Alfabeten

Det glagolitiska alfabetet är slavernas äldsta alfabet. Det skapades av Konstantinos-Kyrillos (c. 836-869) som tillsammans med sin bror Methodios (c.815/16-885) har kallats slavernas apostlar. Alfabetet utformades troligen på 860-talet i samband med brödernas mission i Stormähriska riket. Bröderna översatte evangelietexter och de viktigaste gudstjänsthandböckerna till slaviska och för detta skapade de ett nytt skriftsystem. Språket kallas i sin äldsta form för fornkyrkslaviska. Namnet på det glagolitiska alfabetet går tillbaka på det fornkyrkslaviska glagolъ som betyder ”ord”. Vissa tecken har lånats från grekisk minuskelskrift och orientaliska skriftsystem, men för övrigt är det glagolitiska alfabetet Konstantinos egen skapelse. Skriften har utvecklats i två varianter – den ”runda” som försvann på 1000-talet och den ”kantiga” som har använts i de kroatiska områdena till relativt nyligen. En mässbok tryckt i Rom 1905 är den sista tryckta kroatisk-glagolitiska boken.
De tidigaste glagolitiska handskrifterna är från slutet av 900-talet och början av 1000-talet. Mycket viktiga källor för rekonstruktionen av den ursprungliga glagolitiska skriften är s.k. abecedaria, dvs. förteckningar över alfabetets alla bokstäver ibland också med deras ljudvärden. De två äldsta, som finns i Bibliothèque nationale i Paris och Bayerische Staatsbibliothek i München dateras till 1000- och 1100-talet. Codex Gigas innehåller ett glagolitiskt abecedarium, som dateras till andra hälften av 1300-talet. Det är det tredje äldsta bevarat abecedarium efter Paris och Münchens.

Trots att det kyrilliska alfabetet har fått sitt namn efter Konstantinos Kyrillos var han inte dess upphovsman. Alfabetet, som troligen skapades av en av Kyrillos och Methodios elever, återgår på en grekisk majuskelskrift från 800-talet. Från det glagolitiska alfabetet har man lånat tecken för slaviska språkljud som inte finns i grekiskan. Den kyrilliska skrifttypen var begränsad till den östkristna riten till skillnad från den glagolitiska som också användes för katolska gudstjänsttexter. Det kyrilliska alfabetet trängde under 900-1100 talen undan det glagolitiska alfabetet i de sydslaviska områdena, det vill säga i Makedonien, Serbien och Bulgarien. Till det ryska Kievriket kom det genom Bulgarien på 900-talet.
Till de första minnesmärkena räknas 800-talets steninskriptioner från Bulgarien. Till de mest betydelsefulla handskrifterna hör den s.k. Savvas bok, en evangeliebok med texterna anpassade till läsningar under kyrkoåret (áprakos-evangelier) och Codex Suprasliensis, ett urval av helgonlegender, som ska läsas under kyrkoåret (menologium). Båda handskrifterna är från 1000-talet. 

Codex Gigas innehåller båda alfabeten. De är skrivna på två separata, delvis skadade pergamentstycken, som har fästs på pärmens insida (f. 1v). Stycket med det glagolitiska alfabetet klistrades på en anteckning från 1295, men avlägsnades därifrån och flyttades längre ner av  fornforskaren George Stephens på 1800-talet. För att få fram anteckningens text behandlade han den kemiskt med reagentvätska.  

Efter det glagolitiska alfabetet står både i glagolitisk skrift och i latinsk översättning att abbot Divissus (tj. Diviš, lat. också Dionysius) lät skriva detta azbukinidarium (abecedarium). Namnet Diviš står också nedanför det kyrilliska alfabetet. Det är svårt att avgöra om det rör sig om Diviš I, abbot i Břevnovklostret under åren 1360-66 och en känd doktor i teologi, eller Diviš II, abbot 1385-1409. Tillkomsten av de båda alfabeten måste emellertid sättas i samband med ett uppblomstrande intresse för slavisk liturgi under 1300-talet och grundandet i Prag av det katolsk-slaviska klostret Emmaus (tj. Emauzy) som fick påvens tillstånd att förrätta sina gudstjänster på kyrkoslaviska. Munkar från Kroatien tillkallades för att undervisa de tjeckiska munkarna både i kyrkoslaviska språket och i det glagolitiska alfabetet. Till klostrets skyddshelgon utnämndes missionärerna Kyrillos-Methodios samt den helige Prokop av Sazava. Det var han som på 1000-talet grundade Sazavaklostret, ett benediktinerkloster med slavisk rit. Prokops efterföljare blev dock utdrivna från Sazava och det slaviska klostret intogs 1097 av korsfararna. Biblioteket förstördes.

Codex Gigas glagolitiska alfabet är av den ”kantiga” typen och stämmer bra överens med den kroatiska praxisen från 1300-talet.  
Det kyrilliska alfabetet var inte helt okänt i Böhmen på 1300-talet, främst på grund av kontakterna med Ryssland. Abecedarium i Codex Gigas verkar inte vara skrivet av en speciellt driven hand och alfabetet innehåller en del arkaiska drag. Handskriftens abecedarium är dock en mycket viktig källa, då den är den äldsta bevarade.