Äldre tryck


245

Titel och upphov

1. Föreskrivna källor

Titelsidan är föreskriven källa.

Om trycket innehåller två motstående titelsidor väljer man titeln från den högra titelsidan (recto). För titeluppslag med olika titlar anges båda. Termen Titeluppslag anges som en anmärkning i fält 500

Om trycket innehåller flera titelsidor på högersidor väljs titeln från den första högersidan, såvida inte det är självklart att den var avsedd att makuleras. En tryckt titelsida föredras framför en graverad titelsida.

Man beskriver trycken såsom de ursprungligen givits ut. Som föreskrivna källor räknas därför bara sådana källor som fanns med vid den ursprungliga utgivningen. Det innebär att omslag eller bokryggar endast kan användas vid beskrivningen om det är säkert att de inte tillkommit i ett senare skede. Exemplarspecifika anmärkningar anges i fält 562 (beståndsposten).

Titelblad saknas

ISBD A.4.2.1.1, KRS 2.13A och KB:s tidigare riktlinjer skiljer sig åt vad gäller uppräkning av källor när titelsida saknas. Nedanstående uppräkning utgår från ISBD men med vissa justeringar.

När titelblad saknas citeras lämplig mängd text från följande källor (i angiven ordningsföljd): kolofon, förtitelblad, andra inledande blad, rubrik, ingress, omslag, kolumntitel, incipit (textens början), explicit (textens slut), arktitel, privilegium.

Om man valt en av dessa källor som primärkälla ska uppgifter hämtade från andra källor klamras. Ange alltid källa som en anmärkning i fält 500

2. Föreskrivna källor - SB17-poster

När titelsida saknades citerades lämplig mängd text från (i angiven ordningsföljd): rubrik, ingress, omslag, textens början, andra källor

Källan angavs direkt efter titeln inom parentes och inom likhetstecken. (Läs mer om likhetstecken): 

  • =(Pl.titelbl.)=
  • =(Omsl.)=
  • =(Rubr.)=
  • =(Text)= (titeln är hämtad ur texten) 

Uppgifter som hämtades från trycket, men inte från godkänd källa, placerades inom parentes. Uppgifter som hämtades utanför trycket placerades inom klammer. Dessa uppgifter behöver inte ändras.

Uppgifter hämtade från trycket (ej primärkälla) och utanför trycket (SB17-post):

245 1 0 #a Utdrag af protocollet hållit hos riksens högloflige ständers commission, wid riksdagen i Stockholm then 13 augusti 1756. (Tryckt uti Kongl. tryckeriet 1758. [Stockholm]).

 

Upphovsuppgift som hämtats från trycket, men inte från godkänd källa. Numera anges sådana upphovsuppgifter som en anmärkning i fält 500:

245 1 0 #a In natalem serenissimi principis ac domini ... / (Johannes Brisman.)

 

Se även Citering - SB17-poster

 

 

3. Citering - två modeller

I fält 245 läggs hela referenstiteln såsom den ser ut i trycket eftersom titelcitatet helst ska säkerställa identifieringen av en upplaga. Till referenstiteln räknas all text före impressum, inklusive upphovs- och upplageuppgifter.
(Lägg exempelvis inte till accenter som saknas i trycket, premiere i trycket citeras premiere, inte première.)

Till referenstiteln hör inte invokationer, motton, citat, anmärkningar, bildtexter eller prisuppgifter om de står utan syntaktiskt samband med titeln.

Man bör vara försiktig med att utesluta titelinformation eftersom den borttagna informationen kanske är det enda sättet att skilja två upplagor åt. Fält 245 får alltså vara långt. Läs om Avbrutna titelcitat.

Titlarna innehåller ofta ord som stavas på ett annat sätt än i dag. Det är således lätt att missa en titel om man söker med modern stavning. Var därför frikostig med titelbiuppslag i fält 740.

Titlarna har oftast en annan struktur än vad som är vanligt för nyutgiven litteratur och den strukturen bör inte ändras. Ordningsföljden ändras inte mellan olika uppgifter i trycket.

