Sverigebiblioteket, möte 29 april 2010

Närvarande, Sverigebiblioteket:

• Peter Almerud, Margaretha Eriksson, Krister Hansson, Mats Hansson, Gunilla Herdenberg (ordf.), Niclas Lindberg, Christina Persson, Helena Kettner Rudberg, Karin Carlsson George (sekr.)

Anmälda förhinder:

• Lars Björnshauge, Ulrika Domellöf Mattsson, Roland Esaiasson, Larry Lempert, Kerstin Rydbeck, Gunnar Sahlin

Närvarande övriga, KB: Britt Sagnert p.5

1. Mötet öppnas
Gunilla Herdenberg hälsade alla välkomna till mötet.

2. Minnesanteckningarna
Minnesanteckningarna från föregående möte lades till handlingarna med följande kommentarer under punkt 3, Planen för KB:s utökade uppdrag:
Dialogmötena, som hölls på sju platser i landet, samlade ca 600 personer med företrädare för hela bibliotekssfären samt några politiker och högre tjänstemän från regioner, landsting och kommuner. KB hade lagt upp en blogg om planen som fick många besökare. 

3. Godkännande av dagordning
Dagordningen godkändes med tillägget att förslaget till reviderad bibliotekslag diskuteras i samband med planen för KB:s utvidgade uppdrag.

4. Planen för KB:s utvidgade uppdrag / utvärdering av bibliotekslagen - diskussion
Planen för KB:s utvidgade uppdrag och utvärderingen av bibliotekslagen diskuterades. Gunilla rapporterade att planen inlämnats till Kultur- och Utbildningsdepartementen. Planen är ett uppdrag och ska därför inte gå ut på remiss. Synpunkter kan dock skickas till departementen.
Inger Eide-Jensens utvärdering av och förslag till revidering av bibliotekslagen lämnades till Kulturdepartementet i början av april.

Niclas informerade att Svensk Biblioteksförening skickar en skrivelse till Kulturdepartementet där man i huvudsak har positiva förväntningar inför genomförandet av planen och att det är angeläget att nuvarande minister fullföljer det särskilda samordningsuppdrag som regeringen gett KB. Regeringen behöver dock förtydliga vissa skrivningar i uppdraget.

Föreningen skickar en skrivelse till Kulturdepartementet om utvärderingen av och förslag till förändringar i bibliotekslagen. Föreningen sympatiserar i allt väsentligt med förslagen men vill gärna att folkbiblioteksmanifestet fångas upp mer. Man efterlyser också besked om regeringens tidplan för remissbehandling.

I remissvaret på Kultursamverkansutredningen kommer föreningen att framhålla att biblioteksmedlen bör hanteras av KB.

Gruppen enades om att Biblioteksföreningen tar fram underlag till skrivelser som berörda aktörer kan plocka ifrån.

KB utgår från att biblioteksmedlen i samverkansutredningen ska överföras från Kulturrådet till KB.

Margaretha informerade att Region Skånes kulturnämnd har skrivit ett yttrande över kultursamverkansutredningen där man samtycker till att KB är en lämplig samordningsaktör för bibliotekens infrastruktur: Gemensam katalog, e-tjänster och statistik. Däremot är det kulturpolitiskt tveksamt att Kulturrådets medel för verksamhetsbidrag och utvecklingsbidrag, ca 50 miljoner kronor, överförs till KB. Dessa medel bör gå till folkbibliotekens och regionernas utvecklingsarbete.

Föreningen Sveriges länsbibliotekarier kommer att skriva till departementet om planen och utvärderingen av bibliotekslagen.

Krister informerade att Stockholms läns landsting anser att biblioteksmedlen ska överföras till KB.

