Digital publicering

Parallellutgivning och identifikatorer

De som ger ut olika bandtyper eller andra publiceringsformer av tryckta skrifter definierar dessa med hjälp av en standardiserad indikator, till exempel  ISBN. När man publicerar på webben är det ännu viktigare att man kan skilja på de olika publiceringsformerna och formaten.

Det gör man på olika sätt med hjälp av identifikatorer. Man kan, i samband med uppgifterna om utgivningen, lägga till en beskrivning av vilken identifikator  som identifierar den tryckta  skriften och vilken som identifierar den digitala resursen.

Exempel på identifikatorer

eller

Man kan lägga in samma identifikatoruppgifter i både filen och utskriften. På så sätt blir det tydligt att skriften finns i flera versioner eller olika typer av utgåvor.
Följande presentation kan användas som alternativ:

Kungl. biblioteket rekommenderar att URN:NBN används för digitala resurser. Denna identifikator underlättar återsökbarheten för det digitala dokumentet. Den minimerar också risken att sökningen av ett dokument leder till döda länkar. 

URN:NBN för digitala resurser

De URN:NBN som KB delar ut får användas enligt följande principer:

KB rekommenderar att URN:NBN huvudsakligen används för digitala resurser, som antingen är fritt tillgängliga eller som kan nås via lösenord. Med digital resurs i det här sammanhanget menar vi i första hand en dokumentliknande publikation publicerad i något digitalt format, exempelvis html eller pdf. Innehållet i resursen bör vara någorlunda konstant. Exempel på resurser som kan ha URN:NBN som identifikator är rapporter, bilder, kartor och artiklar. URN:NBN kan vara identifikator för en enskild fil eller för en version av en digital resurs. Huvudsyftet med identifikatorn är i detta fall att underlätta resursens återsökbarhet.

Identiska kopior av en resurs (kopior med samma innehåll och format) ska ha samma URN:NBN. Kopiorna kan däremot ha olika URL.

Om en resurs ges ut i flera olika format (exempelvis HTML och PDF), men med samma innehåll, ska varje formatvariant ha ett eget URN:NBN.

Om resursen revideras kan ett nytt URN:NBN ges endast om innehållet har förändrats väsentligt (inte bara rättelser av skrivfel). Ett tidigare URN:NBN får aldrig ges åt en annan resurs.

Resurser som inte tilldelas URN:NBN

Digitala resurser som uppdateras ofta, exempelvis webbplatser och databaser, samt seriella nätpublikationer (tidskrifter), bör inte tilldelas ett URN:NBN. I många fall tilldelas de istället ISSN.

ISBN och ISSN för digitala resurser

ISBN ges till elektroniska dokument i fysisk form

KB rekommenderar att man huvudsakligen ger ISBN till elektroniska dokument i fysisk form, det vill säga de objekt som i dag omfattas av pliktexemplarslagen. Det innebär alltså cd-rom, disketter och ljudkassetter samt videogram, om man kan jämföra dem med monografier.

ISBN kan numera även användas på monografiska digitala resurser av mer permanent och kommersiell karaktär. Det kan vara romaner, akademiska avhandlingar och monografier i serier. Huvudsyftet med att använda ISBN på digitala resurser är i detta fall att underlätta identifikation av resursen för detaljhandeln i samband med försäljning (till exempel internet-bokhandel).

Om en monografi finns utgiven både i pappersutgåva och som digital resurs, ger man båda publikationsformerna olika ISBN. 

Det är önskvärt att ISBN även finns i publikationens metadata.

ISSN ges till digitala resurser som förändras

ISSN kan ges åt digitala resurser av föränderlig karaktär, till exempel webbplatser som uppdateras kontinuerligt, databaser, tidskrifter, dagstidningar och sammanhållande serier.

En resurs utgiven både i pappersformat och i digitalt format ska ges olika ISSN. Numren ska placeras väl synliga i de olika formatvarianterna.

Varianter med samma innehåll, men i olika digitala format (t.ex. HTML och PDF) ges däremot endast ett ISSN.