MARC21-formatering - alla delfält används

Delfälten i fält 245 kan användas på samma sätt som för nyutgivet material om syntaxen inte bryts eller om ordningsföljden mellan olika uppgifter i trycket följer MARC21-formatets ordningsföljd. När man använder delfält 245 #a, #b, #c, #n eller #p ska standardinterpunktion anges, förutom tryckets interpunktion. Det innebär att delfälten kan avslutas med dubbel interpunktion.

Delfält 245 #a, #b och #c med dubbel interpunktion (punkt och kolon) efter huvudtiteln samt  inledande versal i undertiteln eftersom huvudtiteln avslutas med punkt:

245 1 0 #a Napoleon, såsom menniska, hjelte och eröfrare. : #b Ett utkast till hans charakteristik / #c af E. M. Arndt

 

Delbeteckningar ska anges såsom de är angivna i trycket, dvs. förkorta inte delord (band, volym, tome etc.) och arabisera inte delnummer (secundus, première etc.). 

Delfält 245 #a, #n och #p med dubbel interpunktion (två punkter) efter huvudtiteln samt utskriven delbeteckning:

245 1 0 #a Sancti Brunonis Astensis episcopi Signiensium et abbatis Montis Casini Opera aucta et adnotationibus illustrata.. #n Tomus secundus, #p Continens commentaria in Quatuor evangelia et in apocalypsim homilias et sermones, sex libros sententiarum, tractatus theologicos, vitas S.S. Leonis Papæ IX. et Petri Anagniæ episcopi, ac epistolas.

 

Läs mer om Flerbandsverk

Det är ytterst ovanligt att författarnamn i rak följd inleder titeln eller står överst på titelsidan men även då placeras författarnamnet i delfält 245 #c. I en anmärkning talar man om författarnamnets placering i trycket (ISBD 1.5.5.6):

245 1 0 #a … / #c Emanuel Swedenborg
500 #a Författarnamnet överst på titelsidan

MARC21-formatering - endast delfält 245 #a används

När en delfältsformatering skulle göra alltför stort våld på syntaxen eller innebära att man behöver ändra ordningsföljden på titel- och upphovsuppgifterna i trycket, bör man lägga hela referenstiteln i delfält 245 #a såsom den är angiven i trycket. ISBD-interpunktion används inte.

Endast delfält 245 #a används eftersom författaruppgiften följs av tryckuppgifter: 

245 1 0 #a Christelige betrachtelser, öfwer the wanliga sön- och högtids-dagars evangelier, författade af mag. Nils Liebman, probst til Tygelsiö och Klagstorps församlingar i Skåne, nu andra gången af trycket utkomne, med kongl maj:ts förnyade aller-nådigste privilegio.

 

Endast delfält 245 #a används eftersom delbeteckningen är angiven efter upphovsuppgiften i trycket. Delfält 245 #n kan inte användas efter delfält #c:

245 1 0 #a Abregé chronologique de l'histoire de France, par le sr. de Mezeray ... Premiere partie, tome III.

 

Läs mer om Flerbandsverk

Endast delfält 245 #a eftersom delord och delnumrering är angivna som en del av titeln:

245 1 0 #a Theater-stycken af Gyllenborg. Utgörande tredje delen af des til trycket befordrade arbeten.

 

4. Citering - reducerad ambitionsnivå

Avbryt titelcitatet tidigare, men signalera alltid med tre punkter … att något är utelämnat. Uteslutningar inne i ett titelcitat bör undvikas. Om de ändå görs markerar man uteslutningen på samma sätt. Ändra däremot inte på titelns struktur.

Läs mer om Avbrutna titelcitat

5. Citering - SB17-poster 

Övriga bibliotek ska inte ändra något i fält 245, 260 och 300 utan att först kontakta KB.

