"Swenske songer eller wisor nw på nytt prentade" … Stockholm, [Kungl. Tryckeriet] 1536

Format: Oktav (8:o)
Kollation: A-E⁸, [F ¹, ²] = [II]-XXXIX, [I] blad
Omfång: [84] sidor
Typsnitt: Schwabach
Band: Biblioteksband, 1800-tal
Yttre mått: 14 x 10,5 cm

Avbildat exemplar: KB variant a
KB:s varianter a och b (defekt) är av olika sättning och utgör således två skilda upplagor. I variant b, som bör vara tryckt senare, finns flera korrigeringar (några exempel: A₁ versosidan rad 4 står "Gudzküdskap", rad 11 "naturligh"; A₂ rectosidan har fått arksignatur varför sista raden flyttats till nästa sida; på B₁ rektosidan rad 15 är insatt " til tess han betalade then skuld"; C₂ rectosidan står "scal"; E₁ versosidan rad 5-6 nedifrån står "helga"; på E₃ rektosidan har sista meningen fördelats på fyra rader; se vidare I. Collijn, 1927-31, s. 40).

Det avbildade exemplaret tycks enligt noteringen på titelsidan en gång ha ägts av en person vid namn Clemens Henrici.

Kända exemplar: KB variant a och b = 2 upplagor med samma tryckår. Ytterligare en variant (upplaga?) finns i kyrkoarkivet i Tövsala, Finland (se I. Collijn, 1934-38, s. 368 f., O.D. Schalin, 1933)

Upplagor: 1526?, 1530, 1531?, 1536 2 (eller 3?) upplagor, 1543, 1549, 1567, 1572 med flera senare utgåvor. (Beträffande de tidiga upplagorna se I. Collijn 1927-31, s. 38, S. Ek 1918, s. 20 ff.)

KOMMENTAR
Swenske songer eller wisor från 1536 är den första fullständigt bevarade svenska psalmboken. Den första upplagan, som med största sannolikhet utkom 1526, har helt gått förlorad. Publikationerna är utgivna anonymt, liksom många av de tidiga reformationsskrifterna, men anses tveklöst ha Olaus Petri (1493-1552), den svenska kyrkans främste reformator, som upphovsman. Några av psalmerna kan också vara diktade av honom. Andra är sannolikt författade av Ericus Olai och brodern Laurentius Petri, sedermera Sveriges förste lutherske ärkebiskop. Många är översättningar av latinska eller tyska psalmer.

I bokens förord redovisas principerna för den reformerta psalmdiktningen. Sångerna ska, säger författaren, skrivas på "förstondeligit mål", det vill säga på svenska språket, för att kunna förstås av alla, de ska ha sin fasta grund i skrifterna och de ska lära och förmana människorna. Liknande krav återkommer i flera skrifter av Olaus Petri och är ett av skälen till att han kan knytas till upphovsmannaskapet (jfr S.-Å. Selander, 1994, s. 137 ff.).

Vid den här tiden var det inte självklart att gudstjänsten skulle innehålla musik och sång. De första psalmböckerna var närmast ämnade för profant bruk, sånghäften som kunde användas vid samkväm och dylikt. Musikaliska inslag i gudstjänsten blev dock vanliga under 1500-talet och infördes formellt i och med 1571 års kyrkoordning.

"Sångerna" utgavs i många upplagor fram till 1645 då den så kallade Uppsalapsalmboken kom. Den senare blev Sveriges första officiella, av staten erkända psalmbok.


LITTERATUR
Collijn I., Sveriges bibliografi intill år 1600. - Uppsala 1934-38. - Bd 1 : 1478-1530, s. 368 f.

- Sveriges bibliografi intill år 1600. - Uppsala 1927-31. - Bd 2 : 1530-1582, s. 38 ff.

Ek S., "Våra första psalmböcker". - I: Samlaren 39(1918), s. 1 ff.

Liedgren E., Svensk psalm och andlig visa. - Stockholm 1926. - S. 61 ff.

Schalin O.D., "En ny variant av 1536 års svenska psalmbok". - I: Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen 20(1933), s. 199 ff.

Selander S.-Å., "Olavus Petri - psalmdiktare för den goda sakens skull?" - I: Olaus Petri - den mångsidige svenske reformatorn : nio föredrag om Olaus Petri. - Uppsala 1994. - (Skrifter utgivna av Svenska kyrkohistoriska föreningen ; 49). - S. 129 ff.

Lillemor Lundström

Svenskt tryck före 1700