Harry Järv 1921–2009

Kungliga biblioteket minns Harry Järv, humanist och mångårig medarbetare.

Harry Järv föddes i Korsholm, Vasa län, Finland 1921. Vetgirig redan som barn slukade han alla böcker han kom över. Först tänkte han sig en framtid som sjökapten och gick till sjöss. Men 1939 angrep Sovjetunionen Finland. Vinterkriget hade börjat. Harry anmälde sig frivilligt för krigstjänst liksom många av sina kamrater. Han skulle gå ut i krig frivilligt ytterligare två gånger, 1941 i fortsättningskriget och i augusti 1944 efter en krigsskada. Under denna period genomförde han studier vid lyceum i Vasa och avlade studentexamen 1942, som följdes av studier i bl.a. konsthistoria vid Helsingfors universitet. Ett stipendium gav honom möjlighet att studera vid Uppsala universitet. Harry Järv blev kvar i Sverige.

Harry Järv anställdes i Kungliga biblioteket 1958 efter sedvanlig provtjänstgöring. Han tjänstgjorde 1958–1960 vid dåvarande Bibliografiska Institutet, maj–augusti 1960 vid Handskriftsavdelningen och 1960–1963 vid Förvärvsavdelningen. Den 1 mars 1963 utnämndes Harry Järv till chef för Handskriftsavdelningen, därjämte vikarierande chef för Svenska avdelningen 1 februari–15 oktober 1973. Vid KB:s omorganisation 1981 utnämndes han till chef för Biblioteksavdelningen från 1 juli 1981 till pensioneringen 1987. Harry Järv undervisade under 1960- och 70-talen om bland annat svenska uppslagsböcker och bok- och bibliotekshistoria i KB:s bibliotekskurs för assistenter och biträden vid forskningsbibliotek.

Harry Järv befordrades till bibliotekarie 1960, förste bibliotekarie 1963. Han förordnades som biblioteksråd och riksbibliotekariens ställföreträdare från 1 juli 1981 fram till pensioneringen 31 mars 1987. Han tilldelades Klemmingmedaljen 1987. Medaljen utdelas av Kungliga biblioteket ”som erkänsla för en för hela landets biblioteksväsen gagnerik och skicklig yrkesgärning”.  Harry Järv blev fil. hedersdoktor vid Uppsala universitet 1973.

Harry Järvs skriftställarskap, som framför allt omfattar en rad stora essäsamlingar, speglar breda och djupa kunskaper i antik och modern litteratur, historia, kulturhistoria och filosofi. Han har bl.a. givit ut essäsamlingar som Varaktigare än koppar (1962), Trollkarl eller lärling? (1987) och Prometheus eld (1998) och redigerat tidskrifterna Horisont (1954–1977), Radix (1978–1981) och Fenix (1983–1997). Han har gjort en omfattande insats som översättare till svenska av bland andra Mallarmé, Pound, Kundera, D.H. Lawrence, T.S. Eliot och Seifert. Harry Järvs intresse för Kafka var mycket starkt. Han var en kännare av internationella mått och ”han har återvänt till ämnet gång på gång ända sedan han i sin licentiatavhandling i början av 1950-talet lade fram tesen att Kafkas verk inte är så svåra att förstå bara man tolkar dem i ljuset av hans relation till kvinnor och kärleken.” (citat Kurt Mälarstedt, DN 4/3 2004)

Yvonne Olrog Hedvall sammanställde 1981 i KB:s Acta-serie en bibliografi över Harry Järv, som omfattar 619 nummer åren 1939–1980 (böcker, översättningar, tidskrifter, artiklar, intervjuer). I festskriften till Harry Järv ”Humanismen som salt & styrka” 1987 kompletterar hon bibliografin med nummer 620–873. Vid sökning i LIBRIS databas får man 112 träffar på Harry Järv. Hans produktion kröntes 2008 med utgivningen av verket ”Mänsklighetens minne. En bibliotekshistorisk antologi”. I förordet till verket skriver utgivarna Erik Carlquist och Harry Järv: ”Ser man kultur och forskning som ett ständigt krig mot okunnighet och förvirring kan biblioteken liknas vid gränsutposter. De måste ha ett brett utbud av intellektuellt material som gör det möjligt att hålla stånd mot fiendens frammarsch, och de måste kalla på understöd från andra bibliotek genom ett väl utbyggt transportsystem för tanken.