Huvudprincipen var att titel- och upphovsuppgifter skrevs in i den ordning de förekom på titelsidan, eller titelsidans ersättning. Hela referenstiteln och impressum lades i delfält 245 #a:

245 1 0 #a Utdrag af protocollet hållit hos riksens högloflige ständers commission, wid riksdagen i Stockholm then 13 augusti 1756. (Tryckt uti Kongl. tryckeriet 1758. [Stockholm]).

 

Se exempel på Impressum saknas i trycket (SB17-post)

Tanken var att SB17 skulle resultera i en tryckt bibliografi. Information som lades inom likhetstecken skulle visas kursivt i den tryckta bibliografin. Dessa anvisningar blev onödiga eftersom den tryckta bibliografin aldrig gavs ut. Läs mer om likhetstecken.

Om en delsiffra avslutas med en asterisk betyder det att arbetet avbrutits. Asterisker i den betydelsen används inte numera men ska inte ändras:

245 1 0 #a …. (3*)

 

Se även Föreskrivna källor - SB17-poster

 

6. Vad behöver inte tas med i titelciteringen?

Referenstiteln ska i princip citeras i sin helhet men uteslutningar kan göras. ISBD 1.1.5.1. har inte samma exempel som nedan men grundtanken är att man inte ska ta med allt ”krafs” på titelsidan, sådant som inte är viktigt för titelciteringen: 

  • titelns radindelning, dvs. snedstreck (/) i slutet på en rad
  • In fidem protocolli, Joh. v. Heland och liknande uppgifter
  • innehållsförteckningar i titeln
  • upphovsmannauppgifter som redovisar ett mycket stort antal personer
  • mycket långa ingresser
  • religiösa invokationer, motton, citat, deviser, anmärkningar, epigram, bildtexter, prisuppgifter på titelsidan eller dess motsvarighet, om de inte har något syntaktiskt samband med titeln (prisuppgifter anges däremot i en anmärkning).
  • upphovsmäns personliga titulaturer.

Enligt ISBD 1.5.5.5 citeras personliga titulaturer, föreningsinitialer etc. om det är nödvändigt av språkliga skäl, för att kunna identifiera en person eller placera en persons aktiviteter i ett sammanhang. I alla andra fall ska titulaturer etc. uteslutas. Det är svårt att följa denna regel konsekvent.

Svensk praxis är att inte ta med titulaturer som följer efter ett namn men att den första titulaturen som föregår ett namn tas med medan övriga utesluts. Denna praxis används med förnuft. Om titulaturerna i ett enskilt fall bedöms som viktiga tas de med i beskrivningen.

Personliga titulaturer som uteslutits, uteslutningar markeras med tre punkter:

245 1 0 #a Kongeriget Sverrigs historie fra de ældste til nærværende tider i et udtog / #c af Sven Lagerbring, ... (cancellierad, prof. i Historien i Lund samt medlem osv. har uteslutits)

 

Titulaturen som föregår namnet är medtagen av språkliga skäl, de som följer efter namnet har uteslutits:

245 1 0 #a Exercitatio theologica de deprecatione calicis Christi, : quam ... praeside ... Joh. Andr. Quenstedt ... in florentissima electorali ad Albim Academia, ... 

 

7. Avbrutna titelcitat

Referenstiteln ska i princip citeras i sin helhet. Vid reducerad ambitionsnivå avbryts titelcitatet tidigare, vilket anges med tre punkter … med mellanslag före och efter titelcitatet.

Uteslutningar inne i titeln bör undvikas. Om de ändå görs markeras uteslutningen på samma sätt. Om titelsidan redovisar ett mycket stort antal personer kan citatet avbrytas tidigare.

Risken med uteslutningar är att den som söker efter en viss bok inte får träff om han/hon söker på ord som markerats med uteslutningstecken. Avbryt inte titelcitat för tidigt och uteslut i första hand ”ointressanta” textsjok inne i titeln, sådana som nämns i Vad behöver inte tas med i titelciteringen?

