Bibliotek 2014

Under 2014 har en omfattande förändring av Sveriges officiella biblioteksstatistik genomförts. Det här är första gången som den nya samlade nationella biblioteksstatistiken presenteras.

Under 2014 har en omfattande förändring av Sveriges officiella biblioteksstatistik genomförts. Det här är första gången som den nya samlade nationella biblioteksstatistiken presenteras.

Urvalsramen för den officiella biblioteksstatistiken har förändrats. Ingående bibliotek måste nu uppfylla tre kriterier:

  1. Offentligt finansierade (helt eller delvis).
  2. Avsatt bemanning för biblioteksverksamheten minst 20 timmar per vecka, eller 0,5 årsverken.
  3. På något sätt tillgängliga för allmänheten (skolbibliotek: eleverna).

Syftet med förändringen har i första hand varit att kunna presentera en samlad nationell biblioteksstatistik och att i förlängningen underlätta för uppgiftslämnare och användare. Den nya statistiken gör också att tidigare möjligheter till dubbelredovisning undviks.

I och med att en genomgripande förändring gjorts av frågornas innehåll, definitoner och urvalsram ska jämförelser bakåt i tiden göras med stor försiktighet även om det kan konstateras att folk- och högskolebiblioteken i stort sett behållit sina tidsserier på de centrala variablerna.

2 300 bibliotek
Det främsta resultatet av undersökningen är att det inte finns så många bemannade serviceställen med bibliotek i landet som tidigare indikerats. Det finns sammanlagt biblioteksverksamhet som ligger inom urvalsramen på 2 329 unika gatuadresser i Sverige. Antalet bemannade serviceställen har också minskat över tid.

I 90 kommuner finns inget enskilt skolbibliotek som har minst 20 timmars avsatt bemanning per vecka, men däremot finns det i vissa av dessa kommuner serviceställen som är integrerade folk- och skolbibliotek.

100 miljoner medier
De offentligt finansierade biblioteken har sammanlagt ett fysiskt bestånd som överstiger 100 miljoner medier, varav 76 procent är böcker med skriven text. Det gjordes sammanlagt minst 77,4 miljoner fysiska lån på biblioteken.

E-medier ökar
Därtill kommer tillgången till e-medier. På forskningsbiblioteken är användningen av e-medier helt dominerande jämfört med den fysiska utlåningen. De offentligt finansierade biblioteken har närmare 9 000 licenser på olika databaser med e-medier. Den omfattande tillgången till e-medier genererade minst 37 miljoner sökningar och minst 75 miljoner nedladdningar/lån. Det är de 37 universitets- och högskolebiblioteksorganisationerna som dominerar, både tillgång till och användningen, av e-medier.

På folk- och högskolebiblioteken minskar den fysiska utlåningen över tid till förmån för ökande användning av e-medier. Men e-boksanvändningen på folkbiblioteken är alltjämt bara några få procent av deras totala bokutlåning. De kommunala biblioteken, inklusive skolbiblioteken, förmedlar 88 procent av den totala fysiska utlåningen i landet, minst 68 miljoner fysiska lån.

Hälften av eleverna
De enskilda skolbibliotek, alla kategorier, som ingår i urvalsramen ger service till 460 000 elever av de närmare 1,4 miljoner elever som går i grundskola eller gymnasium. Därtill kommer de integrerade folk- och skolbiblioteken som ger service till fler än 300 tusen elever. Även om det görs en uppräkning för bortfall av svar skulle detta i praktiken innebära att hälften av landets elever fortfarande saknar tillgång till en skolbiblioteksfunktion som är bemannad minst 20 timmar i veckan.

7 miljarder
Driftskostnaderna för de offentligt finansierade biblioteken uppgår till 7,3 miljarder kronor, 59 procent av utgifterna står kommunerna för och 38 procent staten. Ungefär hälften av driftskostnaderna är lönekostnader. Folkbiblioteken kostar drygt 4,1 miljarder och universitets- och högskolebiblioteken 2,1 miljarder per år.

150 kronor per elev
De skolbibliotek som besvarat undersökningen köper in fysiska medier för 100 kronor per elev och e-medier för 50 kronor per år. Uppgifterna är dock osäkra på grund av svarsbortfall.

De offentlig finansierade biblioteken har egengenererade intäkter som uppgår till närmare 300 miljoner kronor. Närmare hälften av de egengenererade intäkterna utgörs av att biblioteken säljer bibliotekstjänster till andra organisationer och företag.

Totalt sett rapporteras 85 miljoner fysiska besök på biblioteken, vilket är en underskattning. En majoritet, 77 procent, av de fysiska besöken sker på folkbibliotek. Därtill kommer minst 60 miljoner webbesök på de offentligt finansierade bibliotekens webbplatser.

Få medier på nationella minoritetsspråk
Enligt bibliotekslagen ska biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet prioritera personer som talar nationella minoritetsspråk, men endast 0,81 procent av titelbeståndet på biblioteken utgörs av de språken. Totalt sett uppgav 64 procent, av de biblioteksorganisationer som besvarat frågan att de hade åtminstone en titel på något nationellt minoritetsspråk. De skolbibliotek som svarat att de har titlar på nationella minoritetsspråk hade i medeltal 5 titlar.

Barn och unga
Totalt sett finns 78 procent av det tryckta barn- och ungdomsbeståndet i landet på folkbiblioteken. Utlåningen av det tryckta ungdomsbeståndet uppgick till i genomsnitt 15,4 medier per invånare i åldersgruppen 0–17 år.

1,5 miljoner anpassade medier
Det totala beståndet av anpassade medier är 1,5 miljoner. Hälften av de offentligt finansierade bibliotekens bestånd av anpassade medier är talböcker. Det finns flera kommuner där inget av biblioteken har rapporterat att de har anpassade medier i sitt bestånd.

Mycket undervisning och aktiviteter
Totalt sett fanns det mer än 200 tusen deltagare i organiserad undervisning på biblioteken i hur man söker, värderar eller refererar till information. Folkbiblioteken i 93 kommuner uppger att de ger sådan undervisning, men majoriteten av undervisningen sker på universitets- och högskolebiblioteken.

Det offentligt finansierade biblioteken i landet anordnade fler än 214 tusen aktivitetstillfällen för sina besökare. Majoriteten av aktivitetstillfällena anordnades av folk- och skolbibliotek, vilket gör dem viktiga också ur ett kulturpoliskt perspektiv.

Senast uppdaterad: 2015-05-27
Innehållsansvar: Cecilia Ranemo, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Mer information

Ansvarig utredare
Cecilia Ranemo
tel. 010-709 36 39
biblioteksstatistik@kb.se

Mer information:
#biblioteksstat
Biblioteksstatistikbloggen

Sveriges nationalbibliotek