I diskussionen framfördes följande synpunkter:

• Om de medel som nu ligger hos Kulturrådet hamnar hos KB måste en infrastruktur och strategi på nationell nivå läggas upp så att förväntningarna från medborgarna/biblioteken uppfylls.
• Oavsett var pengarna hamnar måste bibliotekens uppgift som kulturinstitutioner i kommunerna synas i samverkansmodellen.
• En förutsättningslös dialog behövs med KB. En biblioteksmyndighet för styrning har saknats. Genom planen finns nu en stomme att bygga vidare på.
• Folkbiblioteken/kontra andra samhällsinstitutioner som mer riktar in sig på den enskilde individen. Biblioteken är inne i en förändringsprocess och kan bli en samhällsbärande institution. KB kan bli en motor i denna process så att kvaliteten på biblioteken blir bra.
• KB:s instruktioner måste kompletteras. Gunilla framförde att KB för en dialog med departementen om kompletteringar i instruktionerna.
• I planen föreslås en projektorganisation under en tvåårsperiod. Detta är endast en idé som inte hunnit behandlas ännu.
• Regionbiblioteken/Länsbiblioteken bör få en roll att följa upp kommunbiblioteken utan att uppfattas som kontrollmyndighet.
• Förslaget till reviderad bibliotekslag kan ge länsbiblioteken den roll länsstyrelserna har idag mot olika institutioner exempelvis inom miljöområdet.
• Hur hanterar folkbiblioteken sina ambitionsnivåer i de kulturplaner som ska fastställas i samverkansmodellen?

5. Fjärrlåneutredningen - Vad gör vi nu? Strategier för att gå vidare.
Utredningens vision för det nationella mediesamarbetet är att alla invånare ska få samma tillgång till information på samma villkor oavsett bibliotekstillhörighet.

Andelen fjärrlån utgör endast en liten del av bibliotekens totala andel utlån. Under 2008 motsvarade fjärrlånen ca 0,6 % av folkbibliotekens totala andel bokutlån (med undantag för depositioner) och 1,1 % av forskningsbibliotekens totala andel utlån av tryckt material samt nedladdningar av elektroniska dokument.

Enligt fjärrlåneutredningens förslag bör det statliga stödet till det nationella mediesamarbetet inriktas på insatser som i högre grad än idag ger effekt direkt för slutanvändaren.

För att ta ett steg vidare hade Britt Sagnert med flera medarbetare vid  avdelningen för Nationell samverkan tagit fram ett antal frågor utifrån utredningens förslag som underlag för en remiss till olika institutioner.

Britt presenterade remissunderlaget, som hade behandlats vid möte med utredningens styrgrupp tidigare samma dag och vid Nationella referensgruppens möte i slutet av mars. Ett kompletterat och reviderat underlag med en inledning till remiss skickas ut till Sverigebibliotekets ledamöter för synpunkter.
Därefter skickas remissen före sommaren till bibliotekscheferna vid följande bibliotek:

• Universitets- och högskolebibliotek
• Specialbibliotek
• Lånecentraler
• Länsbibliotek
• Sveriges depåbibliotek
• Ett tiotal större och mellanstora folkbibliotek (Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Umeå, Helsingborg, Jönköping, Borås, Örebro, Uppsala, Luleå)
• Ett mindre folkbibliotek i varje län
• SUHF, Svensk biblioteksförening, SFIS, Sveriges sjukhusbibliotekschefer

6. Dokumentet Biblioteket i samhället. Hur använder vi dokumentet i det nya uppdraget?
I planen för KB:s utvidgade uppdrag föreslås att Sverigebiblioteket avvecklas och ersätts av ett nationellt råd för hela bibliotekssfären, vilket stöds av gruppen. Det konstaterades att namnet har varit viktigt och använts på politiska nivåer. Hur dokumentet Biblioteket i samhället kan användas i kommande råd diskuterades. Det finns ett ansvar att föra över vad som gjorts för att förbättra bibliotekssverige till det nya rådet. Vidare ska ledamöterna fundera på ett lämpligt namn.

7.  Tid för nästa möte
Nästa möte äger rum den 15 september och tar bland annat upp fjärrlåneutredningen och projektorganisationen för KB:s utvidgade uppdrag.
Sverigebibliotekets sista möte blir 1 december.

8.  Mötet avslutas
Gunilla tackade deltagarna och avslutade mötet.