Avbrutet citat inne i titeln och på slutet:

245 1 0 #a Uti ämbetsbref af denne dag, har herr hof-cantzlern ... C.B. Zibet behagat underrätta mig, att ehuru kongl. maj:t ... täckts förbjuda införslen i riket af böcker ... af danska författare eller innom Danmark till trycket befordrade ... har kongl. maj:t likwäl kommit i ärfarenhet, att danska tidningar i riket inkomma och kringspridas ... 

 

 

8. Information som föregår titeln  

Citera titelinformation som föregår titel som ett verk är känt under (ISBD 1.1.5.1). Komplettera med fält 130, 240 eller 246 beroende på vilket fält som passar bäst i det enskilda fallet:

100 1 #a Skelton, John, #d 1460-1529
240 1 0 #a Colyn Clout
245 1 0 #a Hereafter foloweth a litel boke called Colyn Cloute

 

Om författarnamnet står i genitiv, före själva titeln, ska namnet tas med som en del av titeln:

245 1 0 #a Emanuel Swedenborgs Epilog zu dem letzten Act der Teuffeleien des Magister Kindleben.

 

Se även Information som föregår titel i fält 500.

9. Felaktigheter i trycket 

Uppenbara felaktigheter citeras som de står i trycket men markeras med [sic] enligt ISBD A.8. Var frikostig med titelbiuppslag i fält 740.

Nutida stavning stämmer inte alltid överens med handpresstidens så ange [sic] endast för uppenbara stavfel:

245 1 4 #a The hisorie [sic] of Quintus Curtius
740 4 #a The historie of Quintus Curtius

 

Tryckfel kan ha rättats under tryckningen. De första exemplaren innehåller då tryckfelet medan senare exemplar är rättade. I SB17-projektet hade man ofta tillgång till många exemplar, med och utan tryckfel. Då angav man den senare, korrekta titeln i fält 245 och den ursprungliga, felaktiga titeln i fält 500

Detta är möjligt i retrospektiva projekt men inget man normalt behöver fundera på. Om befintlig post beskriver ett exemplar med tryckfel och det egna exemplaret är korrekt, anger man den rättade felstavningen enligt ovanstående exempel, eventuellt kompletterat med en exemplarspecifik uppgift i fält 562 (beståndsposten). 

Felaktigheter i trycket - SB17-poster

Felaktigheter i trycket markerades med [!]. Det används inte numera men behöver inte ändras:

245 1 0 #a Tabel, öfver alla til Sockholm [!] inkomne osv.
Konverteringsfel - SB17-poster

Vid överflyttningar av SB17-poster från ett format till ett annat har den automatgenererade texten : #b lagts på långa titelcitat. Ta gärna bort sådan felaktig information:

245 1 0 #a Tilfälle gör tiufven. Divertissement i en act med vaudeviller. Ärnad at upföras för första gången på hennes kongl. höghets hertiginnans födelse-dag, den 22 martii 1783; men ej upförd förrän d. 8 april samma år på Ulricsdal, i deras majestäters : #b och den kongl. famillens öfvervaro.

 

Vid överflyttningar av SB17-poster från ett format till ett annat har den fysiska beskrivningen ibland hamnat i fält 245. Man får gärna flytta dessa uppgifter till fält 300 utan att kontakta KB:

245 1 0 #a Första begreppen af de nödigaste vettenskaper. Till svenska barns tjenst utgifne af Gustaf Regnér. Nionde, å nyo öfversedda och mycket tillökta, upplagan. Stockholm, tryckt i Ecksteinska tryckeriet. =1-2. 1829-30.=. #n [Del 1], #p Förra delen. 1830. xii, 140 s.

