2017-05-24

E-böcker ökar och biblioteken satsar på barn och unga

E-boksutlåningen ökar kraftigt och många bibliotek satsar på barn och unga. Dessutom har det blivit vanligare att folkbibliotek håller öppet utan personal på plats (meröppet), enligt KB:s statistikrapport Bibliotek 2016.

E-boksutlåningen ökar

E-böcker och andra e-resurser dominerar sedan flera år på universitets- och högskolebiblioteken. På folkbiblioteken har e-boksanvändningen ökat med 25 procent sedan föregående år. Nu uppgår den till närmare 1,9 miljoner nedladdade böcker. Totalt görs 7,9 nedladdningar av e-medier per invånare (7,2 år 2015). Om man bara tittar på folkbiblioteken sker 0,3 nedladdningar per invånare (0,2 år 2015).

Däremot har den fysiska utlåningen på folkbiblioteken minskat med 4 procent. Eftersom e-böcker bara utgör 5 procent av folkbibliotekens initiala bokutlåning ersätter inte den ökade e-boksutlåningen denna minskning.

Initial bokutlåning syftar på när boken lånas första gången.

De fysiska besöken minskar – de virtuella ökar

Även antalet biblioteksbesök minskar.  Nu uppgår de fysiska besöken på samtliga bibliotek till 85,6 miljoner, vilket är en minskning med 3 procent. Majoriteten av besöken görs på folkbiblioteken, men dessa har tappat närmare en miljon besök sedan 2015.

Universitets- och högskolebiblioteken är välbesökta av studenterna, även om antalet fysiska besök minskat med 10 procent. Under 2016 gjordes närmare 15 miljoner besök av de cirka 300 000 studenterna, anställda och forskare.

Samtidigt ökar de virtuella besöken i universitets- och högskolebibliotekens Discoverysystem med 5 procent. Antalet unika IP-nummer som besöker bibliotekens webbplatser ökar med 16 procent. Utvecklingen ligger i linje med den ökade användningen av e-medier inom sektorn.

Mer för barn och unga

Statistiken visar att många bibliotek satsar mer på att arbeta gentemot barn och unga. Antalet årsverken för arbete med barn och unga har ökat med 5 procent. (Bibliotekens totala antal årsverken ökade med 1 procent)

Dessutom ökar antalet aktivitetstillfällen som riktas till barn och unga. År 2016 var det 90 tillfällen per 1000 invånare under 18 år – att jämföra med 81 per 1000 invånare år 2015.

41 procent har tillgång till skolbibliotek

De skolbibliotek som ingår i statistiken är bibliotek med en bemanning på minst halvtid. Totalt går 532 000 elever i grundskolan och på gymnasiet i skolor med tillgång till sådana bibliotek. Det utgör 41 procent av de svenska eleverna.

Folkbiblioteken rapporterar att ytterligare 144 000 elever har tillgång till så kallade integrerade bibliotek, det vill säga folkbibliotek som även fungerar som skolbibliotek. Det finns 440 integrerade bibliotek i kommunerna, men det är osäkert hur många elever som använder dem.

Fortfarande har dock bara drygt hälften av landets 1,3 miljoner elever tillgång till ett skolbibliotek med ungefär halvtidsbemanning. 86 kommuner saknar helt enskilda skolbibliotek med minst den bemanningsgraden.

Meröppet utan personal

Antalet bibliotek med meröppet ökar. Det betyder att låntagarna i högre grad kan använda biblioteket trots att ingen personal finns på plats. I sådana fall går det vanligtvis att komma in i lokalen med lånekort och kod. Under 2016 hade 82 kommuner meröppet, jämfört med 53 föregående år. Antalet timmar då biblioteken håller meröppet har ökat med 39 procent. 

Innehållsansvar: Anette Lindh, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Sveriges officiella biblioteksstatistik

Rapporten Bibliotek 2016 innehåller Sveriges samlade officiella statistik över de offentligt finansierade biblioteken. Undersökningen presenteras med tabeller och diagram, samt i separata tabeller uppdelat på riket, län och olika bibliotekstyper.

Ta del av rapporten och mer information om biblioteksstatistiken via KB:s statistikblogg. Rapporten går även att ladda ner här.

Enskilda biblioteksorganisationers resultat visas i biblioteksstatistikdatabasen.

Frågor om undersökningen besvaras via biblioteksstatistik@kb.se

Sveriges nationalbibliotek