2009-10-26

Stöd till KB-projekt

Projektet ”Selma Lagerlöf-arkivet” har beviljats 5 miljoner kronor i infrastrukturstöd av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond.

KB är huvudman för projektet, som går ut på att skapa en helt ny sorts digital plattform för tillgängliggörande av författarskap. Samtidigt som det görs en vetenskaplig utgåva av författarens verk skapas en struktur för att ordna och lägga ut stora delar arkivmaterial, som brev, manuskript, korrektur, fotografier, recensioner och liknande.

Samlade verk

Utgivningen av Selma Lagerlöfs samlade verk har förberetts under flera år. KB, Svenska Vitterhetssamfundet, Litteraturbanken och Selma Lagerlöf-forskare har i ett samarbete kartlagt det stora arkivmaterialet och planerat inför framtiden. Förra året gjordes till exempel en provutgåva av Selma Lagerlöfs roman Körkarlen (1912).

– Vi testade bland annat att jämföra olika utgåvor av romanen digitalt, säger Petra Söderlund, projektledare för Selma Lagerlöf-arkivet och huvudredaktör vid Svenska Vitterhetssamfundet.

En guldguva

I förberedelsearbetet ingick också att upprätta en databas för registrering av arkivmaterial. Också den ska ingå i den nya plattformen.

– Den som söker på Gösta Berlings saga ska kunna få reda på alla upplagor, alla omarbetningar för andra medier, alla manuskript, brev, fotografier och liknande. Dessutom har all forskning om olika verk kartlagts i databasen. Den blir en guldgruva både för utbildning, forskning och kulturjournalistik, tror Maria Karlsson, som är en av Lagerlöf-forskarna i projektet och som ägnat mycket tid åt databasen.

Ett demokratiskt angeläget projekt

Texkritiska utgivningsprojekt är kostsamma. Att göra dem för webben i kombination med digitaliseringar av stora mängder arkivmaterial fördyrar förstås ytterligare. Hittills har projektet fått medel från Riksbankens Jubilumsfond, Kungl. Vitterhetsakademien, Barbro Osher pro Suecia Foundation och Louise Vinge.

– Kostnaden får ställas mot vikten av att också författarskap restaureras. Och inte minst mot det demokratiska i att alla människor kan få ta del av spännande arkivmaterial, påpekar Petra Söderlund.  Aldrig tidigare har vi ju haft sådana möjligheter att bevara och vidareföra det kulturella arvet på ett flexibelt sätt som i dag.

Sveriges nationalbibliotek