 

10. Tomrum i trycket 

Ibland har tryckaren lämnat ett tomrum för en inledande bokstav. Tanken var att den bokstaven skulle skrivas in för hand. Lägg till bokstaven inom klammer och förklara tillägget i en anmärkning enligt ISBD A.8 (titeln finns ej i LIBRIS):

245 1 4 #a [T]he true story of recent levels
500 #a Platsen för den inledande bokstaven har lämnats tom av tryckaren

 

Tomrum som tryckaren medvetet har skapat, till exempel för att lämna plats för datum- eller namnuppgifter citeras inom klammer. Använd termen tomrum. Eventuell handskriven text i tomrummet anges som en exemplarspecifik anmärkning i fält 562 (beståndsposten) enligt ISBD A.8:

245 1 0 #a Kungörelse, Angående Någon tilärnad Entreprenade, af tändningen och underhållandet af Stadsens enskilte Lycktor. Gifwen Stockholms Rådhus den [tomrum] Junii 176[tomrum]

 

 

11. Interpunktion och mellanslag

Kommatecken, bindestreck

Alla former av kommatecken och bindestreck som förekommer i originalet skall återges med vanligt kommatecken eller bindestreck.

På titelsidan:

Kort berättelse, om den werlds=konnoge Johan Reinhold Pattkulls grufweliga död

Bibliografisk post:

245 1 0 #a Kort berättelse, om den werlds-konnoge Johan Reinhold Pattkulls grufweliga död …

 


Citera inte bindestreck vid radslut som enbart är till för att dela upp ett ord (ej kursiverat i trycket):

  • ... fe-
    bruarii
    ...

    citeras februarii

  • Breuiariū (abbreviatur)m
    ritum alme eccle=
    sie Arosien=
    sis
    .

    citeras Breuiariū [secundu]m ritum alme ecclesie Arosiensis.

Ett bindestreck som bedöms vara en del av ordet citeras däremot alltid, även om det råkar infalla vid ett radskifte:

  • ... lik-
    predikan
    ...

    citeras lik-predikan

Punkter

Punkter ska alltid citeras vilket ofta innebär dubbel interpunktion när man använder fullständig MARC21-formatering. Den första punkten efter Sancti Mauri finns

i trycket, den andra är ISBD-interpunktion: 

245 1 0 #a Sancti Gregorii papæ I. cognomento magni, … ordinis Sancti Benedicti, è congregatione Sancti Mauri.. #n Tomus secundus.

 

Likhetstecken

SB17 skulle resultera i en tryckt bibliografi. Information som lades inom likhetstecken i fält 245, och andra fält, skulle visas kursivt i den tryckta bibliografin. Dessa anvisningar blev onödiga eftersom den tryckta bibliografin aldrig gavs ut.

Likhetstecknen behöver inte rättas men den här typen av information används inte vid primärkatalogisering av äldre tryck.

Impressum saknas i trycket:

245 1 0 #a Stockholm, den 24 martii. Lördagen kl. 7 om morgonen. Konungen har haft en någorlunda god natt. ... =S. impr.=.

 

Titeln är en rubriktitel. Numera anges källuppgifter i fält 500:

245 1 0 #a Stormägtigste allernådigste konung! =(Rubr.)=

 

Författarnamnet saknas i trycket, dvs. trycket har en författare men är anonymt utgiven. Numera anges upphovsuppgifter hämtade utanför trycket i fält 500:

100 1 #a Geijer, Erik Gustaf, #d 1783-1847 #4 aut 
245 1 0 #a Nytt ett och annat i anledning af frågan om academiska jurisdictionen. =Anon=.
 

Ae- och oe-ligaturer i trycket kunde inte återskapas och citerades i stället med likhetstecken. De indikerar att originalet har en ligatur, dvs. æ och inte ae.

Man skrev till exempel Holmi=ae= i posten när ligaturen var hopskriven i trycket. Eftersom det kan skapa problem vid sökning får man gärna ändra =ae= mitt i ett ord till æ. Övriga ligaturer löstes upp.

Mellanslag

Ibland kan ett mellanslag saknas efter ett kommatecken i trycket, där det borde finnas ett. Det omvända är också vanligt, att det finns ett mellanslag i trycket där det inte borde vara något. Normalisera sådan information.

På titelsidan:

 ... valet de chambre dv roy ,&de la royne sa mere.

Bibliografisk post:

245 1 0 #a … valet de chambre dv roy, & de la royne sa mere.

