samlingsemission där bidragen även är utgivna i separatemissioner:

245 1 0 #a Försök till beskrifning öfver Lappmarken och Vesterbotten, uti särskilta afhandlingar utgifne af friherre S.G. Hermelin.
500 #a Samlingsemission. Bidragen även utgivna i separatemissioner.
505 Se exempel i fält 505
700 Se exempel i fält 700

 

Separatemission som även ingår i en samlingsemission:

245 1 0 #a Hus-tafla, updragen til eget bruk af Benjam. Franklin …
490 0 #a Smärre skrifter hopsamlade ; #v 1:1
500 #a Ingår även i samlingsemission med samma titel som serien

 

9. Impressum

Alla anmärkningar om impressum återfinns i fält 260

 

10. Art, karaktär eller konstnärlig form

Skillingtryck

Skillingtryck har vanligtvis inte katalogiserats på KB men införskaffar vi ett saknat skillingtryck katalogiserar vi det i LIBRIS.

Första raden citeras i fält 500. Citatet föregås av orden Första rad:

500 #a Första rad: "Wak up min siäl, haf lustigt mod"

 

Om första raden är identisk med titeln i 245:

500 #a Första rad enligt titeln

  

Skillingtryck ingick inte i SB17-projektet men det finns ändå ett antal SB17-poster som beskriver skillingtryck, vilket beror på att vissa av dem är placerade i den katalogiserade samlingen på KB.

ABC-böcker

Varje bokstav i titeln räknas som ett enskilt ord, dvs. gör ett mellanslag mellan varje bokstav. Lägg in slagordet ABC-bok i fält 500. Läs mer om Slagord:

245 1 0 #a A A a b c ... å ä ö. ff ll r ss s sk sl st sz tz v. A B C ... Å Ä Ö. a b c ... å ä ö. ff ss s v æ & ct A B C ... Å Ä Ö. N:o 1 2 ... 9 10. Sjelfljudande bokstäfwer äro 9. a e ... ä ö. Medljudande bokstäfwer äro 19. b c ... x z.
500 #a ABC-bok

 

Titelsidorna innehåller ofta flera exempel på alfabetet. Man visar hur det ser ut med antikva eller fraktur, med gemener eller versaler. Anmärkningar för ABC-böcker kan därför innehålla förkortningarna:

  • a = antikva
  • f = fraktur
  • g = gemener
  • v = versaler

Första alfabetet uppifrån på titelsidan består av frakturgemener, andra alfabetet uppifrån består av frakturversaler osv. SB17-projektet använde förkortningen Ill. ABC-bok:

500 #a Illustrerad ABC-bok. 1:fg. 2:fv. 3:ag. 4:av

 

Slagord för olika typer av material 

I SB17-poster finns anmärkningar som beskriver olika typer av material. Ange gärna dessa slagord vid katalogisering. Man kan då exempelvis för bokpuffar och prospekt snabbt se att posten inte beskriver verket som man puffar för, utan bara lite förhandsinformation.          

  • ABC-bok
  • Akad. program
  • Bokpuff
  • Cirkulär
  • Gymn. program
  • Kommuniké
  • Prospekt
  • Reklam
  • Stiftscirkulär

 

Bokpuff:

500 #a Bokpuff för arbete utgivet 1748

 

Cirkulär
Ange, om möjligt, alltid utgivande myndighet eller institution för olika typer av cirkulär:

500 #a Cirkulär från Boktryckerisocieteten

11. Fysisk beskrivning

Arksignering

Läs mer om arksignering i fält 300.

Två sidor är blanka i ett tryck med 108 blad. Eftersom trycket är folierat är det svårt att ange blanka sidor på ett enkelt sätt i fält 300. Det är bättre att ange respektive sidas arksignering i fält 500: 

300 #a [4], 108 bl. ; #c 4:o
500 #a a4 och O1 blanka

 

Rättelser

Läs mer om rättelser i fält 300.

Rättelser anges huvudsakligen i fält 300. Om uppgifterna hämtas från omslaget placeras de i stället som en anmärkning:

500 #a Rättelser på bakre omslagets insida

Planschblad

Läs mer om planschblad i fält 300.

Planscher med bokbindaranvisningar:

500 #a Bokbindaranvisningar: Planscherna, som hänför sig till båda delarna, var avsedda att bindas för sig. Antalet planscher kan växla mellan 34 eller 32, beroende på om pl. x och xii resp. xxii och xxiii, som är tryckta tillsammans, skurits itu eller ej

Insatsblad

Läs mer om insatsblad i fält 300.

