STIERNHIELM Georg (1598-1672)

"GeorgI StiernhielmI Hercules"

Uppsala, Johannes Pauli 1658


Format: Tvär oktav (8:o)
Kollation: Variant a: A-C8; frontespis
Variant b: π1 , A-C8, D2
Variant c: π1 , A-C8
Omfång: Variant a: [48] sidor + frontespis
Variant b: [54] sidor
Variant c: [50] sidor
Typsnitt: Fraktur
Band: Biblioteksband, 1800-tal
Yttre mått: Ca 10 x 15 cm

Avbildat exemplar: KB:s exemplar märkt variant c (Rålambska samlingen)
KB har tre exemplar, märkta variant a, b, c. Samtliga är av samma sättning (det vill säga samma upplaga). De skiljer sig huvudsakligen genom att alla har olika titelblad.

KB:s variant a saknar boktryckt titelblad men har i stället ett graverat titelblad, en frontespis utförd av författarens son Georg Otto Stiernhielm. Exemplaret har i sen tid, förmodligen av KB:s överbibliotekarie G.E. Klemming, försetts med ett faksimil av det boktryckta titelbladet i variant c.

A-arkets secundaform uppvisar dessutom betydligt fler förekomster av en speciell r-typ i ordslut än resten av boken (se bland annat A1 versosidan, slutorden i rad 1 och 2, A4 rectosidan, alla ifrågavarande slutord, A8 rectosidan, slutorden i rad 1, 3, 4, 6, 7).

Variant b har boktryckt titelblad med en dekor bestående av en triangel sammansatt av sirater.

Variant c har boktryckt titelblad av annan sättning, lättast identifierad genom mittdekoren med ett o inom parentestecken i centrum.

Variant b och c är av helt överensstämmande sättning. r-typerna i ordslut i A-arkets secundaform är nästan samtliga ändrade till den vanliga r-typen.

G.E. Klemming antar att detta är en ändring som företagits under pågående tryckning, när A-arkets secundaform redan låg i pressen (secundaformen trycktes normalt först), och variant a skulle alltså representera den tidigare varianten (se anteckning av G.E. Klemming i KB:s variant b). I variant b finns också ett tillägg omfattande ett kvarts ark, signerat D, innehållande "GeorgI StiernhielmI Idyllion. Anacreonticum ad [] Danielem Behmer, & Joachimum Schyttehielm".

Enligt ett bevarat konsistorieprotokoll från Uppsala universitet hade tryckaren Pauli i strid med överenskommelsen med Stiernhielm behållit 50 exemplar att sälja själv och dessutom utan Stiernhielms vetskap tryckt 500 exemplar till för egen räkning, vilka han sålde till billigare pris än författaren. Pauli dömdes att överlämna 400 exemplar till Stiernhielm (H. Schück, 1931, S.E. Bring, 1962, s. 92 ff.).

Det går inte att säkert avgöra utifrån protokollstexten huruvida Pauli verkligen framställt en helt ny sättning eller bara återanvänt den befintliga för en ny tryckning. Om det senare är fallet borde variant a vara av den första tryckningen och variant b och c av den andra. I alla händelser är det rimligt att anta att den graverade frontespisen framställts för Stiernhielms exemplar av den första tryckningen, och att de båda boktryckta titelbladen är avsedda för de 50 exemplar Pauli olovligen behöll, respektive för de 500 tjuvtryckta.

Kända exemplar: KB har tre exemplar, ett vardera av variant a, b och c. Göteborgs universitetsbibliotek har ett exemplar av variant a, vilket inköptes på auktion och donerades till biblioteket 1981.

Upplagor: Utan år, tryckt i Uppsala före 1668(?); utan år, tryckt före 1683; utan år, tryckt mellan 1685 och 1689(?) med flera senare utgåvor

Verket är även publicerat i samlingsvolymen Musae Suethizantes 1668, 1687 och 1688.

Hercules utgavs i faksimil 1957 (upplagor 1963, 1967).

KOMMENTAR
Stiernhielm var en verklig polyhistor som vid sidan av sina olika ämbeten och sina filosofiska och språkliga forskningar under en period av sitt liv ägnade sig åt skönlitterärt författarskap på högsta nivå. Hjältedikten Hercules är hans yppersta verk och tillhör den svenska klassiska litteraturen. Det krävdes många års mödosamt arbete innnan dikten efter upprepade omarbetningar kunde tryckas.

