"Swerikes rikes stadz lagh"

Stockholm, Ignatius Meurer 1628 [Tredje upplagan]

 

Format: Duodes (12:o)
Kollation: p2, A-Q12, R10 (p1 blankt)
Omfång: [4], 1-404 sidor. Kompletterande register, som finns i vissa exemplar, saknas här (se nedan)
Typsnitt: Antikva
Stadslagen 1628 anses vara den första bok på svenska språket som helt och hållet satts med antikva (se dock J. Rudbeck, 1915, s.18). Det skulle dröja drygt 80 år innan detta typografiska experiment fick sin efterföljd.
Tysken Ignatius Meurer, som tryckte boken, kom i början av seklet till Sverige som vandrande gesäll och blev en av 1600-talets mest framstående svenska tryckare. 1614 erhöll han privilegium som kungl. boktryckare och 1625 fick han privilegium på att trycka stads- och landslagen i små format under åtta år.
Band: Biblioteksband, 1800-tal
Yttre mått:
Ca 10,5x6 cm

Avbildat exemplar: Utvalda sidor ur KB:s exemplar från huvudsamlingen. På grund av att boken är relativt hårt bunden och ömtålig att hantera avbildas här endast ett antal sidor som exempel (se menyn till vänster).

Kända exemplar: KB 2 exemplar, varav 1 i Rålambska samlingen (med ofullständigt register); Uppsala universitetsbibliotek (tryckt på pergament); Lunds universitetsbibliotek; Göteborgs universitetsbibliotek (enda exemplaret med fullständigt register); Kalmar stadsbibliotek, Stifts- och gymnasiebiblioteket; Linköpings stadsbibliotek, Stiftsbiblioteket; Stockholms Borgargille

Upplagor: 1618 (2 varianter), 1622, 1628, 1634-1730 utgiven separat eller tillsammans med landslagen, sammanlagt 18 upplagor (se J. Rudbeck, 1915)

KOMMENTAR
Särskilda stadslagar uppkom under medeltiden och gällde vid sidan av landskapslagarna (jfr Biärköarätten). Med den så kallade Stadslagen avses Magnus Erikssons stadslag som bevarats i ett stort antal handskrifter - dock ingen originalhandskrift - från senare delen av 1300-talet till 1600-talets början. Sedan Gustav II Adolf stadfäst lagen utgavs den första gången 1618 och kom, liksom Magnus Erikssons landslag, att gälla till 1736 då båda lagarna ersattes av Sveriges rikes lag.

De första editionerna av Stadslagen trycktes i folioformat och fick ett storslaget utförande med riklig dekor och med flera typsnitt och stilgrader, helt i barockens anda. Den här presenterade tredje upplagan är däremot framställd i litet format, det så kallade katekesformatet, med en sidhöjd på ca tio cm. Flertalet senare upplagor har detta format eller är ännu mindre. De får betraktas som ett slags pocketböcker, "ungdomen och dem väghfarande och reesande till nytto" som Gustav II Adolf uttryckte det i sitt privilegiebrev för tryckaren Ignatius Meurer (jfr ovan).

Bokhistoriker har lagt ned möda på att försöka komma fram till varför denna upplaga av Stadslagen trycktes med latinsk stil trots att språket är svenska, och vad som gjorde att det dröjde en bra bit in på 1700-talet innan antikvan slog igenom. Då det gäller den senare frågan kan man kanske gissa på bristande resurser hos tryckerierna i kombination med ett förmodat motstånd hos de presumtiva köparna/läsarna som ju var vana vid frakturstil.

LITTERATUR
Collijn I., Sveriges bibliografi : 1600-talet : bidrag till en bibliografisk förteckning. - Uppsala 1942-44. - Bd 1, sp. 491 f.

Dahlgren E. W., "Om antikvastilens införande i svenskt boktryck". - I: Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen 1917, s. 172 ff.

Jonsson G., "Svensk text med antikva och latin 1700-1740". - I: Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen 1996, s. 3 ff.

Magnus Erikssons stadslag i nusvensk tolkning / av Å. Holmbäck och E. Wessén. - (Skrifter utgivna av institutet för rättshistorisk forskning ; Serien 1. Rättshistoriskt bibliotek ; 7). - Stockholm 1966

Rudbeck J., 1915, Svensk lagbibliografi för tiden före 1734 års lag : beskrivande och illustrerad förteckning. - Stockholm 1915

03-01-20

Lillemor Lundström

 
Svenskt tryck före 1700