Vanligtvis räcker uppgiften om insatsblad i fält 300 men ibland kan det vara bra med en förklarande anmärkning:

300 #a 34 s., [18] ins.
500 #a 12 av insatsbladen avsedda att klistras samman för att bilda 6 tabeller
 

Insatsblad med bokbindaranvisningar:

500 #a Två insatsblad illustrerade. Det första insatsbladet hör till åttonde årgången, s. 173, men skall enligt påklistrad remsa med bokbindaranvisning fästas efter titelbladet här.

 

Kancellansblad

Läs mer om kancellansblad i fält 300.

Kancellandum i KB:

500 #a Titelbl. kancellans. Kancellandum, bevarat i KB, har tryckår 1793.

 

Kancellans med bokbindaranvisningar:

500 #a Av bokbindaranvisningar i följande del framgår att planschtitelbladet är kancellans, den ursprungliga saknade vinjetten.
 

Frontespis

Se Frontespis i fält 300.

Planschtitelblad

Se Planschtitelblad i fält 300.

Gravyrer

Läs mer om gravyrer i fält 300.

Signerade titelvinjetter. Termen Titelvinjett inleder anmärkningen [fecit = gjord av]:

500 #a Titelvinjett: fec. P. Floding 1765.

 

Fria fraser:

500 #a Titelbladet graverat med ”S.P.Q.R.” på sköld

 

500 #a Det franska titelbladet graverat och daterat 1825

Illustrationer

Läs mer om illustrationer i fält 300.

I SB17-poster redovisades förekomsten av illustrationer i fält 500 med förkortningen Ill. Numera används delfält 300 #b för illustrationer, ibland kompletterat med förklarande anmärkningar.

Träsnitt

Träsnitt utan text:

500 #a Fyra träsnitt utan text föreställande en portugis, en spanjor, en fransman och en engelsman
 

Träsnitt med text:

500 #a Åtta träsnitt med text

 

Illustrerade träsnitt:

500 #a Träsnittsillustrationer (bl.a. insignier), vissa signerade: CH, HB

 

Träsnittsinitialer:

500 #a Innehåller träsnittsinitialer

12. Innehåll

I SB17-poster ligger innehållsanmärkningar i fält 500. Numera används främst fält 505 (för titlar och Suecana-inslag) och fält 520 (för redovisningar av innehåll och ämne).

Vissa typer av anmärkningar passar fortfarande bäst i fält 500:

245 1 0 #a Kärleks-förklaringen, jemte svar. Ett conversations-spel med tärningar. 136 blad med anvisning om spelet. 
500 #a Innehållet avsett att klippas till 88 + 48 blad jämte respektive förtitlar: "Kärleks-förklaringen, jemte swar. Ett conversations-spel med tärningar" och "Swar, inrättade på ja och nej. Med en tärning".

13. Ämne

I SB17-poster ligger ämnesbeskrivningar i fält 500. Numera används främst fält 520 om vare sig referenstitel, klassning eller ämnesord i fält 6XX kan beskriva verkets ämne på ett tillfredsställande sätt.

Tryck där delar av innehållet har suecansk karaktär anges i fält 505

14. Pris

Prisuppgifter hämtas oftast från trycket och citeras då som det står i trycket, på titelsidan eller i andra källor. Om prisuppgifterna är syntaktiskt integrerade med titeln citeras de i sitt sammanhang och upprepas inte som en anmärkning.

Prisuppgift som inbegriper försäljningsställe redovisas oftast i fält 260 och upprepas inte som en anmärkning.

I övriga fall anges prisuppgifter som en anmärkning och inleds med ordet Pris:

En prisuppgift i trycket: 

500 #a Pris: "4 sz. banco"

 

Flera prisuppgifter i trycket:

500 #a Pris: ”på skrif-papper 8 dal. 16 öre”, ”på tryck-papper 6. dal. 16 öre k:mt”

 

15. Subskriptioner, prenumerationer

Subskriptionserbjudanden etc. kan citeras som det står i trycket men oftast görs en sammanfattande redovisning. Ange gärna vad och för vem erbjudandet gäller:

500 #a Subskriptionserbjudande för "National-bladet", som utgavs av Samuel Fryxell

 

Ange också gärna var man kan prenumerera på en viss titel:

500 #a Erbjudande om subskription genom bokhandlaren W.F. Holmgren på E.J. Stagnelii Samlade skrifter

 

500 #a Såldes i Norrköping på boktryckeriet, på postkontoret, hos handelsman Bergström och hos bokbindaren Wall, i Linköping hos regementspastorn Waennerberg.

 

 

Senast uppdaterad: 2015-11-10
Innehållsansvar: Torbjörn Persson, e-post: fornamn.efternamn@kb.se