Ämnet är inte originellt. Det har sitt ursprung i den forngrekiske författaren Xenofons berätttelse om Herkules vid skiljevägen, som under renässansen var ett omtyckt och ofta återkommande tema i såväl konsten och litteraturen som i den akademiska undervisningen. Berättelsen översattes till svenska under 1500-talet och är den första klassiska texten på vårt språk. Hjälten i Stiernhielms dikt är dock en äkta svensk adelsyngling från 1600-talet, liksom Fru Dygd och Fru Lusta avspeglar samtida svenska kvinnogestalter.

Ytligt sett är verket en lärodikt om adelns ansvar, men det kan också ges en djupare tolkning: Varje människa som väljer dygdens väg framför lastens har möjlighet att nå ett andligt adelsskap. Den frihet som mäniskan har att göra ett eget val är viktig för Stiernhielm. Ära - så betydelsefull i stormaktstidens Sverige - menar skalden endast kan uppnås genom dygd, en dygd som höjer sig över vanliga mått och som kräver hårt arbete och hög moral, pliktkänsla och enkelhet i levnadssätt. Krigisk duglighet var självklar, men även boklig bildning ansågs viktig. Det är den så kallade heroiska dygden, virtus heroica, som Stiernhielm anbefaller. Dikten är genomsyrad av götisk patriotism och humanismens antika ideal.

Verkets form är hexameter, det enda tänkbara versmåttet för ett hjälteepos. Genom att författaren har lyckats tvinga det otämjda svenska språket in under hexameterns lagar blir Hercules banbrytande för svensk verskonst. Stiernhielms språkprogram med forntida och dialektala ord och vändningar, presenterat i Gambla Swea- och Götha-Måles fatebur (1643), får här sin praktiska tillämpning. Dikten krävde förklarande noter även för samtidens läsare.

LITTERATUR
Bring S.E
., Boktryckerierna i Uppsala : fram till oktober 1701. - Uppsala 1962. - Bd 1, s. 92 ff.

Collijn I., Sveriges bibliografi : 1600-talet : bidrag till en bibliografisk förteckning. - Uppsala 1946. - Bd 2, sp. 885 ff.

Friberg A., Den svenske Herkules : studier i Stiernhielms diktning. - Stockholm 1945. - (Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens handlingar ; 61:1). - Rec. av S. Lindroth i Lychnos 1946/47, s. 354 ff.

Gustafsson L., "Den litterate adelsmannen i den äldre stormaktstidens litteratur". - I: Lychnos 1959, s. 1 ff.

- "Två barockpoeter". - I: De andras närvaro : essäer om konsten som kunskapskälla. - Stockholm 1995. - S. 124 ff.

Olsson B., Den svenska skaldekonstens fader och andra Stiernhielmsstudier. - Lund 1974. - (Skrifter utgivna av vetenskaps-societeten i Lund ; 69)

Schück H., "Första upplagan av Stiernhielms Hercules". - I: Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen 1931, s. 282 ff.

Schück H., & Warburg K., Illustrerad svensk litteraturhistoria. - 3:e fullständigt omarb. uppl. utgiven av H. Schück. - Stockholm 1927. - D. 2 : Reformationstiden och stormaktstiden, s. 330 ff.

Stiernhielm G., 1643, Gambla Swea- och Götha-Måles fatebur. - Stockholm 1643

- Samlade dikter av Georg Stiernhielm / utgivna av J. Nordström och B. Olsson. - Stockholm och Lund 1929-73. - (Svenska författare utgivna av Svenska vitterhetssamfundet ; 8:1, 1-2)

- Hercules / jämte efterskrift av S. Lindroth och ordförklaringar av C. I. Ståhle. - 3:e uppl. - Stockholm 1967. - Faksimil

Ståhle C. I., "Språkteori och ordval i Stiernhielms författarskap". - I: Arkiv för nordisk filologi ; 66(1951), s. 52 ff.

Den svenska litteraturen : från forntid till frihetstid : 800-1718 / utgiven av S. Delblanc och L. Lönnroth. - Ny utgåva. - Stockholm 1987. - S. 180 ff.

Gunilla Jonsson (bibliografisk kommentar)
Lillemor Lundström (litteraturhistorisk kommentar)

Svenskt tryck före 1700