 

12. Radslutscitering

KB avråder från att återge titelns radindelning. Att markera varje radindelning, och i så fall även varje bindestreck vid radslut, är en tidsödande syssla och det försämrar också sökmöjligheterna.

Bibliotek som ändå vill markera radslut bör använda en standardinterpunktion. ISBD 0.3.2.1 anger fyra olika sätt att citera radslut. KB förordar i så fall användningen av ett dubbelt snedstreck, //.

Ett enkelt snedstreck, /,  kan misstolkas som ISBD-interpunktion och är därför inte lämpligt att använda.

Man måste då komma ihåg att även citera alla bindestreck i trycket:

245 1 0 #a … de oförfarna bå-// de i städerna …

13. Små och stora bokstäver 

Titeln citeras exakt vad beträffar stavning och interpunktion. Däremot normaliseras bruket av små och stora bokstäver enligt moderna principer. Under handpresstiden blandades ofta stora och små bokstäver lite hur som helst, och inte enligt strikta språkregler, vilket är en anledning till normaliseringen.

På titelsidan:

Napoleon, såsom Menniska, Hjelte och Eröfrare. Ett utkast till hans charakteristik af E. M. Arndt.

Bibliografisk post (efter punkt i trycket följer ”alltid” en versal):

245 1 0 #a Napoleon, såsom menniska, hjelte och eröfrare. : #b Ett utkast till hans charakteristik / #c af E. M. Arndt.

 

  

 

14. Citering av Uu/Vv samt UUuu/VVvv

Många regelsamlingar föreskriver normalisering av U och V. I praktiken är det svårt att genomföra en sådan normalisering med en rimlig konsekvens i tillämpningen eftersom bruket av U och V i originalen skiftar mellan tidsperioder, geografiska områden och mellan olika typsnitt.

En normalisering försvårar således identifieringsmöjligheterna och avrådes ifrån. Återge dem hellre som de står i trycket enligt alternativet i ISBD A.7.

Skriv exempelvis U/u som u och V/v som v. Ibland har UUuu/VVvv innebörden W. De citeras också uu respektive vv: 

245 1 0 #a Carolo. XII. Perpetvvm. Trivmphatori.
 

15. Citering av versala I/J och U/V i vissa typsnitt

Vissa typsnitt använde bara en bokstav för I/J (fraktur) och U/V (vissa antikvakursiver) där den vanliga antikvan använder två.

Det innebär till exempel att ett verk med ord som i dag skulle stavas med I eller J konsekvent stavas med J. Dessa citeras som I/i eller J/j beroende på vad som är rimligt i varje enskilt fall och konsekvent inom posten, enligt alternativet i ISBD A.7.

Normalisera enligt den nutida stavning som gäller för språket i resursen om det är omöjligt att bestämma vilken bokstav som avses (ej kursiverat i trycket):

JSAK i trycket citeras Isak

JOHANNES i trycket citeras Johannes (kan också stavas Iohannes)

16. Citering av I i slutet på ord

Ett versalt I i slutet på ett ord är en ligatur som uttyds ii eller ij.  Det anger platsen för något (=lokativ). Återge I som det står i trycket enligt alternativet i ISBD A.7 (ej kursiverat i trycket):

  • CarstadI citeras CarstadI 

Se även Ligaturer

17. Romerska siffror

Arabisera inte romerska siffror i referenstiteln eller i delbeteckningar eftersom vi vill citera uppgifterna i trycket ordagrant. Läs mer om romerska siffror under Kronogram och i fält 260.

18. Kronogram

Ett kronogram är en bokstavsgåta där årtal döljs genom att bokstäver har fått vissa talvärden. De förekommer främst i samband med högtidliga tillfällen och årtalet gäller oftast själva händelsen. Själva texten kan för det mesta avslöja vilket år det rör sig om och därmed göra det lättare att förstå vilka bokstäver som också har ett numeriskt värde.

Kronogram kan anges inom klammer i delfält 260 #c om tryckår saknas.

