2009-11-20

Myten om namnstämpeln

En ny bok, skriven av en av KB:s forskare, kastar nytt ljus över frihetstiden.

Frihetstiden kallas den epok i Sveriges historia som börjar vid Karl XII:s död 1718 och slutar med Gustav III:s statskupp 1772. Beteckningen – som användes redan i samtiden – syftar på frihet från det kungliga enväldet, som avskaffades med 1719 års regeringsform.

Klicka på bilden för att se hela omslaget

– Den svenska frihetstiden är en unik period i en internationell jämförelse, berättar docent Jonas Nordin vid KB:s avdelning för forskningsverksamhet. Diskussionen om civila rättigheter var allmän i Europa under 1700-talet, men Sveriges parlamentariska system gav också goda möjligheter att omsätta idéerna i praktik, bland annat genom angrepp på privilegieväsendet.

Maktlös men oumbärlig

Många skolbarn har fått lära sig att kungen var så maktlös att rådet använde en namnstämpel för att underteckna handlingar i hans ställe. Jonas Nordin slår hål på den myten i sin nya bok Frihetstidens monarki. Konungamakt och offentlighet i 1700-talets Sverige.

Idén att göra en namnstämpel kom ursprungligen från Fredrik I, som regerade 1720–1751. Han tyckte att undertecknandet av en stor mängd rutinärenden stal tid från hans mer angelägna uppgifter. Nu kunde han i stället signera ärendelistor och låta någon annan stämpla hans namnteckning på de enskilda dokumenten.

Folkets förtroende

– Kungamakten var helt nödvändig även under frihetstiden, hävdar Jonas Nordin. De fyra stånden på riksdagen kunde bara föra sin egen talan. Den ende som ansågs stå över särintressena var kungen. Endast med hans hjälp kunde regeringen vinna folkets förtroende.

Det gjordes försök hos rådet att regera med namnstämpeln, utan kungens inblandning, men ämbetsmännen i förvaltningen vägrade att utföra de instruktioner de fick när inte kungen stod bakom dem.

Majestätsbrott

I sin forskning har Jonas Nordin bland annat använt sig av domstolsprotokoll som handlar om majestätsbrott. Det är cirka 250 rättsfall med noggranna rannsakningar som ger unika inblickar i vanligt folks tankevärld.

– Det är en guldgruva, fortsätter Jonas Nordin. De åtalade kom från alla samhällsklasser och i de utförliga protokollen får vi höra vanliga undersåtar ge sin syn på kungen och uttrycka politiska uppfattningar som vi inte kommer åt genom andra källor.

Innehållsansvar: Sara Bengtzon, e-post: fornamn.efternamn@kb.se

Jonas Nordin

Boken finns att köpa i välsorterade bokhandlar eller på internet.

Sveriges nationalbibliotek