RDA

RDA står för Resource Description and Access (Resursbeskrivning och åtkomst). RDA är den katalogiseringsstandard som kommer att ersätta AACR2. RDA är anpassat till den digitala utvecklingen (e-resurser, onlinekataloger och semantisk webb) och avsedd att utgöra en datamodell för framtidens kataloger. RDA lägger tyngdpunkten att beskriva dataelement och relationer mellan dem, och säger inget om hur informationen ska presenteras. RDA är inte knutet till något särskilt beskrivningsformat, utan målet är flexibla data, som kan delas och återanvändas även utanför biblioteksvärlden.
 
Varför är detta viktigt för oss? Våra svenska katalogiseringsregler (KRS) är en översättning och bearbetning av AACR2. AACR2 uppdateras inte längre, och en progression till RDA är nödvändig för fortsatt internationellt samarbete och postutbyte. Samtidigt erbjuder RDA möjligheter till mer effektiv data-användning och bättre system.

RDA och FRBR

På detaljnivå innebär RDA inte så stora förändringar. Den bakomliggande strukturen är dock helt annorlunda. RDA använder sig av FRBR-modellen för att strukturera information. FRBR delar upp den bibliografiska informationen i olika nivåer: verk, uttryck, manifestation och exemplar. Strindbergs Röda rummet är t.ex. ett verk. Ett uttryck av detta verk kan vara den svenska originaltexten från 1879. Manifestationen motsvaras av en utgåva, t.ex. pocketutgåvan från 2006. Exemplaret är slutligen den faktiska boken du kan ha i din väska, göra hundöron i, glömma halvläst hos en vän och efter en hel del tjat få tillbaka och ställa i din bokhylla. En annan manifestation av Röda rummet är e-boksutgåvan. Exemplaret utgörs då av själva filen.
 
Våra bibliografiska katalogposter beskriver ofta manifestationsnivån, d.v.s. allt som är gemensamt för en särskild utgåva av en titel, medan sådant som hör ihop med exemplaren syns i beståndsinformationen. De högre (mer abstrakta) nivåerna verk och uttryck har hittills endast varit underförstådda, eller i bästa fall framgått genom en auktoritetspost för titeln. RDA definierar tydligt verk och uttryck, vilket gör att information som knyts till dessa högre beskrivningsnivåer sedan kan ”ärvas” av de underliggande nivåerna. Att Strindberg är upphovsman till Röda rummet som handlar om den unge idealisten Arvid Falk behöver då inte upprepas varje gång en ny utgåva ska beskrivas. I katalogiseringssammanhang är detta en smärre revolution.
 
Regelverket KRS beskrivs i ”röda boken”. För RDA motsvaras denna av RDA Toolkit. Detta är en onlinetjänst som f.n. erbjuds via abonnemang från ALA. Förutom själva regelverket innehåller tjänsten olika tilläggsfunktioner och möjligheter till egna anpassningar.

Hur ser RDA ut?

Redan idag finns RDA-poster i Libris. Så länge RDA uttrycks i MARC21 är skillnaderna mellan RDA och KRS inte iögonfallande. Fält 040 delfält e innehåller värdet ”rda” och ofta finns fälten 336 (innehållstyp), 337 (medietyp) och 338 (bärartyp), vilka tillsammans ersätter den allmänna medietermen (t. ex. ”[Elektronisk resurs]”). RDA-posterna använder i princip inga förkortningar och i titelfältet har man övergivit ”the rule of three” och kan i stället välja mellan att ange alla upphovsmän, eller bara den första.
 
RDA skulle kunna uttryckas i en mer utvecklad databasmodell där olika poster för verk, uttryck och manifestationer länkas till varandra. Länkning av den typ vi idag använder för att koppla auktoriserade namnformer till de bibliografiska posterna skulle kunna utvecklas och användas också för andra delmängder av den bibliografiska informationen. Framtidens kataloger bygger på nätverk av relationer och passar bra ihop med den teknik som används för att bygga den semantiska webben. Det är här de verkligt stora möjligheterna med RDA finns.

RDA i världen och i Sverige

RDA utvecklas av Joint Steering Committee for the development of RDA (JSC). JSC består av representanter för olika biblioteksorganisationer från olika delar av världen. Utvecklingen bevakas bl.a. av den europeiska intresseorganisationen EURIG (European RDA Interest Group). Den 31 mars 2013 gick Library of Congress över till RDA, och därefter följde flera andra av världens stora nationalbibliotek.
 
Den 13 september 2012 fattade Riksbibliotekarien principbeslut om en svensk progression till RDA. Tidplan för denna är ännu inte fastslagen. Principbeslutet innebär att vi kan fortsätta arbeta med hur övergången praktiskt ska genomföras. Arbetet drivs av Resursbeskrivning och åtkomst, RÅ, som är en arbetsgrupp under Expertgruppen för metadata.

Senast uppdaterad: 2013-11-07
Innehållsansvar: Miriam Säfström, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Relaterade länkar

Expertgruppen för metadata

Arbetsgruppen RÅ

Joint Steering Committee for the development of RDA (JSC) 

RDA Toolkit

EURIG

FRBR-modellen

 FRBR (svenska)

 FRAD (svenska)

Expertgruppens blogg

Ett RÅ:are Sverige konferens om RDA 18 september 2013

 

Sveriges nationalbibliotek