Kronogram förekommer ofta i samband med stenstil (lapidarstil), dvs. en korthuggen stil där varje ord avslutas med en punkt vilket innebär att många bokstäver, förutom kronogrammet, är versaler. Kronogrammen återges med versaler eftersom det blir obegripligt annars (ISBD A.7).

På titelsidan:

... VOTIVVM. VIVAT!. AVSPICATO. SVECIS. DIE. ...

Bibliografisk post:

5 + 1 + 5 + 5 + 1000 + 5 + 1 + 5 + 5 + 1 + 100 + 5 + 100 + 1 + 500 + 1 = 1740

245 1 0 #a ... VotIVVM. VIVat!. AVspICato. SVeCIs. DIe. ...

 

 

19. Förkortningar (inklusive abbreviaturer)

Förkortningar ska inte lösas upp utan återges så exakt som möjligt, inte etc. etc, etc. i följande exempel:

245 1 0 #a Stormariae et Dithmarsiae, &c. &c. &c.

 

Förkortningar eller andra tecken som inte kan återges redovisas inom klammer (ISBD 0.6.6). Vid behov ges en lämplig förklaring i fält 500.

Abbreviaturer är förkortningar av ord genom uteslutning av en eller flera delar av ordet. De användes på handpresstiden bland annat för att man ville efterlikna handskrifter, där abbreviaturer var vanliga. Man ville även spara utrymme och tid, i vissa fall även göra en text svårläsbar eller oförståelig för andra än experter:

Abbreviatur för secundum:

245 1 0 #a Breuiariū [secundu]m ritum alme ecclesie Arosiensis.
500 #a Abbreviaturen för "secundum" har lösts upp i titelciteringen

 

Abbreviatur för psalmorum:

245 1 0 #a Psalterium Dauid … de laude psalmo[rum]
500 #a Abbreviaturen för "rum" i ”psalmorum” har lösts upp i titelciteringen

 

Krångliga abbreviaturer bör lösas upp. Om man gissar vad abbreviaturen står för markerar man det med ett frågetecken:

245 1 0 #a … psalmo[rum?]
500 #a Den troliga abbreviaturen för "rum” i ”psalmorum” har lösts upp i titelciteringen

 

Kan man inte alls uttyda abbreviaturen markerar man det med ett frågetecken:

245 1 0 #a … psalmo[?]
500 #a Abbreviaturen i ”psalmo[?]” har inte kunnat bestämmas

 

20. Ligaturer

Ligaturer är tecken som bildats genom hopskrivning av andra tecken, vanligtvis två. En vanlig ligatur är æ. Var frikostig med titelbiuppslag, speciellt om ligaturen förekommer i början på titeln.

CarstadI i trycket citeras CarstadI
(versalt I i slutet på ett ord är en ligatur som uttyds ii eller ij

ß i trycket citeras sz.

Ligatur sz citeras sz, inte ss:

245 1 0 #a Bemerkungen über Ruszland in Rücksicht ...
740 0 #a Bemerkungen über Russland in Rücksicht

 

Ligatur tz citeras tz:

245 1 0 #a Ariadnens, königlicher Printzessin von Toledeo ...
740 0 #a Ariadnens, königlicher Prinssessin von Toledeo ...

 

 

21. Övrig titelinformation  

MARC21-formatering - alla delfält används

MARC21-formatering - endast delfält 245 #a används 

22. Upphovsuppgifter

MARC21-formatering - alla delfält används

MARC21-formatering - endast delfält 245 #a används

Upphovsuppgift hämtad från trycket men inte från titelsidan (fält 500)

Upphovsuppgift hämtad utanför trycket (fält 500)

Upphovsuppgift hämtad från trycket men inte från titelsidan (SB17-post)

Upphovsuppgift i rak följd som inleder titeln eller står överst på titelsidan

Upphovsuppgift som står i genitiv före titeln

Personliga titulaturer

Se även exempel i fält 500 (pseudonymer, konstnärer, översättare etc.) 

