Bibliotek i klostret i Břevnov

Vad klostret i Břevnov beträffar förfogar vi över ett flertal dokument, som delvis innehåller olika hänvisningar till klostrets boksamling, delvis kan knytas till samlingens volymer. Fast bibliotekts innehåll bara kan rekonstueras fragmentariskt, kan vi likväl med ledning av olika omnämnanden och upplysningar om klostrets skola, som åtnjöt gott rykte i utlandet, dra slutsatsen att i Brevnov fanns troligen ett relativt omfattande och varierat bibliotek, och även ett skriptorium. (Trots att vittnesmål om skolans rykte i utlandet härrör från en något senare tid kan man tänka sig att en liknande situation gällde åtminstone från slutet av tiohundratalet.)

Så tidigt som i slutet av tiohundratalet täckte klostrets bokproduktion inte bara dess egna behov utan försåg också klostret i Sázava med böcker, när man där övergick från den slaviska till den romersk-katolska liturgin. Det är möjligt att detta bibliotek på 1120-talet försåg Kosmas, domprosten i Prag, med källor för hans Chronica Bohemorum. I dedikationen av den andra boken av detta viktiga litterära och historiska arbete erinrar sig Kosmas vad abboten i Břevnov uträttade härvidlag. Vidare innehåller vissa av klostrets handskrifter från denna period en rad arbeten av författare från Karl den stores Schola palatina. Av detta sammantaget kan vi anta att biblioteket i Břevnov måste ha haft en ganska omfattande boksamling, både vad gäller ämnesinnehåll och antal volymer.

Den kulturella betydelsen av Břevnov är också viktig i fråga om klostret i Podlažice och Codex Gigas. Handskriftens texter måste ha baserats på lokala förlagor och benediktinernas viktigaste kloster i Böhmen var det som låg i Břevnov. Dessutom framgår banden mellan Podlažice och Břevnov av tidigare nämnda diplom från hertig Vladislav II, i vilket de båda klostrens abbotar står som vittnen omedelbart intill varandra.