23. Vaga upphovsuppgifter i trycket

Ange vaga upphovsuppgifter i trycket, till exempel pseudonymer, signaturer eller initialer. Helst belägger man upphovsuppgiften och skapar uppslag i fält 100 eller 700 samt en auktoritetspost. Om det inte går att belägga upphovsuppgiften utan omfattande utredningsarbete kan det räcka med att redovisa den i fält 245. 

Titel som saknar huvuduppslag eftersom pseudonymen är okänd. Den som har mer kunskap om pseudonymen bör förbättra posten, dvs. skapa uppslag och en auktoritetspost:

245 1 0 #a Bref til fröken Christine Schmiterlöw då hon sammanvigdes med cornetten herr Åke Cedercrona den 27 maii 1781. Från Skallagrim Hållfaster.

 

Se även exempel i fält 500 för vaga upphovsuppgifter som inte angetts i fält 245.

24. Fortlöpande resurser 

Monografiserier

I de allmänna anvisningarna för fält 490 framgår att man vanligtvis inte behöver skapa seriehuvudposter men en seriehuvudpost kan exempelvis skapas om den klargör en komplicerad utgivning.

Följ i så fall reglerna i KRS kapitel 12, precis som för nyutgivet material. Det skapar annars förvirring om en monografiserie som startar på 1700-talet och avslutas på 1900-talet beskrivs på två olika sätt, dels enligt ISBD-reglerna för äldre tryck, dels enligt KRS-reglerna för nyutgivet material. Det innebär att man inte behöver ta med tryckets interpunktion.

Se även fält 246 för varianttitlar, fält 260 för utgivning och fält 362 för uppgift om start- och slutnummer, samt fält 490 för serieuppgifter i monografier.

Monografiserie:

245 1 0 #a Smärre skrifter hopsamlade 

 

Tidskrifter, dagstidningar, årsböcker etc.

Skapa en post för tidskriften etc.

Följ reglerna i KRS kapitel 12, precis som för nyutgivet material. Det skapar annars förvirring om en tidskrift etc. som startar på 1700-talet och avslutas på 1900-talet beskrivs på två olika sätt, dels enligt ISBD-reglerna för äldre tryck, dels enligt KRS-reglerna för nyutgivet material. Det innebär att man inte behöver ta med tryckets interpunktion.  

Se även fält 246 för varianttitlar, fält 260 för utgivning och fält 362 för uppgift om start- och slutnummer.

Tidskrift:

245 1 0 #a Orädd men lagbunden

 

 

25. Samlingsverk

De enskilda titlarna står på titelsidan


Samlingsverk med samlingstitel

I ISBD 1.1.4.3 nämns två alternativ, antingen anger man de enskilda verkens titlar i en anmärkning eller så beskriver man dem som en del av titeln. Följ det senare alternativet. Använd vanlig MARC21-formatering och ISBD-interpunktion om det går utan att bryta syntaxen, annars läggs hela citatet i delfält 245 #a och utan ISBD-interpunktion: 

245 1 0 #a Tractatus sex. 1. De electione Romani regis. 2. Paratitla recessuum imperii. 3. Comment: ad L. 5. §. 14 D. commodati. …

 

Samlingsverk utan samlingstitel

Titlarna citeras i den ordning de förekommer på titelsidan (ISBD 1.1.5.2.1.). Använd vanlig MARC21-formatering och ISBD-interpunktion om det går utan att bryta syntaxen, annars läggs hela citatet i delfält 245 #a och utan ISBD-interpunktion:

245 1 4 #a The serving-man become a queen. Jockey of the Green. The lass of Richmond Hill
 

De enskilda titlarna har egna titelblad

Det första titelbladet citeras i fält 245 och övriga titelblad redovisas i fält 505. Förutsättningen är att trycket urspungligen gavs ut på det sättet och inte är ett kolligatband.

Läs mer om redovisning av titlar med egna titelblad i fält 505.

Senast uppdaterad: 2015-11-10
Innehållsansvar: Torbjörn Persson, e-post: fornamn.efternamn@kb.se